No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Den finansiella marknaden och dess tjänster har blivit alltmer komplexa under åren. Utbudet av olika produkter som exempelvis olika typer av fonder och aktier har blivit allt större. Det finns idag många olika handelsplattformar för aktier och fonder. Samtidigt som utbudet av komplexa produkter ökar, läggs mer ansvar på individen i exempelvis hantering av premiepension. Det förutsätter att konsumenten är väl informerad och tar rätt beslut. Konsumenten kan välja mellan att ta hjälp av rådgivning eller att sköta investeringar själv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka privatpersoners motiv gällande val av finansiella tjänster och investeringsbeslut, samt att analysera relationen mellan val av tjänster och sparmål. Genomförande: Sjutton intervjuer har genomförts med anställda på Linköpings universitet. Urvalsgruppen består av lärare av olika slag. Slutsats: Författarna har kommit fram till att det finns många brister hos konsumenten angående finansiella tjänster. Det saknas kunskap och tillräckligt med information, vilket gör att konsumenten inte kan utnyttja dessa tjänster optimalt. Valen av finansiella tjänster är inte alltid relaterade till sparmålen. / Background: The financial market and its services have become more complex during the years. The supply of diverse products, like different types of funds and stocks has steadily increased. Today there are plenty of different trade platforms for stocks and funds. Simultaneously as the supply of complex products is increasing, more responsibility is being placed on the individual, which can be seen in the Swedish premium pension. This assumes that the consumer is well informed and makes the right decisions. The consumer can choose between obtaining help from counseling, or handling the investments alone. Aim: The aim of this thesis is to examine consumers’ motives behind choices of financial services and investment decisions, and to analyze the relation between choice of financial services and goals for saving. Implementation: Seventeen interviews have been conducted with employees at the Linköping University. The selected group consists of teachers with different positions. Result: The writers conclude that the consumers fall short, regarding financial services. They lack knowledge and enough information. The result is that consumers cannot utilize these services in an optimal way. The choices of financial services are not always related to the goals of saving.

Även om marknaden för finansiella tjänster digitaliseras i en allt högre takt finns det fortfarandeinträdesbarriärer för nya aktörer som vill utveckla betal- och kontotjänster för konsumenter. Ettav dessa hinder är att infrastrukturen som används för tjänsterna ägs och förvaltas av deetablerade aktörerna vilket försvårar för en fri konkurrens. Som ett led i att bland annat öppnaupp den europeiska finansiella tjänstesektorn och främja innovation har EU därför infört ettandra betaltjänstdirekt (PSD2) som trädde i kraft under 2018. Direktivet omfattar etableradebanker och finansbolag och tvingar dem att exponera betaltjänster och kontoinformation tilltredjepartsleverantörer när kunden gett sitt medgivande. Införandet av PSD2 kommer förändraspelplanen för både etablerade och nya aktörer när befintliga affärsmodeller utmanas i takt medatt kunderna själva väljer finansiella tjänster efter tycke och smak. Denna kandidatuppsats syftar till att öka förståelsen för hur etablerade banker och finansbolagförhåller sig till möjligheterna och utmaningarna med att anpassa sina verksamheter i enlighetmed PSD2. Därtill är syftet att undersöka huruvida alternativet att inte ta upp kampen med nyaaktörer om de kundnära tjänsterna är en möjlig överlevnadsstrategi för de etablerade aktörerna.Den kvalitativa studien som ligger till grund för slutsatserna bygger på intervjuer somgenomförts med respondenter från två etablerade aktörer samt en ny aktör på den svenskabankmarknaden. Principerna för kvalitativ innehållsanalys har tillämpats vid strukturering ochanalys av intervjuerna. Resultatet visar att PSD2 även förväntas ge etablerade aktörer nya möjligheter attvidareutveckla sina tjänster genom att använda det tekniska ramverket utöver de regulatoriskakrav som direktivet föreskriver. I valet av strategi för PSD2 och de möjliga roller i värdekedjansom erbjuds finns det dock utmaningar med både den mest tillbakalutade och framåtriktademarknadspositionen eftersom dessa ställer krav som är svåra att leva upp till. PSD2 kommeräven medföra fler samarbeten mellan etablerade och nya aktörer som följd av att det finns ettömsesidigt beroende mellan parterna i ambitionen om att leverera den bästa kundupplevelsen.

The purpose of this thesis was to discuss and describe what implications the payment service directive, PSD2, could have on the payment service market and also what it could mean for the competitive landscape. Furthermore, the study aims to give an understanding regarding the bank's strategic actions to address this issue. To examine this, a qualitative method through a case study with semi structured interviews was applied. Top Swedish banks in this study was represented by employees from the banks in question, with extensive knowledge regarding regulations, innovation and payment services. Two fintech companies was also examined, with realtions to two of the four banks to gain another perspective of the examined phenomena. The results show that PSD2 will change the payment service market i ways that more actors can compete under similar conditions. PSD2 will also act as a driving force, pushing innovation and digitalisation which could lead to a situation where parts of the bank's core business could be under threat. This will lead to further affect on the competitive landscape which could be characterised by a mix between cooperation and competitiveness regarding services outside of the bank's core business. The bank's plans to address this by developing their own solutions and also by cooperating with third parties, in means of protecting and development of their own core business regarding bank accounts. / Syftet med denna uppsats var att diskutera och beskriva vilka implikationer som betaltjänstdirektivet PSD2 kan innebära för betaltjänstmarknaden samt vad det kommer att innebära för konkurrenssituationen. Vidare syftar studien till att ge en förståelse kring bankernas strategiska åtgärder för att adressera detta. För att ta reda på detta tillämpades en kvalitativ metod genom en fallstudie. Fyra stora banker i Sverige representerades i denna studie av anställda på respektive bank med mångårigt arbete inom reglering, innovation och betaltjänster, vilkas svar formade den utgjorde empirin genom semi-strukturerade intervjuer. För att ge ytterligare ett perspektiv intervjuades också några av bankernas samarbetspartners vilka är relativt nystartade fintech-företag. Resultaten från studien visade på att PSD2 kommer förändra betaltjänstmarknaden på så vis att fler aktörer kommer kunna konkurrera med liknande villkor. PSD2 kommer även att driva på innovation och digitalisering vilket i sin tur kan leda till att bankernas kärnverksamhet hotas. Detta leder till att ytterligare påverkan på konkurrenssituationen som kan komma att präglas av en blandning mellan samarbeten och konkurrens kring mervärdestjänster. Bankerna planerar att adressera detta genom att både utveckla egna lösningar och samarbeta med tredjepartsaktörer, för att skydda och utveckla sin kärnverksamhet gällande konton. / <p>Internationellt företagande</p>

Bakgrund: Digitaliseringen har lett till förändrade förutsättningar för finansmarknaden och finansiella tjänster som Swish och Bank-ID är idag väletablerade och används av miljontals svenskar. I takt med utökad innovation har fintech-bolagen vuxit fram, vilka sträcker sig från mindre start-ups till framgångsrika aktörer som Klarna. Fintech-bolag erbjuder finansiella lösningar på ett digitalt innovativt sätt. Till följd av införandet av PSD2 som innebär att banker är skyldiga att möjliggöra transaktion och kontoinformation till tredjepartsaktörer, har intresset vuxit bland nya aktörer att ge sig in i finansbranschen. För bankerna har detta inneburit förändrade marknadsförutsättningar med kunder som väljer att ha sitt finansiella innehav hos olika finansiella aktörer. Bankerna har inte längre den hela bankkunden och ett sätt att bemöta den nya marknadssituationen har varit för bankerna att ingå strategiska allianser med fintech-bolag.   Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och identifiera vilka strategiska val de fyra största bankerna i Sverige har gjort för att möta den nya utmaningen från fintech-bolag.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie, vars datainsamling inhämtats från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Studien har en deduktiv ansats med induktiva inslag och intervjuunderlaget framtogs utifrån vald referensram. Utifrån empiri, referensram samt tidigare forskning har analys genomförts för att redogöra bankernas strategiska val samt operativa risker.      Slutsats: Studien visar att de fyra största bankerna i Sverige använt strategier av varierande karaktär när de ingått samarbeten med fintech-bolag. Fokus på snabbhet, för att som bank vara aktuell på marknaden samt en ökad flexibilitet som mindre formellt knutna samarbeten bidrar till, identifieras som anledningar till att bankerna väljer att ingå samarbeten med fintech-bolag. Studien identifierar två huvudsakliga orsaker som motverkar bankernas innovationskraft, vilka grundar sig i en historisk passivitet till innovation samt omfattande regleringar. Vidare argumenteras skillnader i kultur och riskattityd som försvårande omständigheter för ett framgångsrikt samarbete mellan parterna. I samband med strategiska allianser har flertalet operativa risker identifierats, vilka riskerar få konsekvenser på bankernas rykte och varumärke. Samarbetena riskerar medföra konsekvenser som berör hela bankernas verksamheter, varför grundläggande riskanalys blir viktigt för bankerna att genomföra innan samarbetena ingås. Däremot konstaterar studien att svårigheter uppstår vid utförandet av riskanalys till följd av att många nya fintech-bolag saknar den bolagsdata som krävs för att fastställa riskprofil.

Uppsatsen behandlar frågorna om vad en komplex tjänst är, vilka kriterier som EU-domstolen ställer upp för att klassificera komplexa tjänster som ett eller flera tillhandahållanden enligt mervärdesskatterätten, vilka kriterier som tillämpas vid klassificeringen av den komplexa tjänsten diskretionär portföljförvaltning samt om svensk rätt kan anses förenlig med EU-rätten.

Financial services have historically been offered by central entities which has put financial systems in the control of a number of central parties. Some argue that this centralization has contributed to a more unequal distribution of wealth. However, during more recent time with the emergence of blockchain, traditional perspectives on transparency and democratization have shifted. Increasing financial inclusion has been highlighted as a crucial step in decreasing poverty levels and blockchain has been discussed as a technology with a potential to make a difference in this ambition. This study will focus on sub-Saharan Africa where 550 million individuals lack access to financial services despite having access to mobile phones. As a consequence of this, mobile financial services boomed in sub-Saharan Africa, starting in Kenya. This study will therefore focus on mobile financial services and more precisely on the perceived usefulness of blockchain technology for the mobile financial services. Furthermore, the study aims to explore what role blockchain can play in further increasing financial inclusion in the region. This was done by conducting several interviews with people representing start-ups, government agencies, telco companies during a research trip to South Africa and by participation in the Blockchain Africa Conference 2019 in Cape town.  The findings from the research show that blockchain is perceived as useful for mobile financial services, mainly because of its ability to reduce costs by removing intermediaries, to automate processes and to create decentralized trust. However, it was also found that the usefulness is negatively affected today due to the lack of common protocols and definitions, which makes it difficult for blockchain to yet make a real difference in increasing financial inclusion. / Finansiella tjänster har historiskt sätt tillhandahållits med hjälp av centraliserad datalagring genom pålitliga intermediärer såsom banker och försäkringsbolag. Detta har satt det finansiella systemet i kontroll av några få centrala aktörer vilket somliga menar har ökat den ekonomisk ojämlikheten. På senare tid, i samband med blockkedjeteknologins framväxt, har synen på demokrati och transparens skiftat. Ökad finansiell inkludering har lyfts fram som avgörande för att minska fattigdomen. Blockkedjeteknologin har framhävts att ha potential att göra skillnad i detta arbete. Denna studie fokuserar på Subsahariska Afrika där 550 miljoner individer saknar tillgång till finansiella tjänster trots att de har tillgång till mobiltelefoner. Att erbjuda mobila finansiella tjänster är viktigt för att möjliggöra finansiell inkludering. Studien ämnar därför att undersöka upplevd användbarhet av blockkedjeteknologi för mobila finansiella tjänster och hur tekniken kan utöka finansiell inkludering i kontinenten. Detta har delvis gjorts genom en forskningsresa till Sydafrika där flertalet intervjuer utfördes med personer som representerar startupbolag, regeringen, telekombranschen och den akademiska världen. Resultaten från studien visar att blockkedjeteknologin upplevs vara användbar för mobila finansiella tjänster, främst på grund av dess förmåga att sänka kostnaderna genom att ta bort mellanhänder, automatisera processer samt skapa säkra decentraliserade system. Däremot måste standardiserade protokoll och definitioner måste utvecklas innan detta kan realiseras. Fram till dess kommer det att vara svårt för blockkedjeteknolgi att göra en verklig skillnad i ökad finansiell inkludering.

The rapid advancement of technology has led to evolving user needs and expectations, with a growing demand for efficient and intuitive digital experiences. Simultaneously, many young adults lack financial literacy, highlighting the need to enhance their understanding of personal finance and investment options. Bridging the generational gap and effectively engaging young adults in financial management is a significant challenge in the fintech industry. To address this, fintech companies must adapt their products to meet the specific needs of young adults. This study utilizes a design process to identify the needs and problems of young adults, aged 18 to 25, resulting in an interactive prototype of a redesigned financial dashboard. Applying the Design Thinking methodology, the research study gains a comprehensive understanding of users’ perspectives, enabling the creation of a user-centered design. Through qualitative evaluations of the prototype, this study demonstrates the impact of the redesigned financial dashboard on user engagement. Specific design elements that contribute to increased user engagement and perceived financial literacy are highlighted. This research offers valuable insights for the fintech industry to effectively engage young adults and enhance their financial literacy through tailored design solutions, ultimately improving their financial well-being. / Den snabba utvecklingen av tekniken har lett till att användarnas behov och förväntningar har förändrats, med en växande efterfrågan på effektiva och intuitiva digitala upplevelser. Samtidigt saknar många unga vuxna finansiell kunskap, vilket understryker behovet av att öka deras förståelse för privatekonomi och investeringsalternativ. Att överbrygga generationsklyftan och effektivt engagera unga vuxna i finansiell förvaltning är en betydande utmaning inom fintechbranschen. För att bemöta detta måste företagen anpassa sina produkter för att tillgodose unga vuxnas specifika behov. Den här studien använder en designprocess för att identifiera behov och problem hos unga vuxna mellan 18 och 25 år, vilket resulterar i en interaktiv prototyp av en finansiell instrumentpanel. Genom att tillämpa Design Thinking-metodiken får forskningsprojektet en omfattande förståelse för användarnas perspektiv, vilket möjliggör skapandet av en användarcentrerad design. Genom en kvalitativ utvärdering av prototypen visar studien hur den omdesignade finansiella instrumentpanelen påverkar användarnas engagemang. Specifika designelement som bidrar till ökat användarengagemang och upplevd finansiell kunskap lyfts fram. Denna forskning erbjuder värdefulla insikter för fintechbranschen för att effektivt engagera unga vuxna och öka deras finansiella kunskaper genom skräddarsydda designlösningar, vilket i slutändan förbättrar deras finansiella välbefinnande.