Utvecklingen av teknologin har lett till att mobiltelefoner har fått ett utökat användningsområde, och ett av dessa är mobila betaltjänster. En av de mobila betaltjänsterna på marknaden är Swish, som skapad genom ett samarbete mellan de svenska storbankerna. För att konsumenter ska acceptera och börja använda en ny tjänst krävs det ett förtroende hos konsumenterna för tjänsten, och detta förtroende byggs med hjälp av det som kommuniceras om företaget. Denna studie har undersökt de olika kommunikationskanalernas påverkan på konsumenters beslut att använda Swish och hur detta är kopplat till förtroende. Studien har utförts i form av en enkätundersökning och resultatet av undersökningen visade att de kommunikationskanaler som konsumenter har förtroende för är även de som påverkar deras beslut i störst utsträckning. Relationell word of mouth var den kommunikationskanal som bidrog till förtroende i högst grad och visade även sig ha störst påverkan på beslutet att börja använda Swish. Dock tyder resultatet på att påverkan av relationell WOM på användandet inte är lika kraftig om det inte stöttas av användningen av direkta kommunikationskanaler, så som annonsering och information på hemsidor.

Användandet av mobila betaltjänster har ökat drastiskt under de senaste åren. Där folk med hjälp utav en mobiltelefon kan hantera betalningar för produkter, tjänster och räkningar, detta genom att utnyttja trådlösheten och andra kommunikationsteknologier. Det har forskats en hel del kring mobila betaltjänster, men forskningen gällande de psykologiska aspekterna är fortfarande vaga. I en snabbt växande bransch som denna gäller det att skaffa en helhetsbild över vilka kritiska faktorer som påverkar användandet av dessa betaltjänster. Beroende på hur konsumenterna upplever tjänsten kommer de att ha olika attityder emot den. Jag har valt att undersöka tre olika attityder, vilket är tillfredsställelse, word-of-mouth samt intention till återanvändning. Undersökningen inriktade sig på företaget Swish. Jag har haft två olika överensstämmelser för att kolla deras påverkan hos dessa attityder. Den ena är personliga- överensstämmelser, vilket handlar om hur väl en konsuments personlighet matchar med tjänstens upplevda image. Det personliga representerar det psykologiska, vilket förhoppningsvis ska leda till ett bidrag inom forskningen hos mobila betaltjänster. Den andra överensstämmelsen är det funktionella, vilket innebär hur väl en konsuments behov gällande funktionella attributen ligger i linje med vad tjänsten erbjuder. Dessa överensstämmelser ställdes var och en emot respektive attityd för att se om det fanns något samband mellan dem. Jag utformade hypoteser gällande det eventuella samband som jag ville bekräfta genom min undersökning. Beträffande den information som krävdes för att utföra denna undersökning, har sekundärdata samlats in i form av tidigare forskningar och publicerade underlag. Primärdata samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Resultatet som jag kom fram till var att funktionella och personliga överensstämmelser hade ett positivt samband mellan de tre attityderna. Detta innebär att det är viktigt för företag att inte enbart fokusera på det funktionella hos en tjänst, utan de ska lägga stor vikt på förstå hur konsumenterna anser att deras personlighet matchar med vad företaget står för och representerar. / The use of mobile payment services has increased dramatically under the last years. Where people with the help of a mobile phone can process payments for products, services and bills, this by utilizing the wireless unit and other communication technologies. It has been researched a lot about mobile payment services, but the research regarding the psychological aspects remains vague. In a rapidly growing industry such as this it is important to get an overall picture of the critical factors that influence the use of these payment services. Depending on how consumers perceive the service they will have different attitudes to it. I have chosen to examine three different attitudes, which is the satisfaction, word-of-mouth and intention to reuse. The survey focused on the company Swish. I have had two different congruence’s to check their impact in these attitudes. One self-congruence, which is about how well a consumer's personality matches with the service's perceived image. Self-congruence is representative of the psychological, which hopefully will lead to a contribution in research of mobile payment services. The second congruence is functional, which means how well a consumer needs regarding functional attributes are in line with what the service offers. These congruence’s were each receive respective attitude to see if there was any connection between them. I designed hypotheses regarding the possible connection that I wanted to confirm in my investigation. As to the information required to carry out this survey, secondary data collected in the form of earlier research and published documents. Primary data was collected through a quantitative method in the form of a questionnaire. The result that I came to was that the self- and functional-congruence had a connection between the three attitudes. This implies that it is important for companies to not only focus on the functional of service, they should place great emphasis on understanding how consumers think their personality matches with what the company stands for and represents.

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.