Framställningen av skolbiblioteksfrågor i biblioteksstrategin undersöks i uppsatsen med fokus på förslaget Demokratins skattkammare, samt de till dokumentet tillhörande remissvar som behandlar skolbiblioteksfrågor. Dokumenten analyseras med hjälp av Carol Bacchis policykritiska metodologi What’s the problem represented to be (2009). Uppsatsens frågeställningar är: på vilket sätt lyfts frågor gällande skolbibliotekarieprofessionen och bemanning av skolbibliotek i strategin; hur relaterar problemrepresentationer kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen till demokratibegreppet, samt vilka politikområden dominerar de gällande problemrepresentationerna kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen?     Undersökningen visar att skolbibliotekariens plats i skolbiblioteksverksamheten, skolbibliotekets huvudsakliga roll i samhället, samt frågor kring hur skolbiblioteken ska bemannas, inte problematiseras i biblioteksstrategin vilket leder till en vag bild av skolbibliotekarieprofessionen. Skolbiblioteket framställs i de analyserade dokumenten som en verksamhet som i huvudsak ska gynna samhället i stort snarare än individen. Undersökningen visar också att Demokratins skattkammare domineras av en skolpolitisk diskurs, medan en kulturpolitisk och bibliotekspolitisk dito åsidosätts. En avsikt med undersökningen är att synliggöra hur delar av policyprocessen kan te sig som neutrala, men som vid närmare analys visar sig innehålla en rad implicita antaganden som kan ge reella konsekvenser.

The purpose of this thesis is to research Axiell media's Biblio application in public libraries in Sweden. The aim is to see the perspective and opinions of librarians who work with the application to better understand how public libraries have handled the Biblio app. Additionally the current COVID-19 situation that was ongoing when the thesis was written was also picked up as part of the research to see how electronic media is used as an alternative during a time where going to the library was discouraged.Access as a concept is the theory. It was used to better understand how the application is used to give users the best possible access to electronic media. Specifically the dimension of access found in Penchansky & Thomas (1981) and Saurman (2016). We have utilized five of them. The method chosen was semi-structured interviews. These interviews were done through a digital platform with five libraries. The results were then analysed and viewed through the different dimensions of access. The result showed that the libraries had picked up the Biblio app through an already existing collaboration with Axiell media (former Elib). And that the application has gotten better with time, but there are concerns both with the application itself, but also how to tackle the difficulties some users experience. Not all people are used to digital technology.

Det här arbetet försöker utveckla delar av Lena Skoglunds undersökning vid Göteborgs stadsbibliotek 1987, främst de användarkategorier baserade på besöksändamål som hon använde. Syftet är att studera vilken roll ett stadsbibliotek spelar för teknisk, naturvetenskaplig och ekonomisk informationsförsörjning. De fragor som stäils är: 1. Var söker man information?, 2. För vilka ändamål söker man information? och 3. Hur vill man att biblioteket ska vara uppbyggt med tanke på 1. och 2. I samband med 1. agnas viss uppmärksamhet åt människors kunskaper om bibliotek. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär eftersom avsikten har varit att upptäcka mönster och variation i biblioteksanvändningen. Kärnan utgörs av intervjuer med besökare pA Ulricehamns stadsbibliotek (= huvudbiblioteket). Användarintervjuerna tyder på att stadsbiblioteket föredras framför filialerna. De ändamål användarna har med besöken hänger samman med nytta, nyfikenhet, hobby, arbete, sjalvstudier, studier och olika medicinska frågor. De intervjuade betonar främst pedagogiska och kvalitativa aspekter när det gäller satsningar pA olika medier. Önskemal om satsningar på speciella ämnen inskränker sig oftast till egna intresseområden.

The purpose of this study was to observe how young children– infants between 4-11 months – respond to early literacy programs and establish if they are given the opportunity to show and express their feelings of experiencing a shared moment with other children and adults; this considered to be most important for their literacy development. Can one assert that they feel involved in the library and in the program? The study also wants to find out if it is possible to say that the infants feel a sensation of empowerment as a result of their participating, and how they, in that case, show it. To find out, five observations were accomplished in a library setting with rhymes and songs for infants and toddlers. As a complement, a group interview was conducted with five care-givers who accompanied their little ones at the program. Lloyd's and Olsson's (2017) theoretical frame of embodiment and embodied practices has been used, and also Stern's (1985) theory of the child's subject self. A qualitative analysis was made of the transcript of the interview, with the purpose of establishing certain themes and patterns as a method to understand if the adults could relate to the concepts. The results show that the children in a very corporeal way participated in the programs and showed their feelings of empowerment in obvious ways, and that the adults were aware of the importance of the body and corporeal activity asa working base for establishing early literacy.

The image of the librarian has been a fascination to information professionals for many years. The way that newspapers portray librarians is part of creating that image and may have an impact on the way people think about librarians. The aim of this thesis is to illustrate how librarians are being portrayed in Swedish newspapers and in this way contribute to increased knowledge about these images. The research questions are: How are librarians being portrayed in the studied articles? In what contexts are librarians mentioned? What positions do the participants in the examined discussions hold? Which discourses can be identified? Discourse analysis was chosen as theory and method. The material studied consisted of 72 articles published in 2017 in four major daily newspapers in Sweden: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. Four discourses were identified: Discourse about librarians and books; Discourse about librarians and censorship; Discourse about librarians being a vulnerable group and Discourse about librarians being important to society. The conclusion drawn from this study is that the way librarians are being portrayed, as a person or as a professional, is varied. In some statements the librarian is depicted as an old hushing lady and in others as a political activist. The contexts in which librarians were mentioned also varies, with only two articles having librarians as the main topic. Other topics covered were, for example, book reviews and violence in libraries. The subject position that stands for most of the statements, turned out to be persons that do not belong to the library and information profession.

Consent to the processing of personal data online is what drives the profit of the growing data economy. Therefore, certain websites have a strong interest in maximising user consent by optimising the design of cookie consent notices (notice) in a persuasive manner. Persuasive design uses psychological theories to influence users to make certain choices. When implemented in a way that goes against the user’s own interest this practice is known as a ‘dark pattern’. However, if implemented to promote the user’s own interests it can benefit them instead, and therefore be more likely to result in a usable (effective, efficient and satisfactory) design. This study aims to explore how persuasive design affects the usability in notices when the user goal is to decline third-party cookies.  To gain insights in respect of the above, the study was conducted in three steps: (a) the use of persuasive design through dark patterns in two different notices was examined by way of content analysis; (b) how users experienced the usability in the same notices was examined via a usability test; and (c) similarities and differences between these findings were explored through a comparative analysis. The results suggest that the mere presence of dark patterns does not determine the usability of a notice, but when they are combined in a way that affects the efficiency of the design – and therefore the cognitive load of the users – it is particularly hard for them to say no.

Syftet med studien är att synliggöra högskolebibliotekariers upplevelser av att bemöta användare med funktionsvariationer. Fokus i studien har legat på högskolebibliotekarier som arbetar specifikt mot studenter med funktionsvariation. Studien har genomförts hösten 2020 med hjälp av kvalitativa intervjuer som utförts digitalt. Uppsatsen utgår ifrån en teori om begreppet bemötande och vilka faktorer som bidrar till ett gott bemötande där bland annat kompetens och attityd förekommer. En teoretisk inramning för studien innehåller en modell för ett inkluderande bibliotek. Modellen visar stegvis vilka åtgärder bibliotek bör ta för att skapa ett inkluderade bibliotek för användare med funktionsvariation. Teoretisk tematisk analys har tillämpats för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visar att samtliga informanter i studien anser att det behövs mer utbildning inom både funktionsvariation och bemötande för att bibliotekarier ska kunna ge ett bra bemötande till studenter med funktionsvariation. Vidare visar resultaten att bibliotekarieutbildningen bör innehålla fler moment som förbereder studenter på att möta alla typer av användare i sitt yrke. Informanterna anser att ett gott bemötande grundar sig i ett visst intresse från den som bemöter men att även erfarenhet, attityd och kunskap är faktorer som spelar in i bemötandet.

Med syftet att bidra till en förståelse för vad som påverkar och främjar långsiktigheten av projektresultat inom bibliotekarieverksamhet undersöks i studien ett läsfrämjande projekt med fallstudie som metod. Fenomenet projekthållbarhet studeras med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av faktorer som enligt tidigare forskning påverkar projekthållbarhet (Shediac-Rizkallah och Bone, 1998, Schreirer, 2005, Lodl och Stevens, 2002 och Sandin, 2011). Fallprojektet (Give me five) introduceras med en bakgrund där projektets syfte, mål och arbetssätt presenteras för att ge en bild av hur det kan jämföras respektive kontrasteras mot andra projekt. Fallprojektet undersöks på nationell, regional och kommunal nivå och informanterna utgörs av bibliotekarier, projektägare och projektfinansiärer. I empirin redogörs inledningsvis för informanternas uppfattning om vilka projektresultat som lever kvar på verksamhetsnivå samt vilka utmaningar som upplevs i relation till att bibehålla projektresultat. Därefter analyseras vilka faktorer som påverkat detta i en ansats att bidra med förståelse dels hur projekthållbarhet kan planeras för och dels hur projekthållbarhet kan studeras. Den viktigaste slutsatsen av den aktuella studien är att det går att framgångsrikt bedriva utvecklingsprojekt och organisera arbetet för en långsiktig utveckling. Jag ser i studiens resultat goda exempel på detta där projektets storlek och samverkan med andra professioner ses ha haft störst påverkan på projekthållbarheten. Studiens ramverk med faktorer kompletteras i slutsatserna med ytterligare en: Att projektet följs upp med systematiska reflektioner med jämna mellanrum. Utöver faktorerna i studiens ramverk, som för den som planerar för ett hållbart projekt kan fungera som en checklista, lämnas slutligen ett par rekommendationer till projektverksamheterna i fallstudien men även till andra projektägare som strävar efter hållbara projektresultat.

Framställningen av skolbiblioteksfrågor i biblioteksstrategin undersöks i uppsatsen med fokus på förslaget Demokratins skattkammare, samt de till dokumentet tillhörande remissvar som behandlar skolbiblioteksfrågor. Dokumenten analyseras med hjälp av Carol Bacchis policykritiska metodologi What’s the problem represented to be (2009). Uppsatsens frågeställningar är: på vilket sätt lyfts frågor gällande skolbibliotekarieprofessionen och bemanning av skolbibliotek i strategin; hur relaterar problemrepresentationer kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen till demokratibegreppet, samt vilka politikområden dominerar de gällande problemrepresentationerna kring skolbibliotek och skolbibliotekarieprofessionen?     Undersökningen visar att skolbibliotekariens plats i skolbiblioteksverksamheten, skolbibliotekets huvudsakliga roll i samhället, samt frågor kring hur skolbiblioteken ska bemannas, inte problematiseras i biblioteksstrategin vilket leder till en vag bild av skolbibliotekarieprofessionen. Skolbiblioteket framställs i de analyserade dokumenten som en verksamhet som i huvudsak ska gynna samhället i stort snarare än individen. Undersökningen visar också att Demokratins skattkammare domineras av en skolpolitisk diskurs, medan en kulturpolitisk och bibliotekspolitisk dito åsidosätts. En avsikt med undersökningen är att synliggöra hur delar av policyprocessen kan te sig som neutrala, men som vid närmare analys visar sig innehålla en rad implicita antaganden som kan ge reella konsekvenser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fördelningen och framställningen av könade identiteter i BTJs sambindningslistor, och därigenom se vilka möjligheter bibliotekarier har att arbeta genusmedvetet med lättläst för vuxna på biblioteket. Detta har utförts genom en analys av framställningar av genusidentiteter och genusrelationer i lektörsomdömen om lättläst för vuxna mellan 2012 och 2014. Det genomfördes genom två delstudier, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delstudien visade det sig att både kvinnliga författare och kvinnliga huvudkaraktärer är 10 % färre än de manliga motsvarigheterna. Även om den kvantitativa delstudien visade på en ganska jämn fördelning av materialet visade det sig att det var en innehållsmässig isärhållning mellan könen, framför allt i form av stora skillnader mellan olika genrer i materialet. Det uppdagades att det fanns ytterst få titlar som handlade om spänning och samtidigt hade en kvinnlig huvudkaraktär och det var färre titlar med manliga huvudkaraktärer som handlade om relationer. I den kvalitativa delstudien analyserades framställningar från lektörsomdömena som på ett eller annat sätt berörde beskrivningar av kön och genus. I analysen framgick att även om det var vissa titlar som avvek från mönstret så följde den dominerande andelen av beskrivningarna den dikotoma uppdelningen mellan manligt och kvinnligt som Hirdman beskriver i sitt genussystem. Det framkom med andra ord att förutsättningarna för bibliotekarier att köpa in genusmedvetet material inom lättläst litteratur utifrån BTJs sambindninglistor är dåliga då genusaspekter av litteraturen sällan tydligt diskuteras i recensionerna, vilket gör det svårt för bibliotekarier att tillgängliggöra allsidiga samlingar. För de grupper som är beroende av denna form av litteratur försämrar detta möjligheterna till att ta del av andra beskrivningar av samhället än sådana skrivna med utgångspunkt i rådande dikotomiseringar av kön och genus.