Åskan har i alla tider påverkat livet på jorden med sin enorma kraft. Det har skapats och berättats många skrönor och historier angående olika budskap och bestraffningar i samband med åska. Inte förrän i modern tid har människan börjat att förstå uppkomsten och fysiken bakom åska, som inte än är helt förklarat i detalj. Sedan år 1987, då blixtpejlsystemet LLP (Lightning Location System) installerades i Sverige, har blixtnedslagen och deras egenskaper registrerats och sparats i stora databaser i Sverige. Detta kan ses som en milstolpe i åskforskningen, då mer information om ett blixtnedslag går att erhållas. Utbyggnader och effektivisering av LLP-systemet (blixtpejlsystemet) sker nu i samarbete med andra nordiska länder. Examensarbetet börjar med en introduktion om hur åska uppkommer samt dess elektriska uppladdningsprocesser för att sedan vidare gå in på blixtens fysik. Därefter följer en presentation av LLP-systemet, dess uppbyggnad och funktion. Fördelningen av blixtnedslag längs södra Sveriges kuster under olika förutsättningar, som tid på året, blixtens amplitud och nedslagsplats har studerats. Olika uppkomna effekter av blixtdensiteten längs kusterna till följd av meteorologiska faktorer, som land- och sjöbris, hävningseffekter samt konvektion har studerats. Studier visar att blixtnedslagens densitet är beroende av underlaget och dess egenskaper, som varierar under årstiderna. Sommartid observeras fler blixtnedslag in över land, medan för höstperioden förflyttas detta maximum ut över hav. Land- och sjöbris kan på västkusten ha en påverkande effekt, då ett intensitets-minimum observeras strax utanför kustbandet. En fallstudie av en åskfrontpassage, som passerade över södra och mellersta Sverige den 16 augusti 2001, har studerats med avseende på den uppkomna tråglinjen, så kallad ”squall line”, i samband med frontpassagen. Den genererade kraftig och intensiv blixtaktivitet innan själva frontens ankomst västerifrån. Här ovan har enbart meteorologiska effekter på uppkomsten av åska behandlats. Även den lokala mark- och havsytan kan ge upphov till elektriska fenomen, som har betydelse för uppkomsten av blixtar. Därför studerades de elektriska rymdladdningarna i atmosfären och olika effekter beroende på underlagets skrovlighet. De teoretiska studierna visar på en ökning av rymdladdningsdensiteten över områden med skrovligare underlag, som in över land, vid kraftiga konvektiva moln med höga elektriska fält. Lägre rymdladdningsdensitet över havsytor medför att över hav kan det förekomma mycket högre elektriska fältstyrkor än över ojämn mark. Däremot kan höga föremål ute till havs, som master och vindkraftverk, lätt utlösa blixturladdningar.

Blitzortung is a non-commercial lightning detection system intended for recreational use only. In this thesis the performance of the Blitzortung system is evaluated in order to see to which extent it can be compared to a high performance commercial lightning detection system for use in Sweden. Also a graphical tool for visualising lightning strikes detected by Blitzortung on maps containing an electric grid with the related infrastructure is proposed. The evaluation is accomplished by comparing lightning data registered by Blitzortung with lightning data from the national lightning locating system provided by the Swedish meteorological institute. By analysing lightning data from the lightning high-season in Sweden between the year 2012-2016, and by conducting a more in depth evaluation of the system based on data from 2016, the Blitzortung system performance is evaluated. Results for calculated flash density and flash rate density suggests that the Blitzortung system is improving over the study time, which is probably due to the fact that the number of sensors in Sweden has increased from a single station in 2012 to 30 stations in 2016. The performance evaluation show a relative detection efficiency of 34 % for strokes correlated between the systems in relation to the total strokes detected by SMHI. For strokes detected south of latitude 61 in Sweden the relative DE (detection efficiency) is 44.7 %, and for CG(cloud-toground) strokes it is 43.0 %. If only CG-strokes south of latitude 61 is considered the corresponding value is 55.1 %. The performance of the Blitzortung-system seems to be depending on the number of sensors in the region of interest. The relative positional error between the networks south of latitude 61 was shown to have a smaller median error of 1750 m and an upper quartile on 3350 m, compared to north of latitude 61 where the median error was 2780 m and the upper quartile 5900 m. The results indicates a systematic directional error for correlated strokes between the systems. It is also shown that the included parameters for Blitzortung strokes could not be used in any meaningful way for predicting positional errors between the networks.

In this paper we suggest a lightning detection system capable of warning a local populous of incoming lightning weather using a combination of the AS3935 sensor and the one-board-computer Raspberry Pi, in an attempt to design a product that is cheap, mobile and easy to use. The product is composed of a sensor net that registers and reports lightnings on a webserver. The server is reachable as a normal website based on the LAMP method. The project reached a stadium which should satisfy a “proof of concept”, however, the product is far from complete, as it lacks the necessary algorithms needed for proper data computation. The current system only uses Raspberry pi, but it is theoretically possible to introduce other hardware to the system, but the current developed product does not support such functionality. / I den här rapporten föreslår vi ett blixtlokaliseringssystem kapabelt att varna lokal befolkningen om inkommande blixtväder med hjälp av en kombination av sensorn AS3935 och enchipsdatorn Raspberry Pi, i ett försök att skapa en produkt som är billig, mobil och användarvänlig. Systemet består av ett nät av sensorer som registrerar och rapporterar blixtaktivitet på en webbserver. Servern är nåbar som en vanlig hemsida som är byggd enligt LAMP metoden. Projektet har nått ett stadium som borde uppnå kraven för ett ”bevis av ett koncept”, men produkten är långt ifrån färdig, då den saknar de nödvändiga algoritmerna som krävs för ordentlig databehandling. Det nuvarande systemet använder sig enbart av Rasberry Pi:s, men i teorin vore det fullt möjligt att introducera ny hårdvara i nätet, men den nuvarande produkten stöder inte sådan funktionalitet.