Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelsen hos personliga assistenter med anhörigrelation till kund. Studien genomfördes hos företaget OP Assistans med hjälp av en enkätundersökning. Totalt inkom 33 giltiga enkätsvar vilket gav en svarsfrekvens på 37.5 %. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan könen i arbetstillfredsställesedimensionerna Säkerhet, Inställning till företaget och Kommunikation samt en stark tendens till skillnad i dimensionen Organisation, där kvinnor visade upp en högre arbetstillfredsställelse än män i samtliga fyra dimensioner. Vidare visade resultatet en signifikant skillnad i anställningstid i dimensionen Arbetet, där anställda som har arbetat mellan 6 till 15 år visade en högre arbetstillfredställelse i dimensionen än de respondenter som har varit anställda mellan 1 till 6 år. Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, personliga assistenter, anhörigrelation / The purpose of this study was to examine the job satisfaction of personal assistants with a family connection to the customer. The study was conducted at the company OP Assistans with the help of a questionnaire survey. A total of 33 valid responses gave a response rate of 37.5%. The results showed significant differences between women and men in the dimensions of Safety, Feelings About the company and Communication, and a strong tendency to difference in dimension Supervision, where women showed a higher job satisfaction than men in all four dimensions. The results showed also a significant difference in the dimension My Job based on length of employment, where employees who have been employed between 6 to 15 years, showed a higher job satisfaction in the dimension My job than respondents who were employed between 1 to 6 years. Keywords: Job Satisfaction, satisfaction with supervisor, leadership

Att arbeta som personlig assistent liknar inte en normal arbetsplats. Arbetet sker oftast i brukarens hem där även brukarens familj i vissa fall bor. Det kan vara svårt att hantera vissa situationer själv och ingen vill ju inkräkta på en annan människas privatliv. Reglerna för vad som anses vara grundläggande behov som brukarna ska få hjälp med är i dagens läge otydliga. Det kan upplevas stressigt hos många personliga assistenter. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön hos personliga assistenter. Vi har intervjuat sex stycken personliga assistenter, vilka valdes ut via ett snöbollsurval. För att få chansen att kunna ställa följdfrågor och ha öppna svarsalternativ, använde vi oss av semistrukturerade frågor .Utgångsläget var ett kvalitativt synsätt för att fånga respondenternas egna talade ord och tankar kring sin psykosociala arbetsmiljö. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter inleddes transkibiering av intervjuerna ner till text. Texten lästes igenom flertalet gånger. Vi som författare ville finna likheter och olikheter och analyserade därför texten först lodrätt och sedan vågrätt. Avslutningsvis summerades den samlade bilden till text. Resultatet visade på att det förekommer många tunga lyft och att nattarbete upplevdes jobbigt. Arbetsuppgifter får ofta lämnas kvar och många arbetsuppgifter upplevs som påfrestande. Gällande handlingsutrymmet hos personliga assistenter visade resultatet på att det både finns och inte finns. Resultaten visade att man ofta får hjälp av varandra att lösa arbetsuppgifter. Kunskapen som krävs finns och de personliga ombuden anser att de utvecklas yrkesmässigt. Återhämtningen hos personliga assistenter visade sig vara bristfällig.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en enskild arbetsgivares platsannonser förändrats under de senaste 25 åren, språkligt och innehållsmässigt. I min studie ingår 53 platsannonser från myndigheten Svenska institutet (SI). Det är samtliga utlysningar från 1986, 1996, 2006 och 2011. Genom att göra textanalyser studerar jag dels platsannonsernas språkinterna egenskaper och förändringar, dels vilka externa samhälleliga faktorer som påverkat innehåll och utformning. En platsannons består av flera komponenter. Min undersökning utgår från den indelning av en platsannons i maximalt åtta komponenter som språkforskaren Karin Helgesson redovisar i sin avhandling från 2011. Jag har analyserat dessa komponenter separat för att underlätta jämförelser mellan SI:s platsannonser från olika år. Resultatet av min undersökning visar att språket i dessa platsannonser blivit ledigare med tiden, med enklare meningsbyggnad och du-tilltal. En förändring är att platsannonserna successivt blivit allt längre. Det som framför allt fått större utrymme är informationen om myndighetens uppdrag och verksamhet. Andra komponenter som till exempel villkor och förmåner eller varför en tjänst ledighetsförklaras förekommer inte lika frekvent. Något som även har förändrats är bilden av den ideala sökanden. I dag är de personliga egenskaperna i fokus och utgör viktiga kriterier vid en tjänstetillsättning. Antalet olika personliga egenskaper i mitt material har 2011 fyrdubblats i jämförelse med 1986. Bland de formella meriterna har goda kunskaper i svenska i tal och skrift tillkommit. Kunskaper som tidigare togs för givet, men som nu finns med som krav.

The aim of this paper was to discover the functions and workings of personal networks and their advantages for self-employed sound designers and producers whose focus was upon the moving image (film, advertising, tv, etc). Investigations on how entrepreneurs develop their networks were made, as well as inquiries on how these networks are used for generating work. Another important aspect perused was whether or not the networks are dependent on specific geographical locations in order to function. A case study and comparative analysis was undertaken, based upon three qualitative interviews with entrepreneurs whose operations shared several similar characteristics. The results pointed out the importance of constantly making new contacts, and maintaining and managing current ones. There was no evidence that traditional marketing strategies or advertising were used by the interviewees. New commissions were often gained from former clients or acquaintances, or through referrals from them. There are definite advantages to having one's business in the geographical area where one's contacts exist. This also makes it easier to keep up these contacts for future prospects. However, it is very feasible to take on contracts, do the job, and to deliver work to clients in far away locations, due to the high speed internet connections available today.Målet med denna uppsats var att ta reda på hur personliga nätverk fungerar och verkar till fördel för egenföretagande ljuddesigers för rörlig bild (Film, Reklam och tv etc.). Hur entreprenörerna utvecklar nätverken utforskades, även hur de används för att generera arbete samt om nätverken bör vara lokaliserade på en speciell plats för att fungera. En fallstudie och komparativ analys utfördes, baserad på tre kvalitativa intervjuer med entreprenörer vars verksamheter liknade varandra på flera plan. Resultatet påvisade vikten av att hela tiden skapa nya kontakter och underhålla befintliga sådana. Inget tydde på att traditionell marknadsföring eller reklam används. Nya uppdrag uppkommer oftast genom tidigare kunder, kontakter eller rekommendationer från dessa. Det finns klara fördelar med att bedriva sin verksamhet i det område där kontakterna finns och det är även lättare att underhålla dem i dessa fall. Det är dock fullt möjligt att åta sig, utföra och leverera uppdrag för befintliga kontakter på långt håll tack vare dagens snabba internetuppkopplingar.

No description available.

Sammanfattning Denna studie syftar till att kvantitativt undersöka vad som motiverar människor till att välja socionomyrket; ett yrke som utgår ifrån en strävan att hjälpa andra människor. Studien fokuserar på socionomstudenters motivation till studieval samt på vilket sätt personliga erfarenheter av socialt arbete och sociala problem kan påverka studievalet. En enkät skickades ut till flera svenska högskolor/universitet och besvarades av socionomstudenter samt studenter från andra samhällsvetenskapliga program. Urvalet bestod i slutändan av 147 respondenter, varav 79 socionomstudenter och 68 studenter från övriga program. Enkäten syftade till att mäta studenternas attityder och motivation till studievalet. De attitydfaktorer som mättes operationaliserades utifrån tidigare forskning och resulterade i fem variabler; altruism, personlig vinning, social förändring, påverkan av omgivningen samt arbetets utformning och arbetsmarknad. Respondenterna ombads även uppge om de hade personliga erfarenheter av olika sociala problem som missbruk, psykisk ohälsa, våld, sexuella övergrepp och ekonomisk utsatthet. Materialet presenterades och analyserades med hjälp av medelvärden, T-test och logistisk regressionsanalys. Resultaten visade att socionomstudenter har en högre grad av altruism samt att de i större utsträckning har tidigare erfarenheter av socialt arbete och sociala problem. Resultaten analyserades med hjälp av Self-Determination Theory och Bourdieus teori om habitus och kapital. Studien kan kopplas till socionomutbildningarnas utformning, socionomers roll samt socionomstudenters motivation och välmående.

No description available.

En fallstudie har gjorts på innebandyföreningen Alunda IBF herrar för att besvara frågan hur målkongruens (målöverensstämmelse) skapas i idrottsföreningar. Strävandet efter målkongruens anses i litteraturen vara ett viktigt inslag för att skapa förutsättningar för en framgångsrik och konkurrenskraftig organisation. För att skapa en helhetsbild på hur målkongruens implementeras har intervjupersonerna bestått av personer i olika nivåer inom Alunda IBF:s organisation. Denna studie visar att Alunda IBF använder de åtgärder som har identifierats i teorin som viktiga komponenter för att skapa målkongruens. Det förefaller dock som att spelarna inte uppfattar detta på samma sätt som ledningen vill. Resultat indikerar även på att en idrottsmans personliga mål är att vinna matcher vilket inte bör kontrastera idrottsföreningens målsättningar. Det finns dock indikation på att spelarna även vill ha mer inflytande om hur målen ska uppfyllas och det räcker alltså inte att målen är kongruenta. Vidare indikerar resultatet på att Alunda IBF, förmodligen likt många idrottsföreningar i lägre divisioner, tvingas kämpa med flera externa faktorer som i sig gör att det blir svårt att tydliggöra föreningens målsättning.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder.   För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet. Sociala förmågor blir mer och mer eftertraktade hos civilingenjörer då de väntas kunna arbeta mer mot kunder och hantera dem på ett bra sätt. Teknisk kompetens är ändå fortfarande klart viktigast i rekrytering av civilingenjörer. Än viktigare än att vara nyfiken och intresserad vid intervjumomentet som kandidat är det att vara ärlig och inte uppfattas som nonchalant då det är egenskaper som rekryterarna inte uppskattar.   Rekryterarna arbetar med strukturerade intervjuer där de fokuserar på öppna frågor. Frågornas utformning samt rekryterarnas agerande vid intervjumomentet är tänkt att ge kandidaten möjligheten att på bästa sätt presentera sig och sina styrkor. Personlighetstest har blivit vanligare och används som ett hjälpmedel vid rekrytering av civilingenjörer. Men testen ger inte en tillräckligt dynamisk bild av kandidaten för att rekryterarna ska lita fullt ut på dem.