published_or_final_version / Architecture / Master / Master of Architecture

CoordenaÃÃo de AperfeiÃoamento de Pessoal de NÃvel Superior / Neste trabalho, um estudo da influencia da seleÃÃo de variantes sobre a cristalografia apÃs a transformaÃÃo martensÃtica no Maraging foi feito. O estudo cobriu a transformaÃÃo sob deformaÃÃo elÃstica e tambÃm sob deformaÃÃo plÃstica. No aÃo Maraging, austenita se transforma em martensita eu uma temperatura em torno de 200ÂC, nÃo importando a velocidade de resfriamento. Para simular a transformaÃÃo durante a deformaÃÃo elÃstica, ensaios de traÃÃo foram feitos em um forno acoplado a uma mÃquina de ensaios universais com uma tensÃo aplicada abaixo do limite de escoamento do material. A amostra foi aquecida atà 850ÂC, o forno foi aberto e a amostra resfriada ao ar sob tensÃo constante. Para estudar a influencia da deformaÃÃo plÃstica antes da deformaÃÃo, amostras foram deformadas plasticamente na temperatura acima da Ms (temperatura de inÃcio da martensita), a forÃa externa atuando sobre a amostra foi removida e o material sofreu a transformaÃÃo martensÃtica por resfriamento ao ar. Figuras de pÃlos foram medidas por EBSD (Electron Back-Scatter Diffraction) em ambas as condiÃÃes e comparadas com as figuras de pÃlos calculadas assumindo os modelos de Patel-Cohen e Taylor-Bishop-Hill. A orientaÃÃo da austenita mÃe foi obtida por envelhecimento na temperatura de 650ÂC e pelo uso de grÃos austenÃticos reconstruÃdos matematicamente. Os resultados mostraram que o modelo de Patel-Cohen foi mais adequado para a deformaÃÃo elÃstica enquanto que Taylor-Bishop-Hill foi melhor para a deformaÃÃo plÃstica. / In this work a study of the influence of variant selection on the crystallography after martensitic transformation in Maraging was studied. The study covered both the transformation under elastic deformation and also during plastic deformation. In Maraging steel, austenite becomes martensite at a temperature around 200oC regardless of the cooling speed. To simulate the transformation during elastic deformation, a tensile test was performed in a furnace attached to a universal testing machine with an applied stress below the yield strength of the material. The specimen was heated to 850o C, the furnace was opened and the sample cooled in air under a constant stress. To study the influence of plastic deformation before transformation, samples were plastically deformed in a temperature above Ms (martensite start temperature), the external force acting on the sample was removed and the material was allowed to transform into martensite by cooling in air. Pole figures were measured by EBSD (Electron Back-Scatter Diffraction) in both conditions and compared with calculated pole figures assuming Patel-Cohen model and Taylor-Bishop-Hill model. The orientation of the parent austenite was obtained either by reversing the austenite by heating at 650  C and by using the mathematically reconstructed austenite grains. Results showed that Patel-Cohen model were more suitable to elastic deformation while Taylor-Bishop-Hill model was more appropriated to plastic deformation.

Erik Jansson startade väckelserörelsen Erikjansarna på 1800-talets mitt. Rörelsen hamnade i konflikt med myndigheter och ortsbor innan Erik Jansson och anhängarna valde att emigrera till Amerika. I denna uppsats undersöks faktorerna som bidrog till att Erikjansismen kunde bli så stark i Alftatrakten och hur Erik Jansson fick så många anhängare att följa med till Amerika. Erik Jansson beskrivs som en man med karismatiska drag, vilket kan vara ett av motiven på Erik Janssons missionsframgångar. Med hjälp av Max Webers teori om karisma så undersöks Erik Janssons karismatiska egenskaper.

A method is presented for adapting the classical Bishop-Hill model to the requirements of elastic/yield-limited design in metals of arbitrary crystallographic texture. The proposed Hybrid Bishop-Hill (HBH) model, which will be applied to ductile FCC metals, retains the `stress corners' of the polyhedral Bishop-Hill yield surface. However, it replaces the `maximum work criterion' with a criterion that minimizes the Euclidean distance between the applicable local corner stress state and the macroscopic stress state. This compromise leads to a model that is much more accessible to yield-limited design problems. Demonstration of performance for the HBH model is presented for an extensive database for oxygen free electronic (OFE) copper. The study also implements the HBH model to the polycrystalline yield surface via standard finite element analysis (FEA) tools to carry out microstructure-sensitive design. Anisotropic elastic properties are incorporated into the FEA software, as defined by the sample texture. The derived local stress tensor is assessed using the HBH approach to determine a safety factor relating to the distance from the yield surface, and thereby highlighting vulnerable spots in the component and obtaining a quantitative ranking for suitability of the given design. By following standard inverse design techniques, an ideal microstructure (meaning texture in this context) may be arrived at. The design problems considered is a hole-in-plate configuration of sheets loaded in uniaxial tension and simple compliant mechanisms. The further improvement of HBH model is discussed by introducing geometrically necessary dislocation (GND) densities in addition to the crystal orientations procedure in standard microstructure-based method. The correlations between crystal orientations and GND densities are studied. The shape of the yield surface most influenced by the texture of the material, while the volume of the envelope scales in accordance with the GND density. However, correlations between crystal orientation and GND content modify the yield surface shape and size. While correlations between GND density and crystal orientation are not strong for most copper samples, there are sufficient dependencies to demonstrate the benefits of the detailed four-parameter model. The four-parameter approach has potential for improving estimates of elastic-yield limit in all polycrystalline FCC materials.

<p>I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.</p><p>Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga.</p><p>Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna.</p><p>Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.</p>

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran. Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843. Wejryd menar att det inte finns något källstöd för att så var fallet. Janssons kristendomstolkning grundade sig inte på syndfrihetsläran under 1830- och det tidiga 1840-talet, utan visade då drag av vanlig pietism. Wejryd menar att Janssons självständiga kristendomstolkning växte fram i ett växelspel när han konfronterades med omgivningens kritik. Först under andra halvåret 1843 radikaliserades budskapet och Jansson talade då om att erikjansarna genom tron på honom går från att vara syndare till att bli saliga. Kvinnorna i erikjansarrörelsen hade viktiga positioner i rörelsens uppbyggnad. De var hängivna följeslagare och viktiga vägvisare som introducerade Erik Jansson till läsare-grupper i för honom okända trakter. I inledningsskedet hade kvinnorna viktiga roller, men när Janssons beroende av vägvisare upphörde försvann också kvinnornas offentliga engagemang. Detta med undantag av Janssons hustru och pigan Schön. Enligt Erik Janssons uppfattning var det männens sak att förkunna. I de fall kvinnorna ändå förkunnade var det enbart i de situationer det inte fanns män att tillgå, således en nödlösning. Kvinnorna hade framstående positioner och viktiga roller i uppbyggnaden av rörelsen för att sedan försvinna från den offentliga scenen. Till en början suddades könsgränserna ut men när rörelsen blev etablerad gick kvinnorna tillbaka till hemmet och de mer traditionella rollerna. Kvinnorna var i stor majoritet i erikjansarrörelsen. Detta kan förklaras med hushålls-mönstret eftersom det var mest kvinnor som var ekonomiskt beroende av hushållet. Men detta är inte hela förklaringen till det stora antalet kvinnor. Tidigare forskning om erikjansarna berör inte om det kan ha funnits en koppling mellan Janssons budskap om syndfrihet och överrepresentationen av kvinnor i rörelsen. Jag har med hjälp av Gunilla Gunners forskning om Nelly Halls syndfrihetslära och om den kan ha tilltalat kvinnor i väckelserörelsen, dragit paralleller till erikjansarrörelsen. Jag gör inte anspråk på att ge en heltäckande förklaring till varför en så stor andel erikjansare var kvinnor, men syndfrihetslöftet går inte heller att avfärda som en tänkbar förklaring eller delförklaring. Syndfrihetsläran och avsaknaden av arvsynd innebär för kvinnors del en befrielse från en kollektiv skuld. Denna synd har på olika sätt begränsat kvinnors möjligheter sedan Eva föll för ormens frestelse i skapelseberättelsen. Löftet om syndfrihet kan för kvinnorna i erikjansarrörelsen ha varit en bidragande orsak till medlemskap.