There are various large competitors, dominating the digital payment market. These competitors acquire most of the customers, maintaining their dominant influence in the market by charging customers and merchant’s fees for mobile payments. The purpose of this study is to investigate and develop a payment system that connects various payment applications and bank services. This system is developed with the help of blockchain and open banking technology. The blockchain system is utilized as a secure universal database, while the open banking technology is used for transactions. This study proposes an architecture for a multi-sided payment platform. The architecture follows the microservice design pattern which allows the components of the system to be individually developed and maintained. A prototype system was developed as a proof of concept for the architecture, proving the possibility of a multisided payment platform. The “ICA Handla” payment application and Nordea (open banking) system were used to connect to the prototype through gateway programs. The purpose of gateway programs is to connect a mobile payment application or a bank service with the blockchain system. The multi-sided payment application creates opportunities in the digital payment market. / Det finns flera dominerande konkurrenter på den digitala betalningsmarknaden. Dessa företag har en majoritet av kunderna och upprätthåller sitt dominerande inflytande på marknaden genom att ta avgifter från kunder och handlare för mobila betalningar. Syftet med denna studie är att utveckla ett betalningssystem som ansluter olika betalningsapplikationer och banksystem med hjälp av blockkedjeteknik och öppen bankteknologi. Blockkedja-systemet används som en säker universell databas, medan den öppna banktekniken används för transaktioner. Denna studie utvecklade en arkitektur för en gemensam betalningsplattform. Arkitekturen följer ett mikro-tjänst designmönster vilket tillåter systemets komponenter att utvecklas och underhållas individuellt. En prototyp utvecklades som en konceptvalidering för arkitekturen, vilket bevisar möjligheten till en gemensam betalningsplattform. Betalningsapplikationen “ICA Handla” och Nordea öppen bankteknologi är anslutna till prototypsystemet via ett gateway program. Syftet med gateway programmet är att ansluta mobila betalningsapplikationer eller banktjänster med en blockkedja-system. Den gemensamma betalningsapplikationer skapar möjligheter på den digitala betalningsmarknaden.

The new EU regulation, revised payment services directive (PSD2), will change how the retail banking market works today. It will obligate banks, with the consumer’s consent, to provide access to account information and thus open up the market for new actors. This study aims to provide an understanding of the effects PSD2 will have on the retail banking market in Sweden and how the banks will act to cope with the changes it entails. There is a lack of academic articles on PSD2, and the reports that do exist are to the greater extent published by consultants. Hence, this report seeks to bridge that gap by exploring banks from a strategic point of view, taking a starting point in the theory of competitive advantage and open innovation, in order to analyse different banks’ strategies that they are considering when PSD2 is enforced. This will be a cornerstone for understanding the future development of the Swedish retail banking market. To gain in-depth knowledge about the banks’ strategies to cope with PSD2, a case study has been made where 10 semi-structured interviews have been conducted with 10 different banks operating in Sweden - this represents the greater majority of all banks in the Swedish retail banking market. From the empirical findings in this report, it is clear that very few banks consider that only complying to PSD2 is a good strategic alternative. Instead, most banks see greater business opportunities in PSD2 and from this study it is evident that the market is heading towards an open banking approach. However, the path towards open banking differs between banks. All banks will focus on becoming compliant but due to differences in size, capabilities and resources, the banks try to differentiate themselves through different approaches. Some banks will attempt an open banking approach immediately, while others will start by becoming a producer of services and from there decide whether or not to move into open banking. What has been made crystal clear from the analysis of the empirical findings, is that no banks will start off by becoming a distributor of more advanced customer data to third parties. / Den nya EU-regleringen, andra betaltjänstdirektivet (PSD2), kommer att förändra hur bankmarknade fungerar idag. Det kommer att förplikta banker, med konsumentens samtycke, att ge tillgång till kontoinformation och därmed öppna marknaden för nya aktörer. Denna studie syftar till att ge en förståelse för de effekter som PSD2 kommer att ha på bankmarknaden i Sverige och hur bankerna kommer att agera för att klara de förändringar som medförs. Det finns få akademiska artiklar om PSD2, och rapporterna som finns är i större utsträckning publicerad av konsulter. Därför syftar denna rapport till att bidra med en akademisk rapport som utforskar banker från en strategisk synvinkel, med utgångspunkt i teorin om konkurrensfördelar och öppen innovation, för att analysera bankernas strategier för att möta PSD2. Detta  kommer att vara grunden för att få en förståelse av den framtida utvecklingen av den svenska bankmarknaden.  För att få en djupare förståelse av bankernas strategier för att möta PSD2 har en fallstudie gjorts där 10 halvstrukturerade intervjuer har genomförts med 10 olika banker som är verksamma i Sverige - det motsvarar större delen av marknadsandelen på den svenska bankmarknaden. Från de empiriska resultaten i denna rapport är det uppenbart att väldigt få banker anser att endast följa PSD2 är ett bra strategiskt alternativ. I stället ser de flesta banker större affärsmöjligheter i PSD2 och från denna studie är det uppenbart att marknaden är på väg mot “open banking”. Vägen mot “open banking” skiljer sig mellan bankerna. Alla banker kommer att fokusera på att bli kompatibla men på grund av skillnader i storlek, kapacitet och resurser försöker bankerna skilja sig genom olika metoder. Vissa banker kommer omedelbart att ta sig an “open banking”, medan andra börjar med att bli en producent av tjänster och därmed bestämma huruvida de ska gå in i “open banking” eller inte. Vad som har tydliggjorts från analysen av de empiriska resultaten är att inga banker kommer att börja med att bli distributör av mer avancerade APIer till tredje parter.

The concept of open banking is on the rise in the financial industry. Not only are banks taking an interest in this topic, but many financial technology start-ups are developing as well. One particular player can be considered challenger banks; they have gained a high degree of digital competence and agility to adapt to changes in the industry. As a result of this trend, these financial players raise the question of what the opportunities are. This study aims to identify potential opportunities for challenger banks and to provide a practical model for companies to assess the opportunities. The results of the study show that the opportunities can be divided into three segments: personalized banking services; modularity; as well as embedded finance. Finally, an opportunity evaluation canvas was developed, providing banks a systematic and comprehensive model to evaluate an opportunity. / Begreppet open banking är på frammarsch inom finansbranschen. Ämnet intresserar därmed såväl bankerna som många nystartade företag inom finansteknologi. En aktör är så kallade utmanarbankerna; de sitter på en hög grad av digital kompetens och flexibilitet vad gäller förändringar i branschen. Som ett resultat av denna trend väcker dessa finansiella aktörer frågan om vilka möjligheter som finns. Den här studien syftar till att identifiera potentiella möjligheter för utmanarbanker, samt att tillhandahålla ett praktisk ramverk inom vilket företag kan bedöma dessa möjligheter. Resultaten visar att möjligheterna kan delas in i tre kategorier: personliga banktjänster; modularitet; samt plattformar och ekosystem. Slutligen utvecklades en utvärderingsmall för möjligheter, som ger bankerna en systematisk och omfattande modell för att utvärdera en möjlighet.

Konceptet open banking i EU är resultatet av införandet av det andra betaltjänstdirektivet och de kompletterande tekniska standarderna för sträng kundautentisering och säker kommunikation. Regelverket syftar till att upprätta en harmoniserad betaltjänstmarknad som balanseras mellan en hög nivå av säkerhet och en generös åtkomst till kunddata, för att främja innovation och konkurrens. I framställningen som görs i uppsatsen presenteras marknadens utveckling, de huvudsakliga aktörerna, den tidigare betaltjänstregleringen, samt motiven bakom och syftena med den nya regleringen. Genom att ge tredjepartsleverantörer direkt åtkomst till kontoinstitutens kontosystem förändras betaltjänstmarknaden i grunden. Det redogörs även för hur betaltjänstmarknaden har, och framöver sannolikt kommer att, förändras till följd av kravet på införandet av öppna API:er, men även hur konsekvenserna förhåller sig till de uttalade syftena. Regleringen har goda möjligheter att få ämnad effekt, men det faktum att ansvaret för harmoniseringen till stor del har överlämnats till marknadens aktörer är problematiskt. Det är i huvudsak två områden som är centrala; harmoniseringen av öppna API:er och förbudet mot datahämtningsmetoden screen scraping. I uppsatsen riktas kritik mot avsaknaden av lagstiftade gemensamma standarder för API:er och den förskjutning av ansvaret som har skett från lagstiftaren till marknadens aktörer. En brist som potentiellt skulle kunna leda till en fragmenterad betaltjänstmarknad. Det klargörs även att det traditionella användandet av screen scraping nu inte är tillåtet eftersom förfarandet inte uppfyller de krav som ställs på datainhämtning i RTS:en. Övergången till öppna API:er innebär en stor förändring för alla aktörer. Det återstår ännu en viss osäkerhet avseende harmoniseringen och implementeringen av öppna API:er, samt hur bestämmelserna och dess effekter förhåller sig till regelverkets syften. I uppsatsen presenteras en potentiell lösning på harmoniseringsproblematiken i form av de långt gångna och till stora delar anammade standardiseringsinitiativen som har utvecklats av marknaden. Det är framledes av största vikt att de marknadsdrivna initiativen för gemensamma standarder anammas av kontoinstituten för att åstadkomma en harmoniserad miljö med open banking.