Skolan är en plats för lärande och utveckling, med mål som bland annat innefattar en ökad förståelse och respekt för sina medmänniskor. Som lärare är man ansvarig för att dessa mål uppnås, vilket gör att en medvetenhet om vilka val läraren gör i sin undervisning är ytterst viktig. Ett av de verktyg lärare kan använda sig av för att förmedla kunskap är läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Mellanöstern framställs i geografiläroböcker för gymnasiet. För att besvara detta syfte undersöks sammanhangen området förekommer i, vad läroböckernas innehåll förmedlar och om etnocentrism finns. Läroböckerna jämförs sedan för att se likheter och skillnader i innehåll. Metoden som används är kvalitativ text- och bildanalys av diskursanalytisk ansats. Undersökningens resultat visar att alla läroböcker berör området Mellanöstern i negativa sammanhang, men att vissa författare belyser positiva aspekter också. De bilder som används i läroböckerna avspeglas i de flesta fall som ett konstaterande av verkligheten, och en normativ sådan, men några uppmanar också till djupare reflektion. Vidare syns också en etnocentrisk syn i vissa kontexter, där jämförelser med Europa är det som tydliggör fenomenet.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa. Metoden som brukades var kvantitativ bildanalys. Den kvantitativa metoden användes för att räkna och inordna resultaten av frekvensen av de valda kategorierna. Bildanalysen grundades i Gripsruds semiotiska teori som utgör ett analysverktyg för att kunna bryta ned och tolka bilder. De 26 skolplanscher som analyserades ingick i kategorierna yrkes- och hantverksplanscher. De producerades från omkring 1900 fram till 1952 i Sverige och Tyskland och ingick i den svenska folkskolans undervisning. Samtliga skolplanscher hämtades ur Kungliga bibliotekets samling i Stockholm. Resultatet av studien visar på skolplanschen som en normskapande artefakt och på en överrepresentation av män samt en dikotomi, ett fysiskt isärhållande av männen och kvinnorna sett till platser. Mannen illustreras till störst del som aktiv och utför många olika sysselsättningar utanför hemmet och kvinnan illustreras främst som icke aktiv och utför till störst del sysselsättningar knutna till hemmets domän.

Abstract Purpose – To study the possibility of using a NIR hardware solution to photograph individuals in a private vehicle as well as an analysis of its images. Method – A study of existing theories around the NIR-method’s performance in selected conditions and individual tests were performed to examine if the literature statements were valid for this study. Two empirical tests have been carried out, the first was carried out at Kapsch test track and the other outside the test track in a single stationary test. An interview which formed the basis for the assessment on the quality of empirical data with a focus on computer-based detection of the number of individuals in the vehicle. Findings – The results have demonstrated the potential of the NIR method’s performance in a fully automated detection system for the number of individuals inside the vehicle. Empirical data indicates that the method can depict individuals inside vehicles of sufficiently high quality, but it is greatly affected by reflections, weather and light conditions. Implications – Result supports the assumption that the NIR method using an external light source can be used to image the interior through a varying number of weather and lightning conditions. The study originated until the results suggested that a NIR-based hardware setup can create images with high enough quality for the human eye to be able to detect the number of individuals inside the vehicle.If the overall performance into account, it suggests that the main problem with the use of the hardware set is to maintain the quality of the whole sample and that the crucial variables for the method’s performance is the influence of light and reflection conditions. Limitations – The major limitations have been that we limited ourselves to a subjective analysis of the selection and assessment on the image features for computer-based detection of the number of individuals in the vehicle. We were limited to two tests, one in tough conditions where only the driver was in the vehicle and the second stationary test, where the focus was on the number of people in vehicles and light sources impact on the result.

<p>I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö.</p><p>Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling.</p><p>Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning.</p><p>Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna.</p><p>Slutsatsen är att kreativ förmåga påverkas sannolikt av uppfostran fylld med möjligheten att få måla och teckna, något som bildlärare kan utveckla i arbetet med barn.</p><p>Behov att som blivande lärare integrera bilden i de teoretiska ämnena kan utveckla dessa möjligheter ytterligare.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från</p><p>gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp</p><p>dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras</p><p>läroplans jämställdhets syn.</p>

<p>Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendenser</p><p>gällande studenter och vilken typ av reklam de anser vara</p><p>bäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varit</p><p>återkommande hos alla respondenter, vare sig det handlar</p><p>om färg eller grafiska element bör form ses som en</p><p>avgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.</p><p>Den retoriska utformningen skall heller inte underskattas</p><p>men finns inte samspelet mellan god form och grafik har det</p><p>visat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.</p><p>Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererat</p><p>till att denna del är den som först läggs märke till om någon,</p><p>därav är det också i denna fas ett intresse har skapats eller</p><p>inte.</p>

<p>The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures.</p><p>Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.</p>

The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures. Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.

I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering.

Undersökningen är en kvalitativ studie där sex förskolebarn intervjuas enskilt vid tre olika tillfällen. Under intervjun läser vi en ambivalent bilderbok varpå jag som intervjuare ställer frågor. Studiens syfte är att undersöka hur barn tolkar ambivalenta bilderböcker och huruvida de väljer bilden eller textens historia och varför. Frågeställningarna utgörs av; I vilken utsträckning väljer barnen texten eller bildens historia? Varför tolkar barnen historien som de gör? Ökar barnens talförhet under intervjutillfällena?   I boken om Uma är bilderna inte entydiga utan innehar en mängd information som direkt motsäger texten. Det blir då av ännu större vikt att barnet kan tolka bilder. Texten i boken är däremot enkel och entydig, även om den motsäger bilderna. En fråga ställs till Uma och hon svarar i de flesta fall nekande. Konklusionen blir att texten är enkel att tolka medan det krävs mer av barnet för att kunna tolka bilderna. Då barnet inte har bilderna framför sig blir det i efterhand svårt att beskriva alla detaljer och de väljer då texten som var enklare. Det var markanta skillnader mellan vad barnen sa under läsningen och vad de svarade på frågorna efter. Tydligast kan detta ses vid det sista intervjutillfället då alla barnen sa något under läsningen. Skillnaderna finns dock även under första och andra intervjutillfället. Under läsningen verkade barnen uppleva att det som de såg i bilderna var av hög modalitet. Dock valde de att texten hade högre modalitet i efterhand.