Hållbarhetsfrågor blir allt mer angelägna i dagens samhälle samtidigt som samhället och dess intressenter ställer höga krav på företag att tillämpa långsiktiga hållbarhetsstrategier. Till följd av det ökade fokuset på den sociala aspekten inom företag har debatten kring kvinnliga styrelseledamöter blivit alltmer omtalad, vilket lett till att företag numera eftersträvar att skapa en balanserad könsrepresentation i styrelser. Denna kvantitativa uppsats syftar till att undersöka om det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation i företag noterade på Nasdaq Stockholm. För att undersöka om ett positivt samband föreligger tillämpar uppsatsen en multipel linjär regressionsanalys. Resultatet visar att ett signifikant positivt samband råder mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och företags hållbarhetsprestation, där ett starkare signifikant samband förekommer när kvinnliga styrelseledamöter uppgår till minst 30 procent. Uppsatsen bidrar med empiriska upptäckter för den svenska marknaden och företag noterade på Nasdaq Stockholm.

Under de senaste två decennierna har könsfördelning i styrelser varit omdiskuterat och blivit en allt viktigare fråga för att nå en hållbar utveckling i samhället. Vägen mot mer könsbalanserade styrelser har därmed implementerats via två olika initiativ i Europa för att fler kvinnor ska tillträda styrelserummet. Sverige har likt Polen, Tyskland, Österrike och Danmark valt att använda självregleringsinstrument med bolagsstyrningskoder, vilket skapar incitament till en jämnare könsfördelning på 40:60 mellan kvinnliga och manliga styrelseledamöter. Således har Sverige uteslutit det andra initiativet som inkluderar kvoteringslagar. Sveriges initiativ landar därmed i aktieägarnas händer och det blir upp till aktieägarna att ta ställning till bolagets valda strategi.  Studien syftar till att studera huruvida kvinnlig styrelserepresentation har en påverkan på lönsamheten hos de svenska Large Cap bolag listade på OMXS. Det finns flertalet teorier som talar för en positiv inverkan kvinnliga styrelseledamöter bidrar med i styrelsen. För att belysa ett perspektiv som beaktar både bolags- och individnivå, tar studien avsats i agent-, resursberoende- och kritiska massanteorin. Trots ett välstuderat område finner tidigare studier inte någon konsensus inom ämnesområdet, då det förekommer både positiva, negativa och icke-signifikanta resultat. Den här studien använder främst Refinitiv Eikon för datainhämtning men kompletterar viss information med Business Retriever och enskilda bolags årsrapporter. Studien består av 109 bolag som undersöker kvinnliga styrelseledamöter med en kvantitativ metod baserad på obalanserade paneldata under åren 2019-2021, vilket resulterar i 327 företagsobservationer. Två finansiella lönsamhetsmått används som beroende variabler, ROA som det redovisningsbaserade måttet och Tobin´s Q som det marknadsbaserade måttet. Andelen kvinnor och kritiska massan kvinnor är de oberoende variablerna och kommer att eftersläpats ett år. Detta eftersom det inte går att förvänta sig att den finansiella lönsamheten uppkommer direkt efter att de kvinnliga ledamöterna tillträder. Styrelsestorlek, företagsstorlek, företagsålder, skuldsättningsgrad och oberoende styrelseledamöter används som kontrollvariabler. Regressionsmodellen applicerar även fasta effekter för år och sektor.  Dataanalysen genomfördes med en robust GLS-modell med slumpmässiga effekter där den kvinnliga representationen i styrelsen mäts på två sätt. Först genom andelen kvinnliga styrelseledamöter och sedan genom den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter som krävs för att de skall kunna påverka styrelsers beslutsfattande. Resultaten visar ingen signifikant relation mellan vare sig ROA eller Tobin’s Q och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter finner inte heller en signifikant relation mellan ROA eller Tobin’s Q. Detta indikerar att det inte går att uttala sig om kvinnor i styrelsen bidrar positivt alternativt negativt på Large Cap bolagens finansiella lönsamhet. / During the last two decades, gender distribution on supervisory boards has been much debated and has become an increasingly important issue in achieving sustainable development in society. The road to more gender-balanced boards has been implemented via two different initiatives in Europe. Like Poland, Germany, Austria and Denmark, Sweden has chosen to use self-regulatory instruments with corporate governance codes, which incentivises a more even gender distribution of 40:60 between female and male board members. Therefore, Sweden has excluded the second initiative that includes quota laws. Sweden's initiative thus falls into the hands of the shareholders, and it is up to the shareholders to take a position on the company's chosen strategy. This study aims to research whether female board representation impacts the profitability of the Swedish Large Cap companies listed on OMXS. Several theories incline female board members positively impacts the board and its efficiency. This study is based on agency-, resource dependence-, and critical mass theory to illuminate a perspective that considers both a company and individual level. Despite being a well-studied area, previous studies do not find any consensus within the research field as there are both positive, negative, and non-significant results. This study mainly uses Refinitiv Eikon for data collection but complements certain information with Business Retriever and individual companies' annual reports. The study consists of 109 companies that examine female board members with a quantitative method based on unbalanced panel data from 2019 to 2021, which results in 327 company observations. Two financial profitability measures are used as dependent variables, ROA as the accounting-based measure and Tobin's Q as the market-based measure. The independent variables are the proportion of female board members and the critical mass of female board members. These two have been lagged for a year since it is unreasonable to expect financial profitability to arise immediately after the female board members take office. Board size, company size, company age, debt/equity ratio and independent board members are used as control variables. The regression model also applies fixed effects for year and sector. The data analysis was carried out with a robust GLS model with random effects where the female representation on the board is measured in two ways. First through the proportion of female board members and then by the critical mass of female board members required to influence the boards' decision-making. The results show no significant relationship between either ROA or Tobin's Q and the proportion of female board members. The critical mass of female board members also does not find a significant relationship between ROA or Tobin's Q. This indicates that it is not possible to say whether female board members contribute positively or negatively to the Large Cap companies' financial profitability.

Familjeägda företag har oftast en styrelse bestående av ägare och i vissa fall, någon eller några familjemedlemmar till ägaren. Detta kan bidra till att styrelsen inte når sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjeföretag argumenterar för vikten av att tillsätta externa ledamöter till familjeföretags styrelser. Detta verkar dock inte vara helt oproblematiskt. Syftet med denna studie var att undersöka om det är motiverat för ett litet eller medelstort familjeföretag att tillsätta externa ledamöter i sin styrelse. Den empiriska datan har inhämtats dels från en kvantitativ datainsamling i form av en enkätundersökning, dels från en kvalitativ datainsamling i form av sex djupgående intervjuer med ägare av familjeföretag, interna och externa styrelseledamöter samt en person med mångårig erfarenhet av styrelsearbete. En slutsats från denna studie är att externa ledamöter kan innebära en kompetenshöjning som kan vara nyttig för många företag, dock är det viktigt för en ägare av ett familjeföretag att veta vad denne vill få ut av en extern ledamot. Vidare kan externa ledamöter bidra med en objektivitet och ett breddat nätverk vilket talar för att det skulle vara motiverat att tillsätta externa ledamöter i familjeföretag. Samtidigt har dock externa ledamöter en sämre insyn i företaget jämfört med interna ledamöter, och de är därför inte alltid kapabla att fatta de beslut som är mest gynnsamma för verksamheten. / The family-owned companies usually have a board consisting of owners and, in some cases, one or more family members of the owner. Because of this the board may not reach its full potential. A number of researchers in operations management and family business argues for the importance of adding external directors to the family business boards. This may however not be entirely unproblematic. The purpose of this study was to research whether it is relevant for a small or medium-sized family business to appoint outside directors on its board. The empirical data has been collected from a quantitative data collection in the form of a questionnaire, and from a qualitative data collection in the form of six in-depth interviews with owners of family businesses, internal and external board members and a person with many years of experience from board work. One conclusion from this study is that externally appointed directors can bring competence and experience to the board that may be useful for many companies. However, it is important for an owner of a family business to know what they want to get out of an external board member. Furthermore, external members contribute with objectivity and an expanded network, which suggests that it would be relevant to appoint external directors of the family business. However, external board members often have less insight into the company compared to internal board members, and therefore are not always better equipped to make the decisions that are most favorable to the business.

Problemformulering: Jämställdheten i bolagsstyrelser debatteras flitigt och företag jobbar aktivt med att öka andelen kvinnor. Inflödet av nya bolag och utflödet av bolag från Stockholmsbörsen påverkar andelen kvinnor i styrelserna totalt och denna effekt är inte tidigare analyserad. Outforskat är även hur fördelningen av oberoende och ägarberoende styrelseledamöter ser ut i de nylistade och avlistade bolagen. Vad dessa två parametrar har för effekter, vad jämställdhetsarbetet har för ursprung och vad som kan påverka könsfördelningen är aspekter som genom analys skulle kunna bidra med värdefulla insikter för det framtida arbetet för ökad jämställdhet i bolagsstyrelser. Syfte: Att studera in- och utflödet av bolag på Stockholmsbörsen för att se hur det påverkar det totala snittet när det gäller könsfördelningen i bolagsstyrelser. Genom intervjuer ämnar studien ge en djupare förståelse för frågans uppkomst samt att utifrån detta försöka ge relevanta rekommendationer gällande åtgärder och framtida forskning. Metod: I studien används både kvantitativ och kvalitativ metod för att uppfylla syftet. Detta innebär att både kvalitativ och kvantitativ metod har använts för datainsamlingen. Studien har en abduktiv ansats och tre olika designer för att nå en slutsats. Åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts för att komplettera den kvantitativa datainsamling som genomförts för nylistade och avlistade bolagen på Stockholmsbörsen. Slutsats: Både nylistade och avlistade bolag har en lägre andel kvinnor än de befintliga, vilket gör att effekterna i princip tar ut varandra. Andelen ägarberoende kvinnor i de nylistade bolagen är väldigt låg. Huvudägaren i ett bolag har stort inflytande på styrelsesammansättningen och att få kvinnor äger och grundar börsnoterade bolag förklarar delvis varför det ser ut som det gör. / Problem discussion: A question that is frequently discussed is the gender equality among board of directors in listed companies and how companies actively try to increase the average share of women. The newly listed and unlisted companies on Nasdaq’s Stockholm Exchange affects the total average share of women but the actual effect has never been analyzed before. The difference in gender allocation between independent and owner dependent board of directors in newly listed and unlisted companies are unexplored. The effect of these two categories of board of directors, the origin of the development in gender equality among the board of directors and what effects that can increase the gender equality are interesting to research. By analyzing these aspects, the study can contribute with valuable knowledge for the future development of more gender equal boards. Purpose: By researching the board of directors gender in the newly listed and unlisted companies on Nasdaq’s Stockholm Exchange the result can be compared to the gender of the existing board of directors. The study also analyzes the background to the average gender equality among the board of directors as well as potential recommendations to increase the average. Methodology: A mixed methods research has been used in order to fulfill the study’s purpose. This means that a mix of a quantative and a qualitative study has been used to collect data. The study has an abdutive approach as well as three different designs in order to accomplish the study’s purpose. Eight semi-structured interviews have been conducted to complement the data of the average gender equality among the board of directors gathered from the inflow and outflow of companies Nasdaq’s Stockholm Exchange. Conclusion: The study concludes that the newly listed and unlisted companies decrease the total average share of women on Nasdaq’s Stockholm Exchange, also the newly listed companies’ owner dependent directors is under represented among women. The majority share holders’ influence on the combination of board members is high and there are very few women who own and start listed companies which partly explains the underlying reason why the average gender equality is what it is today.