Undersökningar gällande vädermärken i bondepraktikan och andra förutfattade meningar om olika vädersituationer har gjorts. Temperatur- och nederbördsserier från Stensele, Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (endast temperatur), Karlstad, Linköping och Växjö har använts. Den första studien bestod i att undersöka om det stämmer när man säger att det alltid är dåligt väder på helgen. Utgångspunkten för den undersökningen var beräkning av temperatur– och nederbördsdifferens mellan vardag och helg. Det resulterade i att temperaturen är lägre på helgerna än på vardagarna och en 95% signifikansnivå uppnåddes för Uppsalas och Stockholms serier. Nederbörden gav ingen signal till att det skulle vara mer nederbörd på vardagar eller på helger. Med hjälp av ett Gaussviktat medelvärde, som beräknades för tiden 1739-2003 för Uppsalas serie och 1756-2003 för Stockholms serie, fick man även fram resultatet att både vardagar och helger har en temperaturökning, men det är vardagarna som ökar mest. Det var endast lutningen på regressionslinjerna för Stockholms serie som uppnådde signifikansnivån 95%. Temperatur- och nederbördsdifferensen mellan var och en av veckodagarna undersöktes och man ser en tydlig trend att tisdagar är varmare än helger. Efter upprepade signifikanstester uppnådde temperaturdifferensen mellan tisdag och söndag för Uppsala och Stockholm en signifikansnivå på 95% respektive 90%. En möjlig förklaring till differensen kan vara antalet partiklar i luften som ökar på vardagarna. Två andra studier bestod i att undersöka tillförlitligheten hos vädermärken från bondepraktikan. Anders braskar julen slaskar är den ena och undersökningen visar att man inte kan ge en bra prognos hur julen ska bli om man vet hur temperaturen på Andersdagen har varit. Däremot ger det en bättre prognos om man går efter hur det statistiskt sett egentligen blir på julaftonen. Det andra vädermärket är fruntimmersveckan och enligt bondepraktikan ska regna under den veckan. En jämförelse har gjorts med två veckor före och två veckor efter. Resultatet gav att även om fruntimmersveckan är regnig, så regnar det inte mer då än veckorna runtomkring. Juli och augusti är den nederbördsrikaste perioden på året och de fem undersökta veckorna ligger just vid den perioden. I den sista studien undersöktes månens påverkan på vårt klimat och väder, vilket en del forskare hävdar att den gör. En undersökning av nederbördsmängdens påverkan av månens faser har gjorts. Resultatet gav att det finns en svag signal att nederbördsmängden är större vid fullmånen. Men spridningen mellan de enskilda dagarna är ganska stor och standardavvikelsen så pass stor att variationen med månens faser får anses insignifikanta. / A study has been done concerning weather marks and other preconceived notions about weather situations. Measurements of temperature and precipitation have been used from Stensele, Östersund, Falun, Uppsala, Stockholm (only temperature), Karlstad, Linköping and Växjö. The first study was to investigate if it is truly bad weather on weekends. First the difference between weekday and weekend from the temperature- and the precipitation series was calculated. The result showed that the temperature is lower on weekend than on weekdays and a 95% signification level was reached for the Uppsala and the Stockholm series. The precipitation did not show any signal that it should be more precipitation on weekdays than on weekends or the other way around. A Gaussian average was calculated for the Uppsala and the Stockholm series and the result showed that both weekdays and weekends have an increase in temperature, but it is weekdays that have the largest increase. The trend for the Stockholm series was found to be significant on the 95% level. The difference in temperature and precipitation between different days of the week was investigated and it was found that Tuesdays are warmer than weekends. After correction of multiple signification tests the temperature difference between Tuesday and Sunday for the Uppsala series and for the Stockholm series reached a 95% and 90% signification level, respectively. A possible explanation to the difference could be the increasing amount of particles in the air on the weekdays. Two other studies were to investigate weather marks and their reliability. If it’s cold on the 30 November then Christmas will be warm is one of the weather mark. The study showed that it is not possible to predict how the temperature on Christmas will be if you know the temperature on the 30 November. On the other hand it gives a better forecast if you statistically look how the temperature at Christmas has been during the years. The second weather mark is the ladies’ week and it is said that it will rain during this week. A comparison has been performed with two weeks before and two weeks after. The result showed that even if the ladies’ week is rainy it doesn’t rain more than the weeks before and after. July and August are months that have most precipitation during the year and the five weeks in the study are situated within in that period. The last study has been done to investigate if the phases of the moon affect the precipitation, which some scientist claim it does. A weak signal is shown in the results that it could be more precipitation when it is full moon. The variation between the different days is quite large and the standard deviation is large enough so the variation with the phases of the moon has to be considered insignificant.

The prime focus of this dissertation is the relationship between natural philosophy, magic and religion. This is studied through an emphasis on ritual and ritualising practices centred on predicting and causing effect through ritual action. A focus therefore follows on astrological, healing and Christian practices, studied through almanacks and healing texts. The analysis is limited geographically to Denmark, and more specifically to Copenhagen and Scania. Conclusions drawn include the need to emphasise a continuity in ideas throughout the early modern period. This is demonstrated by showing a gradual shift in ritualised practices from the catholic era to and throughout the protestant era during the 1500s. Furthermore, astrologyis seen as an important ritualised practice that spans the spheres of both natural philosophy, magic and religion. Astrology as a ritualised practice is also shown to have been used foracademic, theological and agricultural purposes. The ritualised astrological practices within these spheres are confirmed to vary in execution but also show many similarities in regards to underlying ideas. Such ideas include sympathetic links between nature and the body and between the celestial spheres and earth. Christian ideas are also demonstrated to permeate ritual practices in the astrological, magical and medicinal fields. Re-ritualisation of healing and astrological practices are also concluded to have been used as a tool for implementing reformation ideals