在一組問項有次序性(強弱性)的問卷中，若其議題涉隱私或過於敏感，則容易出現給予正向回答的比例偏低的情況；反之若是高度認同的議題，則容易造成給予正向回答的比例都偏高的情形，這兩種情況都屬於問項回答太過一致的問卷，若直接利用這種問卷來分析或許無法取得有用的資訊。 本研究主旨在於探討利用自動化問項篩選工具(AISP)，針對這種問項太過一致的問卷來篩選出符合Mokken尺度量表的問項時所可能衍生的問題。由於利用自動化問項篩選工具的一個缺失點為，篩選出的量表不一定是最好的量表，其中可能包含不適當的問項。因此我們將透過「違反篩選條件的問項個數和比例」的計算，來針對問項難易分佈偏左(正向回答比例低)、偏右(正向回答比例高)的問卷和問項分佈對稱的情況來進行探討。 模擬結果顯示，當問項難易分佈偏左或偏右時，皆會造成違反篩選條件的問項個數和比例逐漸遞增。此外，若問項設計的鑑別度太低，自動化問項篩選工具幾乎無法有效的篩選出適當的問項。 / In a questionnaire survey, if the items are related to politics or personal privacy, respondents tend to give a negative response to the items. On the other hand, if the items are highly recognized, most of them answer positively to the items. These two are examples that the responses to the items are too consistent. It is apparent that useful information is hard to come by through the use of such kind of survey data. The automated item selection procedure (AISP) is a tool to select items that form a Mokken scale from questionnaire. However, the items selected by AISP is not necessarily the optimal choice. Therefore, the aim in the study was to investigate whether extreme response items would create more problems when using AISP. Number of items which violates the selection rules was based to judge the possible impact. The simulation results showed that number of violations increased when the items were too consistent. Furthermore, items with low discrimination almost led to ineffective items selection.

Även om marknaden för finansiella tjänster digitaliseras i en allt högre takt finns det fortfarandeinträdesbarriärer för nya aktörer som vill utveckla betal- och kontotjänster för konsumenter. Ettav dessa hinder är att infrastrukturen som används för tjänsterna ägs och förvaltas av deetablerade aktörerna vilket försvårar för en fri konkurrens. Som ett led i att bland annat öppnaupp den europeiska finansiella tjänstesektorn och främja innovation har EU därför infört ettandra betaltjänstdirekt (PSD2) som trädde i kraft under 2018. Direktivet omfattar etableradebanker och finansbolag och tvingar dem att exponera betaltjänster och kontoinformation tilltredjepartsleverantörer när kunden gett sitt medgivande. Införandet av PSD2 kommer förändraspelplanen för både etablerade och nya aktörer när befintliga affärsmodeller utmanas i takt medatt kunderna själva väljer finansiella tjänster efter tycke och smak. Denna kandidatuppsats syftar till att öka förståelsen för hur etablerade banker och finansbolagförhåller sig till möjligheterna och utmaningarna med att anpassa sina verksamheter i enlighetmed PSD2. Därtill är syftet att undersöka huruvida alternativet att inte ta upp kampen med nyaaktörer om de kundnära tjänsterna är en möjlig överlevnadsstrategi för de etablerade aktörerna.Den kvalitativa studien som ligger till grund för slutsatserna bygger på intervjuer somgenomförts med respondenter från två etablerade aktörer samt en ny aktör på den svenskabankmarknaden. Principerna för kvalitativ innehållsanalys har tillämpats vid strukturering ochanalys av intervjuerna. Resultatet visar att PSD2 även förväntas ge etablerade aktörer nya möjligheter attvidareutveckla sina tjänster genom att använda det tekniska ramverket utöver de regulatoriskakrav som direktivet föreskriver. I valet av strategi för PSD2 och de möjliga roller i värdekedjansom erbjuds finns det dock utmaningar med både den mest tillbakalutade och framåtriktademarknadspositionen eftersom dessa ställer krav som är svåra att leva upp till. PSD2 kommeräven medföra fler samarbeten mellan etablerade och nya aktörer som följd av att det finns ettömsesidigt beroende mellan parterna i ambitionen om att leverera den bästa kundupplevelsen.

La thèse a pour objectif de contribuer à l'étude des processus d'internationalisation scientifique à travers l'étude du cas spécifique de la science politique sur la période 1945-2010. Elle s'appuie, pour ce faire, sur une comparaison franco-britannique et sur un cadre théorique inspiré de travaux de sociologie des sciences et de sociologie politique. Articulé autour de la notion de champ, ce cadre constitue la base d'une analyse en trois temps. Le premier consiste en une sociohistoire comparée de deux organisations transnationales de science politique - l'Association Internationale de Science Politique (AISP) et le European Consortium for Political Research (ECPR). Le deuxième repose sur une analyse comparée de trois instances de consécration éditoriales - la Revue Française de Science Politique, Political Studies et le European Journal of Political Research. Le troisième est une analyse comparée des carrières internationales de politistes français et britanniques, sur la base de récits de vie. Les apports de ces trois terrains amènent à conclure, d'une part, à l'émergence progressive d'un champ international partiellement autonome des espaces nationaux mais dont les règles du jeu sont en partie liées aux rapports de force en vigueur dans le champ américain. Ils permettent aussi, d'autre part, de mettre en évidence une structuration du processus d'internationalisation des champs nationaux par les phénomènes de décentralisation, d'autonomisation et de spécialisation qui modifient, au fil du temps, leur physionomie.

Sedan den finanskris som uppstod år 2008 har ökade krav ställts beträffande säkerhet ochstabilitet inom den finansiella sektorn. Av den orsaken har etablerade aktörer, vilka omfattas avde alltmer extensiva regelverken, påförts ytterligare krav avseende exempelvis tillsyn ochlikviditet. De ökade säkerhetskraven har, i sin tur, tvingat berörda aktörer att agera merrestriktivt beträffande finansiell innovation och vid utvecklandet av nya finansiella lösningar. Den tekniska utvecklingen har möjliggjort för uppkomsten av nya typer av betaltjänster ochprodukter. Det har resulterat i att etablerade finansiella aktörer, under det senaste decenniet, harmött nya utmaningar i form av en ökad konkurrens från fintechbolag vilka, vid sidan avbefintliga regelverk, har utvecklat innovativa tjänster och produkter specialiserade inom ettspecifikt led inom kundkontaktskedjan. Med anledning av ikraftträdandet av det andrabetaltjänstdirektivet omfattas även fintechbolag av de bestämmelser som reglerarbetaltjänstmarknaden. Genom införandet av regelverket utökas omfattningen till att äveninbegripa leverantörer av kontoinformationstjänster och betalningsinitieringstjänster, så kalladetredjepartsleverantörer. Syftet med det andra betaltjänstdirektivet är bland annat att främjakonkurrens samt att effektivisera den finansiella marknaden. Samtidigt får inte den finansiellastabiliteten äventyras på bekostnad av ifrågavarande ändamål. För att främja finansiell innovation har vissa nationella tillsynsmyndigheter vidtagit olikaregleringsrelaterade åtgärder, såsom exempelvis en regulatorisk sandlåda, en innovationshubbeller ett innovationscenter. Med åtgärderna avses att med olika medel tillvarata den potentialsom fintech har att erbjuda finansmarknaden. Regleringsrelaterade åtgärder, vidtagna pånationell nivå, måste emellertid utvecklas och förhållas till gällande regelverk och får inte sättakonsumentskyddet på spel. I förevarande uppsats behandlas huruvida såväl det andra betaltjänstdirektivet som nationelltvidtagna regleringsrelaterade åtgärder förmår att främja tredjepartsleverantörersinnovationsförmåga på betaltjänstmarknaden, särskilt med beaktande av deras möjligheter attkonkurrera på den finansiella marknaden, utan att det sker på bekostnad av det finansiellasystemets stabilitet och säkerhet.