<p>Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.</p>

Ekonomiskt bistånd även kallat socialbidrag, är det sista säkerhetsnätet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa biståndsberoende är i stor utsträckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förändras ständigt i takt med samhällsförändringen såsom konjunkturläget och antalet hjälpsökande. Det ekonomiska stödet är tänkt att vara en tillfällig lösning till dess att individen kan uppnå en självförsörjning. Vår studie som bygger på kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk biståndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrån ett biståndsberoende till en självförsörjning. Detta måste förstås i förhållande till samhällskontexten som i dagsläget är en rådande lågkonjunktur. Men också visa hur biståndstagarnas möjligheter och hinder förstås utifrån ett samhällsperspektiv. För att kunna tydliggöra detta använder vi oss av Bourdieus kapitalteori, Cosers sociala nätverksbegrepp och Weber handlingstypologi. Slutliga resultatet visar hur våra informanter upplever arbete vara den enda möjligheten att ta sig från biståndsberoende men vägarna till arbete är dock få och smala. Vi menar att deras möjlighetsrum kan vidgas genom att även se utbildning som en möjlighet, något som utökar deras totala kapitaltillgång. Andra aspekter som kan utöka deras kapitaltillgångar är ökning av socialt nätverk men också motivation som i vidare led vidgar informanternas möjlighetsrum.

Previous research has shown that welfare recipients are subject to prejudicial attitudes from others while welfare recipients themselves experience feelings of shame related to their need to apply for help for their subsistence. The aim of this study was to analyse how welfare recipients are depicted in Swedish newspaper media in order to better understand the role that the media can potentially play in how welfare recipients are perceived by others and by themselves. The empirical material consists of 74 articles published in two leading Swedish tabloid newspapers - Aftonbladet and Expressen - during the years 2011 and 2017. With Ernesto Laclau &amp; Chantal Mouffe’s discourse theory, we have been able to identify six discursive subject positions that welfare recipients are offered in the material. Our findings show that these subject positions contribute to creating a picture of “deserving” and “undeserving” welfare recipients with the latter representing a threat to the cornerstones of the Swedish welfare state. This picture, however, is not static and between 2011 and 2017, subject positions that can be seen as “undeserving” have become more dominant in the discourse around welfare recipients.

Individuals with a foreign background are particularly financially exposed group in society,who are more likely to receive financial assistance. This study investigates long-term welfarerecipients with a foreign background and their path to self-sufficiency from the perspective ofthe social workers. The study answers two main questions: Firstly, what factors contribute tolong-term acceptance of aid among individuals with a foreign background? Secondly, whatdoes social workers&amp;#39; work look like with long-term welfare recipients with a foreignbackground? The study is based on a qualitative methodological approach, through semi-structured interviews with five social workers from various municipalities within theStockholm area who work within their respective units for financial assistance. The empirical data have been processed with thematic analysis, and the presented results havebeen analyzed with the theoretical frameworks of capital theory and empowerment. Theresults of this study show that both individual- and structural factors can contribute toindividuals with a foreign background getting stuck as long-term welfare recipients. Some ofthe factors are, for example, lack of language skills, low education level, segregation, alimited social network and the demands of the labor market. The results also show that socialworkers&amp;#39; work with long-term welfare recipients who have foreign background is mainlyabout motivational work and finding new individual-strengthening ways to help the clientsbreak their dependence on benefits, where the work can be particularly challenging with thistarget group. In conclusion, this study has contributed to an enhanced understanding of along-term welfare recipients among individuals with a foreign background and how socialworkers work in relation to these clients. / Individer med utländsk bakgrund är en särskilt ekonomiskt utsatt grupp i samhället som istörre utsträckning blir aktuella för att erhålla ekonomiskt bistånd. Syftet med denna studie äratt undersöka långvariga biståndstagare med utländsk bakgrund och deras väg ut till egenförsörjning utifrån socialsekreterarnas perspektiv. Studien besvarar de två framtagnafrågeställningarna; Vilka faktorer bidrar till ett långvarigt biståndstagande hos individer medutländsk bakgrund? och Hur ser socialsekreterarnas arbete ut med långvariga biståndstagarehos individer med utländsk bakgrund? En kvalitativ metod är grunden för empirin i dennastudie genom semistrukurerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar inomenheten för ekonomiskt bistånd i olika kommuner inom Stockholmsområdet.  Empirin har bearbetats med tematisk analys där det presenterade resultatet sedan haranalyserats med stöd av de två teoretiska utgångspunkterna kapitalteorin och empowerment.Denna studies resultat visar att både individuella och strukturella faktorer kan bidra till attindivider med utländsk bakgrund fastnar i ett långvarigt biståndstagande. Några av defaktorerna är exempelvis bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå, segregation,begränsat socialt nätverk och arbetsmarknadens krav. Dessutom visar resultaten attsocialsekreterarnas arbete med de långvariga biståndstagarna som har utländsk bakgrundfrämst handlar om motiverande arbete och hitta nya individstärkande vägar för att hjälpaklienterna att bryta sitt bidragsberoende, där arbetet kan vara särskilt utmanande med dennamålgrupp. Denna studie har därmed givit ökad kunskap om långvariga biståndstagare blandindivider med utländsk bakgrund och hur socialsekreterare arbetar i relation till dessaklienter.