Problemformulering: Jämställdheten i bolagsstyrelser debatteras flitigt och företag jobbar aktivt med att öka andelen kvinnor. Inflödet av nya bolag och utflödet av bolag från Stockholmsbörsen påverkar andelen kvinnor i styrelserna totalt och denna effekt är inte tidigare analyserad. Outforskat är även hur fördelningen av oberoende och ägarberoende styrelseledamöter ser ut i de nylistade och avlistade bolagen. Vad dessa två parametrar har för effekter, vad jämställdhetsarbetet har för ursprung och vad som kan påverka könsfördelningen är aspekter som genom analys skulle kunna bidra med värdefulla insikter för det framtida arbetet för ökad jämställdhet i bolagsstyrelser. Syfte: Att studera in- och utflödet av bolag på Stockholmsbörsen för att se hur det påverkar det totala snittet när det gäller könsfördelningen i bolagsstyrelser. Genom intervjuer ämnar studien ge en djupare förståelse för frågans uppkomst samt att utifrån detta försöka ge relevanta rekommendationer gällande åtgärder och framtida forskning. Metod: I studien används både kvantitativ och kvalitativ metod för att uppfylla syftet. Detta innebär att både kvalitativ och kvantitativ metod har använts för datainsamlingen. Studien har en abduktiv ansats och tre olika designer för att nå en slutsats. Åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts för att komplettera den kvantitativa datainsamling som genomförts för nylistade och avlistade bolagen på Stockholmsbörsen. Slutsats: Både nylistade och avlistade bolag har en lägre andel kvinnor än de befintliga, vilket gör att effekterna i princip tar ut varandra. Andelen ägarberoende kvinnor i de nylistade bolagen är väldigt låg. Huvudägaren i ett bolag har stort inflytande på styrelsesammansättningen och att få kvinnor äger och grundar börsnoterade bolag förklarar delvis varför det ser ut som det gör. / Problem discussion: A question that is frequently discussed is the gender equality among board of directors in listed companies and how companies actively try to increase the average share of women. The newly listed and unlisted companies on Nasdaq’s Stockholm Exchange affects the total average share of women but the actual effect has never been analyzed before. The difference in gender allocation between independent and owner dependent board of directors in newly listed and unlisted companies are unexplored. The effect of these two categories of board of directors, the origin of the development in gender equality among the board of directors and what effects that can increase the gender equality are interesting to research. By analyzing these aspects, the study can contribute with valuable knowledge for the future development of more gender equal boards. Purpose: By researching the board of directors gender in the newly listed and unlisted companies on Nasdaq’s Stockholm Exchange the result can be compared to the gender of the existing board of directors. The study also analyzes the background to the average gender equality among the board of directors as well as potential recommendations to increase the average. Methodology: A mixed methods research has been used in order to fulfill the study’s purpose. This means that a mix of a quantative and a qualitative study has been used to collect data. The study has an abdutive approach as well as three different designs in order to accomplish the study’s purpose. Eight semi-structured interviews have been conducted to complement the data of the average gender equality among the board of directors gathered from the inflow and outflow of companies Nasdaq’s Stockholm Exchange. Conclusion: The study concludes that the newly listed and unlisted companies decrease the total average share of women on Nasdaq’s Stockholm Exchange, also the newly listed companies’ owner dependent directors is under represented among women. The majority share holders’ influence on the combination of board members is high and there are very few women who own and start listed companies which partly explains the underlying reason why the average gender equality is what it is today.