Trä blir allt vanligare som konstruktionsmaterial i stommar, i både hus och anläggningar för att sträva mot mindre klimatpåverkan och kostnader. Ett förslag är att byta ut materialet för de inslitsade plåtar som finns i fackverkskonstruktioner i limträ, från stål till björkplywood. Den huvudsakliga frågan som besvaras i detta examensarbete är hur dessa björkplywoodskivor ska monteras. Genom att studera den ursprungliga metoden med inslitsade stålplåtar och dymlingar samt ett fackverk levererat av Moelven till Åkersberga föreslås en monterings-beskrivning på en knutpunkt. Ritningar togs fram med hjälp av AutoCAD och Tekla Structures till byggnation av en knutpunktsmodell i skala 1:2. Modellen tas fram för att utreda monteringsmomenten i detalj och utvärdera arbetsgången. När en metod för monteringen hade framtagits, applicerats den på hela fackverket för att göra en materialåtgångsanalys och ekonomisk jämförelse över mängden björkplywoodskivor och dymlingar. Slutsatsen från detta arbete är att björkplywood har en stor potential och kan tillverkas med lika hög montagenoggrannhet som den konventionella förbandstekniken med stålplåtar. En stor reduktion av stålanvändningen kan erhållas med en bibehållen bärförmåga i fackverket. / Wood is becoming more and more common as a construction material in structural frames, in both houses and civil engineering structures to strive for less climate impact and costs. One proposal is to replace the material on the gusset plates found in glulam truss structures, from steel to birch plywood. The main question that is answered in this thesis is how these birch plywood plates should be mounted. By studying the original method with steel plates and dowels and a truss delivered by Moelven to Åkersberga, an assembly description of a truss node is proposed. Drawings were produced with the help of AutoCAD and Tekla Structures for the construction of a truss node in scale 1: 2. The model was developed to investigate the assembly steps in detail and evaluate the workflow. Once a method of assembly had been developed, it was applied to the entire truss to make a material consumption analysis and economic comparison of the amount of birch plywood plates and dowels. The conclusion from this work is that birch plywood has great potential and can be manufactured with as high assembly accuracy as the conventional joint technology with steel plates. A large reduction in steel can be obtained with a maintained load-bearing capacity in the truss.

Birch plywood has favorable mechanical properties that could be used in new types of connections for timber structures, and thus enable a substitution of the current system with steel plates. Such new connections could result in significant advantages in terms of environmental impact and economy as well as ease of prefabrication and mountability. However, there is a lack of data concerning some of the mechanical properties of birch plywood that would be necessary in order to perform a safe design. In particular, there is a lack of reliable data and understanding of the mechanical properties of birch plywood in directions other than along and perpendicular to the face grain. The aim of this thesis is to gain new knowledge about this anisotropy and to study the variation of the in-plane mechanical properties of birch plywood at different loading angles to the face grain, including effects of size and moisture changes. The goal is that this knowledge will serve as input for the design of birch plywood connections under various loading conditions in timber structures. Specifically, birch plywood specimens were laboratory tested in in-plane tension, compression, shear and bending. The results show that birch plywood possesses the highest tensile, compressive and bending strength and elastic modulus parallel to the face grain and the lowest ones at 45° to the face grain. The opposite findings were noticed for the shear strength and the shear modulus. Moreover, a size effect on the in-plane bending strength property was observed at 0° (parallel) and 90° (perpendicular) to the face grain but not at other angles, which is attributed to the different failure mechanisms. In addition, the increase of moisture leads to the decreased bending strength and elastic modulus in the hygroscopic range. Validated by the experimental work, both analytical and numerical models to predict the mechanical performance of birch plywood under different load conditions and various moisture contents are proposed. / Björkplywood har gynnsamma mekaniska egenskaper som skulle kunna användas i nya typer av knutpunkter (förband) för träkonstruktioner, och därmed möjliggöra en substituering av dagens system med stålplåtar. Sådana nya knutpunkter kan innebära avsevärda fördelar när det gäller miljöpåverkan och ekonomi samt en enkel prefabricering och monterbarhet. Det saknas dock data när det gäller vissa mekaniska egenskaper hos björkplywood som är nödvändiga för att kunna utföra en säker design. I synnerhet saknas tillförlitliga data och förståelse kring de mekaniska egenskaperna hos björkplywood i andra riktningar än längs och tvärs dess ytfanér. Syftet med denna avhandling är att ta fram ny kunskap om denna anisotropi och studera variationen av de mekaniska egenskaperna hos björkplywood i dess plan vid olika belastningsvinklar mot ytfanérets fiberriktning, inklusive effekter av storlek och fuktförändringar. Målet är att denna kunskap ska fungera som input för design av björkplywood-förband under olika belastningsförhållanden i träkonstruktioner. Specifikt testades prover av björkplywood i dess plan i drag, tryck, skjuvning och böjning. Resultaten visar att björkplywood har den högsta drag-, tryck- och böjhållfastheten och elasticitetsmodulen parallellt med ytfanérets fiberriktning och den lägsta vid 45° mot densamma. Det motsatta gäller för skjuvhållfasthet och -modul. Dessutom observerades en storlekseffekt avseende böjhållfastheten vid 0° (parallell) och 90° (vinkelrätt) mot ytfanérets fiberriktning men inte vid andra vinklar, vilket förklaras genom de olika brottmekanismerna. Dessutom leder ökningen av fukt till minskad böjhållfasthet och elasticitetsmodul i det hygroskopiska området. Validerat av det experimentella arbetet föreslås både analytiska och numeriska modeller för att förutsäga den mekaniska prestandan hos björkplywood under olika belastningsförhållanden och olika fuktkvoter. / <p>QC 20221117</p>