This report is a product development project of a ball launcher as requested by Sörmons HundklubbLKk. The project har been carried out as a thesis for the Bachelor of Science for the Innovation anddesign engineer program at Karlstad University.The client wished to begin training in a dog sport called Flyball. This sport can be likened to a relayrace where two teams of dogs race against each other. One dog per team runs along a path, leapingover obstacles, up to a ball launcher. When the dog jumps at the ball launcher to stop its momentumand turn back, a ball, launched about two feet, is to be caught by the dog. The dog then returns thesame way along the track as it came to switch with the next dog on the team. The last dog who finishfirst wins for their team.Due to large costs when importing a ball launcher, and the product not being available in Sweden,the client wanted a Swedish version developed. The goal was to minimize the price with the criterionto maximize longevity.The work of the project has followed the product development process as studied at KarlstadUniversity, with great influence by idea generation techniques, analog and digital sketching, 3Dmodeling and mechanical drawing techniques. Construction of the prototype has been carried out inthe workshop at Karlstad University with an evolutionistic design approach. A combination of lateralthinking for creativity and vertical thinking for logic and confirmation was used throughout theproject.The result of the project was a prototype that could be tested in a real environment at the dog cluband was confirmed to function as desired. Due to the availability of material at the workshop,construction of the ball launcher was possible at no cost to the client. This was a request, althoughnot a requirement for the project.The client also wanted to keep the prototype which was constructed to use within the club fortraining purposes. Therefore the ball launcher was completed to a finished prototype after projectclosure. / Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av en bollutslungare på uppdrag av SörmonsHundklubb LKk. Projektet utfördes som ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet iinnovationsteknik och design på Karlstads universitet.Uppdragsgivaren önskade börja med en hundsport som heter Flyball. Sporten kan liknas vid stafettdär två lag med hundar tävlar mot varandra. En hund per lag springer längst en bana över någrahinder fram till en bollutslungare. När hunden hoppar på bollutslungarens framsida för att vändakastas en boll ut en dryg halvmeter för att fångas av hunden. Hunden återvänder då längst banan föratt byta av med nästa hund i laget. Sista hund först i mål vinner för sitt lag.Då bollutslungaren var dyr att importera och inte fanns tillgänglig i Sverige önskade uppdragsgivarenatt en svensk version skulle utvecklas. Målsättningen var att minimera pris med kriteriet attmaximera livslängd.Arbetet följde produktutvecklingsprocessen såsom den studerats på Karlstads universitet med storinflytelse av idégenerering, analog och digital skissteknik, 3D-modellering och ritningsskapande.Konstruktion av funktionsmodell utfördes på verkstaden på Karlstads universitet med evolutionistiskutveckling av designen. En kombination av lateralt tänkade för kreativitet och vertikalt tänkade förlogik och bekräftelser användes genom projektet.Resultatet av projektet utmynnade i en funktionsmodell som kunde testas i verklig miljö påhundklubben och bekräfta att konceptet fungerade enligt önskemål. På grund av tillgängligt materialkunde konstruktionen av funktionsmodellen utföras utan kostnad för uppdragsgivaren vilket var ettönskemål, dock inte ett krav, för projektet.Uppdragsgivaren önskade behålla funktionsmodellen som skapades för att använda inom klubben förträning av Flyball. Därmed färdigställdes funktionsmodellen till funktionsredo efter projektets slutoch levererades till uppdragsgivaren.

Les entreprises culturelles ont de tous temps développé des pratiques de gestion à l’écart du management standard (Chiapello, Benghozi). Notre recherche porte sur l'innovation managériale en matière d'outils de gestion de ces entreprises singulières. Dans un contexte de rupture (LOLF 2006), une situation extrême de gestion (Lièvre), certaines organisations culturelles ont su faire face en innovant : quels outils de gestion ont elles inventé et comment les ont-elles élaboré ? Notre cadre théorique articule quatre approches : les assemblages socio-matériels qui se construisent lors de la morphogenèse des outils de gestion (Orlikowski), les dimensions structurelles de ces outils (Hatchuel, Weil), leurs trajectoires d’appropriation (Grimand), la créativité à l’œuvre (Amabile) dans l’émergence de l’innovation managériale. Notre posture épistémologique est constructiviste. Nous observons ces innovations managériales à travers les cas de quatre entreprises du spectacle vivant que nous avons suivi et accompagné pendant trois ans dans une position d’expert impliqué. A partir d’une analyse comparative des quatre cas, nous mettons en évidence : l’efficience du concept de bissociation (Koestler) pour rendre compte des moments-clés de la morphogenèse des innovations managériales ; le rôle du système de valeurs des managers dans la trajectoire de constitution des outils et l’effet des caractéristiques créatives des managers culturels dans le développement de leur management indigène. / Cultural firms have developed at all times management practices that are apart from standard management (Chiapello, Benghozi). Our research focuses on managerial innovation in the management tools of these unique firms. In a context of disruption (LOLF 2006), an extreme management situation (Lievre), some cultural organizations have been able to cope by innovating: what management tools did they invent and how did they develop them? Our theoretical framework articulates four approaches: the socio-material assemblages that are constructed during the morphogenesis of management tools (Orlikowski); the structural dimensions of these tools (Hatchuel, Weil); their trajectories of appropriation (Grimand); the creativity in play (Amabile) in the emergence of managerial innovation. Our epistemological posture is constructivist. We observe these managerial innovations through the cases of four performing arts firms that we followed and accompanied for three years in an involved expert position. Relying on a comparative analysis of the four cases, we thus highlight: the efficiency of the concept of bisociation (Koestler) to account for key moments in the morphogenesis of managerial innovations; the role of the managers’ value system in the trajectory of constitution of the tools; the effect of the creative characteristics of cultural managers in the development of their indigenous management.