No description available.

The face of banking has changed dramatically over the last few decades, and in no area does this statement hold more true than in the domain of digitalization. One term that has been relentlessly repeated when discussing the past, present and future of this development is ”Digital Transformation”. Digital Transformation can be tersely defined to mean change driven by digital technologies, with the potential to increase efficiency in existing processes, as well as to allow for new and novel technology-driven problem solutions and business models. Despite the fact that Swedish major banks have come a long way in their digital transformation efforts, there is a lot of evidence that points towards this process not proceeding fast enough. This study is an effort to get a general overview of the main barriers and mechanisms that are causing this development to proceed at a slower rate than might otherwise be desired, and to investigate how actors within the Swedish banking sector are seeking to overcome said barriers. This is done primarily through the interviewing of key personnel within major Swedish universal banks. The majority of the interviews are conducted with employees from a single major Swedish universal bank, taking the form of a case study, while a smaller number of interviews are conducted with individuals associated with other banks, in an effort to provide increased generalizability. The results of the study show that barriers standing in the way of continued digital transformation in the Swedish banking sector can generally be categorized into one of the following categories: Legacy Infrastructure, Organizational Structure, Organizational Culture, Incentive Structure, Resource Insufficiency, Regulation, and Failure in Management. The solutions and models discussed to address these issues included API First approaches, change driven through Cross-Functional Teams, and Collaborative Strategy Formulation. / Hur bankverksamhet bedrivs har förändrats dramatiskt över de senaste årtiondena, och i inget område är detta lika tydligt som när det kommer till digitalisering. Ett begrepp som ständigt upprepas när man beskriver den forna, nutida och framtida utvecklingen av den här typen är ”Digital Transformation”. Digital Transformation kan kortfattat summeras till att betyda förändring driven av digital teknologi, med potential att öka effektiviteten i befintliga processer, samt möjliggöra för nya problemlösningar och affärsmodeller. Trots det faktum att de svenska storbankerna har kommit en lång väg i sina digitala transformationsinitiativ, så finns det mycket som tyder på att denna process ändå inte går tillräckligt snabbt frammåt. Den här studien är ett försök att få en generell överblick på de primära barriärerna och mekanismerna som orsakar att denna utveckling går långsammare än önskat, samt att undersöka hur aktörer inom den svenska banksektorn har för avsikt att bemöta dessa problem. Detta görs huvudsakligen genom intervjuer med nyckelpersonal inom de svenska storbankerna. Majoriteten av de intervjuade kommer från en enda bank, där en form av casestudie utförs, medan ett mindre antal intervjuer genomförs med individer tillhörande andra banker, i en ansats att ge ökad generaliserbarhet. Resultatet av studien visar att barriärer som står i vägen för fortsatt digital transformation i den svenska banksektorn kan generellt kategoriseras in i följande kategorier: Föråldrad Infrastruktur, Organisationsstruktur, Organisationskultur, Incitamentstruktur, Resursbrist, Regulation, och Misslyckanden i Styrning. De lösningar och modeller som diskuterats for att adressera dessa problem inkluderade API First-baserade tillvägagångssätt, förändring driven av tvärfunktionella arbetslag, samt kollaborativ strategiformulering.

Bankers internetverksamhet har öppnat nya möjligheter för tredjepartsaktörer inomfintechbranschen som nu kan skapa innovativa ekonomi- och betalningslösningar genom attdirekt interagera med bankkonton. Ett problem för fintechbolagen är att det inte finns någontydlig information om vilka tekniker de kan använda sig av för att integrera med bankernastjänster samt vilken teknik som är mest fördelaktig för deras verksamhet och ändamål.I det här arbetet har de fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB ochSwedbank undersökts, i syfte att identifiera vilka integrationsmöjligheter tredjepartsaktörerhar. I undersökningen fastställdes att fintechbolag kommer kunna eller kan använda sig avnågon av de tre teknikerna SFTP, REST eller webbautomatisering. En testmiljö för de treteknikerna utvecklades för att simulera verkliga användningsfall för fintechbolag. Processor-,RAM- och nätverksanvändning samt total operationstid mättes för de tre teknikerna. För attskicka information var REST den effektivaste tekniken vid mindre datavolymer medan SFTPvar effektivast vid större datavolymer. REST var effektivast för att hämta information,oavsett datavolym. Webbautomatisering var minst effektivt i jämförelse med de andra tvåteknikerna. / Banks internet activity have opened new possibilities for third party actors within the fintechindustry who can now create innovative economy and payment solutions by directlyinteracting with bank accounts. A problem for the fintech companies is that there is noavailable information about what technologies are available for them to use to get access tothe banks services and which technology is the most advantageous for their purpose.In this work, the four biggest swedish banks Nordea, Handelsbanken, SEB and Swedbankhave been examined to find out what options third party actors have to integrate with thebanks services. The examination showed that fintech companies will be able to or are able touse one of the three techniques SFTP, REST or web automation. A test environment for thethree technologies was developed to simulate real use cases for fintech companies. CPU-,RAM- and network usage as well as total operating time was measured for the threetechnologies. For sending information REST was the more effective technology when it cameto lower data volumes while SFTP was the most efficient with bigger data volumes. RESTwas the most efficient for retrieving information, no matter the data volume. Web automationwas the least efficient compared to both the other technologies.

This thesis looks into how to implement an abstraction layer between transaction data gathered from Revised Payment Services Directive (PSD2) compliant banks via an Application Programming Interface (API) and a data base, with a human user interface for reading and structuring the data. API for data sources tend to not have a standardized structure and this creates a problem for machine learning. The result is that the machine learning component either has to be built around the data collected from the API or the data to be transformed and reformatted to fit the structure of the machine learning component's database. An application will use the abstraction layer to fetch data and to allow the user to set up how the data should be reformatted before being sent to the machine learning component's database. The application has to display the data in an easy to read format and the application needs to be usable by a human user. The main questions are (i) how this abstraction should be implemented, (ii) how much of it can be automated, and (iii) what is the optimal design for the components. PSD2 open banking systems in Sweden are using Representational State Transfer (REST) API and provide data in the JavaScript Object Notation (JSON) format, and can be considered the de facto standard. The abstractions can be divided into three areas: Authorization, Account and transaction access, and Transaction data. Out of these areas only the transaction data could be abstracted fully. The account and transaction access process could be partly abstracted while the authorization process can only be broken down into steps as there is no possibility of abstracting the parameters used by the different banks. The project aimed to produce a fully functioning application for gathering data via PSD2 open banking where the user can configure the application through a simple system that does not require the user to have a lot of knowledge about coding. While the process of fetching transaction data from PSD2 API is simplified, the goal of being useful to a person without knowledge of coding is currently impossible unless PSD2 open banking is standardized or more advanced tools are used. / Den här uppsatsen undersöker hur man kan implementera ett abstraktionslager mellan transaktionsdata samlat från Revised Payment Services Directive (PSD2) kompatibla banker via en Application Programming Interface (API) och en databas, med en gränssnitt för människor att använda för att läsa och strukturera data. APIer för datakällor tenderar mot att inte ha en standardiserad struktur och det skapar problem för maskininlärning. Det resulterar i att maskininlärningskomponenten måste antingen byggas runt datan som hämtas från APIer eller att datan transformeras och oformaterad för att passa strukturen för maskininlärningskomponentens databas. Applikation behöver visa datan på ett format som är enkelt att läsa och vara lätt för en människa att använda. Huvudfrågorna är (i) hur abstraktionen ska implementeras, (ii) hur mycket som kan automatiseras, och (iii) vad optimala designen är för komponenterna. PSD2 open banking system i Sverige använder sig av Representational State Transfer (REST) APIer och ger data i JavaScript Object Notation (JSON) formatet och kan anses som en de facto standard. Abstraktionerna kan delas in i tre områden: auktorisering, tillgång till konton och transaktioner, och transaktionsdata. Av dessa tre områden så var det endast transaktionsdata som kunde fullt abstrakternas. Processen för tillgång till konton och transaktioner kunde delvis abstrakternas medan auktorisering kunde endast brytas ner i steg eftersom det inte finns någon möjlighet att abstraktera parametrarna som används av olika banker. Det här projektet försökte producera en fullt fungerande applikation för att samla data via PSD2 kompatibla open banking system där användaren kan konfigurera applikationen genom ett simpelt system där användaren inte skulle behöva erfarenhet om kodning. Processen för att hämta transaktionsdata från PSD2 APIer kan förenklas, men målet var att det skulle vara användbart för en person som inte kan programmering är omöjligt att nå om PSD2 open banking inte standardiseras eller mer avancerade verktyg används.

Background: In recent years, there has been considerable interest in the philosophical concept of Open Banking and its practical implementation, often associated with digital platforms. The term ‘Open Banking platforms' has been used to describe the complex intersection between the two concepts of Open Banking and digital platforms, and it sometimes embody a series of challenges and opportunities. Open Banking aims to increase competition, innovation, and interoperability in the financial sector, creating opportunities for new players while challenging established banks to rethink their business models and value propositions. However, few researchers have addressed the question of challenges and opportunities faced by the various stakeholders involved in Open Banking platforms. Purpose: The purpose of this study is to investigate and deepen the understanding of the challenges and opportunities faced by various stakeholders involved in Open Banking platforms. Methodology: In this study, a qualitative methodology with an abductive approach was used, and the study was designed as a case study. The empirical data consists of seven semi-structured interviews conducted in 2023, as well as supplementary data from relevant documents. Thematic analysis and triangulation were employed to analyze the collected data. Conclusion: The complexity of Open Banking platforms becomes apparent during their practical implementation within the financial sector, involving technical, functional, interactional, relational, economic, and regulatory dimensions, as well as various stakeholders. On the one hand, third-party providers see opportunities for innovation. On the other hand, banks face issues with outdated IT infrastructure and threats to their existing business models. Some of the challenges arise due to varying perspectives and technological frames. This study also found that interest organizations play an important role in the design of Open Banking platforms, and regulatory requirements are therefore indirectly influenced by interest organizations. It is however challenging for stakeholders with limited resources to actively participate in the discussions about Open Banking. Additionally, a clearer dialogue and balance between compliance, security, and innovation is needed. Despite the challenges, Open Banking is considered important for the future but requires time to mature.

No description available.

The financial sector, as we know it, is radically transforming. As a result of the European regulation PSD2, customers banking data is becoming available for third parties by APIs [Evry n.d]. The traditional banks are now being exposed to competition from FinTechs and BigTech [Evry 2017]. The transformation is on-going and to the tunes of to new technologies, new regulations and new customer demands [Tornjanski et al. 2015]. This study aimed to identify the nature and behavior of the trend leaders, Generation Y (18 to 30 years old), and in the context of open banking, diagnose the transformation of banking services to meet new digital needs.To achieve this, a sequential embedded explanatory methodology was applied. The quantitative phase, identified and generalized the behaviors of Generation Y. The qualitative phase was exploratory, where multiple focus groups (38 individuals) developed the future banking services they request and want. This was analyzed based on Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] and a new service development framework for customer co-creation [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. The results imply that Generation Y, abide to be courted on their conditions and on-demand. They request a further expansion of the banks operational context, to supply with open banking platforms including both financial- and non-financial services. Hence, to meet these requests and remain the primary financial service provider the future banking services most transform into becoming digitally personalized and to seamlessly assist in everyday life. / Finanssektorn, som vi känner till den, förändras radikalt. Som ett resultat av den europeiska förordningen PSD2 blir kundernas bankdata tillgängliga för tredjepartsaktörer via API:er [Evry n.d]. De traditionella bankerna utsätts nu för konkurrens från FinTechs och BigTechs [Evry 2017]. Transformationen pågår och möjliggör för ny teknik, nya regler och nya kundkrav [Tornjanski et al. 2015]. Denna studie syftar till att identifiera trendledarna, Generation Ys (18 till 30 år) natur och beteenden, och inom ramen för open banking, diagnostisera omvandlingen av banktjänsterför att möta nya digitala behov. För att uppnå detta tillämpades en sekventiell inbäddad förklarande metodik. Den kvantitativa fasen identifierade och generaliserade Generations Y: s beteende. Den kvalitativa fasen var undersökande, där flera fokusgrupper (38 individer) utvecklade de framtida banktjänster som de efterfrågar och vill ha. Detta analyserades utifrån Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] och ett ramverk för utveckling av ny tjänster genom kundsamverkan [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. Resultaten påvisar att Generation Y förväntar sig att bli betjänade på sina villkor och begäran. De efterfrågar en framtida expansion av bankernas operativa kontext, till att förmedla öppna plattformar som inkluderar både finansiella och icke-finansiella tjänster. För att möta efterfrågan och förbli den primära finansiella tjänsteleverantören, måste de framtida banktjänsterna transformeras till att bli mer digitala och personanpassade hjälpmedel i vardagen.

From the perspective of debt collectors, the goal of debt collection processes is to maximize the chances of a debt being repaid, while minimizing the time to repayment taking place. The purpose of this thesis is to investigate what measure that is most commonly leading to debt being repaid within 30 days. Against a background of males being overrepresented among debtors in terms of the share of the population in Sweden, the purpose has also been to use data analytics methods to explore whether the measures from debt collection companies affect males and females differently and how they affect them. Finally, the purpose has furthermore been to explore whether existing data provided by the debt collection company Visma can be used to optimize the debt collection process so that the debtors' time in it becomes as short as possible. The report has found that invoicing seems to be the measure most strongly associated with debt resolvance, suggesting that this measure is an important tool for debt collection agencies. The report has found that the measures affect males and females differently, which may be related to gender differences in attitudes to financial risk. Furthermore, it has been shown that it presumably is possible to create prediction models to know which debtors will be able to pay their debt. These models should be divided by gender as males, tend to take more risks. Lastly, machine learning and other modern tools, such as Open banking, should be used to optimize the debt collection process. / För ett inkassoföretag är målsättningen med varje indrivningsprocess att uppnå full återbetalning av skulden så snabbt som möjligt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken åtgärd oftast som leder till att skulder återbetalas inom 30 dagar. Då män är överrepresenterade bland gäldenärer, sett till andel av befolkningen, har ett vidare syfte varit att använda dataanalysmetoder för att undersöka om åtgärderna från inkassoföretag påverkar män och kvinnor annorlunda och hur de påverkar dem. Slutligen är syftet också att se om det finns en möjlighet att använda befintliga data tillhandahålla av inkassoföretaget Visma för att optimera inkassoprocessen så att gäldenärernas tid i den blir så kort som möjligt. Rapporten har funnit att fakturering verkar vara den mest effektiva sista åtgärden som inkassobolagen har att tillgå idag. Rapporten har funnit att åtgärderna påverkar män och kvinnor annorlunda. Vidare har det visats att det förmodligen går att skapa predikteringsmodeller för att veta vilka gäldenärer som kommer att kunna betala sin skuld. Dessa modeller bör vara uppdelade på kön då män, är mer riskbenägna. Slutligen bör maskininlärning och även andra moderna redskap, såsom Open banking användas för att optimera inkassoprocessen.

Även om marknaden för finansiella tjänster digitaliseras i en allt högre takt finns det fortfarandeinträdesbarriärer för nya aktörer som vill utveckla betal- och kontotjänster för konsumenter. Ettav dessa hinder är att infrastrukturen som används för tjänsterna ägs och förvaltas av deetablerade aktörerna vilket försvårar för en fri konkurrens. Som ett led i att bland annat öppnaupp den europeiska finansiella tjänstesektorn och främja innovation har EU därför infört ettandra betaltjänstdirekt (PSD2) som trädde i kraft under 2018. Direktivet omfattar etableradebanker och finansbolag och tvingar dem att exponera betaltjänster och kontoinformation tilltredjepartsleverantörer när kunden gett sitt medgivande. Införandet av PSD2 kommer förändraspelplanen för både etablerade och nya aktörer när befintliga affärsmodeller utmanas i takt medatt kunderna själva väljer finansiella tjänster efter tycke och smak. Denna kandidatuppsats syftar till att öka förståelsen för hur etablerade banker och finansbolagförhåller sig till möjligheterna och utmaningarna med att anpassa sina verksamheter i enlighetmed PSD2. Därtill är syftet att undersöka huruvida alternativet att inte ta upp kampen med nyaaktörer om de kundnära tjänsterna är en möjlig överlevnadsstrategi för de etablerade aktörerna.Den kvalitativa studien som ligger till grund för slutsatserna bygger på intervjuer somgenomförts med respondenter från två etablerade aktörer samt en ny aktör på den svenskabankmarknaden. Principerna för kvalitativ innehållsanalys har tillämpats vid strukturering ochanalys av intervjuerna. Resultatet visar att PSD2 även förväntas ge etablerade aktörer nya möjligheter attvidareutveckla sina tjänster genom att använda det tekniska ramverket utöver de regulatoriskakrav som direktivet föreskriver. I valet av strategi för PSD2 och de möjliga roller i värdekedjansom erbjuds finns det dock utmaningar med både den mest tillbakalutade och framåtriktademarknadspositionen eftersom dessa ställer krav som är svåra att leva upp till. PSD2 kommeräven medföra fler samarbeten mellan etablerade och nya aktörer som följd av att det finns ettömsesidigt beroende mellan parterna i ambitionen om att leverera den bästa kundupplevelsen.

The financial sector is transforming as a result of PSD2 and open banking. The traditional retail banks face new competition from FinTechs and BigTechs. 78 percent of Nordic banks are concerned by the threat of disruption and 88 percent think that they need to rethink their business model. Customer experience and customer journeys are crucial as customer expectations is one of the major driving forces for the changing industry.Generation Y (1989 2000) is often defined as early adopters and digital natives which makes them an important but challenging customer segment. According to the Millennial Disruption Index, the banking industry is at the highest risk of disruption from generation Y. This study focus on how traditional Swedish retail banks can manage digital transformation and the needs and behavior of the Swedish generation Y. To identify the needs and demands of generation Y, four focus groups was conducted with 31 participants and four semi-structured interviews. The results was analyzed and related to a customer journey framework and the concept of platform banking.The results indicate that the Swedish generation Y demands personalized services and products as well as tailored Omni-channel experiences. They demand an expansion of financial services in the form of a “one-stop-shop”. In order to meet these demands, traditional Swedish retail banks must utilize their customer data and weight the Swedish generation Y´s trust in their security. This will enable them to develop superior customer experiences as well as extending their context and establish themselves as banking platforms. / Den finansiella sektorn förändras till följd av PSD2 och open banking. De traditionella bankerna möter ny konkurrens från FinTechs och BigTechs. 78 procent av de nordiska bankerna är oroade av förändringarna och 88 procent tycker att de behöver ompröva sin affärsmodell. Kundupplevelser och kundresor är avgörande eftersom kundernas förväntningar är en av de viktigaste drivkrafterna för den föränderliga industrin.Generation Y (1989 2000) definieras ofta som digitala pionjärer vilket gör dem till ett viktigt men utmanande kundsegment. Enligt studien ”Millennial Disruption Index” har banksektorn den högsta risken för störningar från Generation Y. Denna studie fokuserar på hur traditionella svenska banker kan hantera digital transformation och den svenska generation Ys behov och beteende. För att identifiera behov och krav från generation Y genomfördes fyra fokusgrupper med 31 deltagare samt fyra semi-strukturerade intervjuer. Resultaten analyserades och relaterades till en kundrese teori samt konceptet om plattformsbanker.Resultaten indikerar att den svenska generation Y kräver personliga tjänster och produkter samt skräddarsydda Omni-kanalupplevelser. De kräver en expansion av finansiella tjänster i form av en "one-stop-shop". För att möta dessa krav måste traditionella svenska banker använda deras kunddata och utnyttja den svenska generation Ys förtroende för deras säkerhet. Detta kommer att göra det möjligt för dem att utveckla överlägsna kundupplevelser såväl som att utvidga sitt sammanhang och etablera sig som bankplattformar.