Marknaden för betaltjänster har ökat avsevärt de senaste åren i och med teknikens utveckling och konsumenters ändrade betalningsvanor. Betalningarna har gått från att domineras av kontanter till att idag bestå av kortbetalningar och moderna betaltjänstlösningar via t.ex. mobiltelefoner. I takt med att e-handeln har expanderat och nya leverantörer av betaltjänster har trätt in på marknaden har behovet av ett gemensamt regelverk på EU-nivå för betaltjänster ökat, detta för att samtliga betalningar som sker inom EU ska vara lika effektiva och säkra som nationella betalningar.   Den 13 januari 2018 trädde det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) ikraft, vilket syftar till att harmonisera marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för innovativa, säkra och effektiva betalningar inom EU. I och med införandet av PSD2 utvidgades definitionen av betaltjänster till att innefatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster, vilka är tredjepartsleverantörer och fungerar som ett mellanled mellan en bank och slutkunden på betaltjänstmarknaden. Marknaden för tredjepartsleverantörer har hittills varit oreglerad, men omfattas nu av PSD2:s tillämpningsområde, vilket gör att tredjepartsleverantörerna kan få tillgång till bankernas kundinformation och kunddata genom öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt. Under våren 2018 kommer en ny dataskyddsförordning att träda i kraft, vilken ämnar till att ge ett ökat skydd för den personliga integriteten genom att införa striktare regler angående behandling av personuppgifter.   Uppsatsen fokuserar på tredjepartsleverantörer och hur de påverkas av de nya regelverken och om innovationsmöjligheterna för nya betaltjänster kommer att främjas genom införandet av PSD2. För att kunna se hur tredjepartsleverantörerna påverkas av regelverken kommer uppsatsen fokusera på behandlingen av person- och kontouppgifter för att avgöra om bestämmelserna i PSD2 är förenliga med dataskyddsförordningen. Av uppsatsens resultat går det att utläsa att innovationen av nya betaltjänster fortsättningsvis torde främjas av de nya reglerna i PSD2 och att utvecklingen torde ske i en snabbare takt än tidigare. Det går även att utläsa att reglerna i de båda regelverken till viss del stämmer överens, men även att det finns bestämmelser som är motstridiga.

Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.

The new EU regulation, revised payment services directive (PSD2), will change how the retail banking market works today. It will obligate banks, with the consumer’s consent, to provide access to account information and thus open up the market for new actors. This study aims to provide an understanding of the effects PSD2 will have on the retail banking market in Sweden and how the banks will act to cope with the changes it entails. There is a lack of academic articles on PSD2, and the reports that do exist are to the greater extent published by consultants. Hence, this report seeks to bridge that gap by exploring banks from a strategic point of view, taking a starting point in the theory of competitive advantage and open innovation, in order to analyse different banks’ strategies that they are considering when PSD2 is enforced. This will be a cornerstone for understanding the future development of the Swedish retail banking market. To gain in-depth knowledge about the banks’ strategies to cope with PSD2, a case study has been made where 10 semi-structured interviews have been conducted with 10 different banks operating in Sweden - this represents the greater majority of all banks in the Swedish retail banking market. From the empirical findings in this report, it is clear that very few banks consider that only complying to PSD2 is a good strategic alternative. Instead, most banks see greater business opportunities in PSD2 and from this study it is evident that the market is heading towards an open banking approach. However, the path towards open banking differs between banks. All banks will focus on becoming compliant but due to differences in size, capabilities and resources, the banks try to differentiate themselves through different approaches. Some banks will attempt an open banking approach immediately, while others will start by becoming a producer of services and from there decide whether or not to move into open banking. What has been made crystal clear from the analysis of the empirical findings, is that no banks will start off by becoming a distributor of more advanced customer data to third parties. / Den nya EU-regleringen, andra betaltjänstdirektivet (PSD2), kommer att förändra hur bankmarknade fungerar idag. Det kommer att förplikta banker, med konsumentens samtycke, att ge tillgång till kontoinformation och därmed öppna marknaden för nya aktörer. Denna studie syftar till att ge en förståelse för de effekter som PSD2 kommer att ha på bankmarknaden i Sverige och hur bankerna kommer att agera för att klara de förändringar som medförs. Det finns få akademiska artiklar om PSD2, och rapporterna som finns är i större utsträckning publicerad av konsulter. Därför syftar denna rapport till att bidra med en akademisk rapport som utforskar banker från en strategisk synvinkel, med utgångspunkt i teorin om konkurrensfördelar och öppen innovation, för att analysera bankernas strategier för att möta PSD2. Detta  kommer att vara grunden för att få en förståelse av den framtida utvecklingen av den svenska bankmarknaden.  För att få en djupare förståelse av bankernas strategier för att möta PSD2 har en fallstudie gjorts där 10 halvstrukturerade intervjuer har genomförts med 10 olika banker som är verksamma i Sverige - det motsvarar större delen av marknadsandelen på den svenska bankmarknaden. Från de empiriska resultaten i denna rapport är det uppenbart att väldigt få banker anser att endast följa PSD2 är ett bra strategiskt alternativ. I stället ser de flesta banker större affärsmöjligheter i PSD2 och från denna studie är det uppenbart att marknaden är på väg mot “open banking”. Vägen mot “open banking” skiljer sig mellan bankerna. Alla banker kommer att fokusera på att bli kompatibla men på grund av skillnader i storlek, kapacitet och resurser försöker bankerna skilja sig genom olika metoder. Vissa banker kommer omedelbart att ta sig an “open banking”, medan andra börjar med att bli en producent av tjänster och därmed bestämma huruvida de ska gå in i “open banking” eller inte. Vad som har tydliggjorts från analysen av de empiriska resultaten är att inga banker kommer att börja med att bli distributör av mer avancerade APIer till tredje parter.