Det är viktigt att som student vara nöjd med sin boendesituation då det då blir lättare att fokusera på studier. Syftet med denna uppsats är att analysera enkäten Nöjd Studbo för år 2016 och 2017, angående hur nöjda studenter är med sitt boende. Nöjd Studbo är en enkät från Studentbostadsföretagen i samarbete med Origo Group. I datamaterialet återfinns enkätdata från elva företag, med svar från både nationella och internationella studenter, korridorsboende och lägenhetsboende studenter samt studenter som bor i en storstadsregion eller övrig stadsregion. Hos företag med fler än 1 000 kunder utfördes ett slumpmässigt urval om minst 1 000 kunder och vid små företag utfördes en totalundersökning. Utifrån tidigare forskning samt syfte definierades fem latenta faktorer -Nöjdhet, Kvalitet på bostad, Service/pålitlighet, Område och Gemensamma utrymmen. Den latenta faktornGemensamma utrymmen analyserades explorativt. De fem faktorerna förklarades i sin tur av 21 observerade variabler. Strukturell ekvationsmodell (SEM) användes för att undersöka vilka faktorer som påverkar studenternas bostadsnöjdhet. Multi-group konfirmativ faktoranalys (CFA) och Likelihood-ratio Test (LR) användes för att undersöka huruvida olika grupper av studenter skiljer sig åt i faktorer som avgör nöjdhet. Resultatet av SEM visade att de latenta faktorerna Service/pålitlighet samt Kvalitet på bostadhar måttligt positiv effekt på Nöjdhet. Faktorn Område samt faktorn Gemensamma utrymmen hade låg effekt. Alla effekter var signifikanta. Resultatet av CFA och LR-tester visade att det fanns skillnader mellan faktorerna bland alla studentgrupper. Internationella studenter upplevde att de hade en högre kvalitet på bostaden, uppskattade området mer samt var mer nöjda med sin bostadssituation generellt sett än nationella studenter. Studenter som bodde i en storstadsregion upplevde att kvaliteten på bostaden var högre samt att de var mer nöjda generellt jämfört med de som bodde i en övrig stadsregion. De studenter som bodde i en övrig stadsregion upplevde att servicen och pålitligheten var bättre samt området de bodde i var bättre än de som bodde i en storstadsregion. I jämförelsen mellan korridorsboende studenter och lägenhetsboende studenter upplevde de som bor i lägenhet att kvaliteten i bostaden var högre samt att servicen och pålitlighet var bättre. Utifrån resultaten från denna uppsats samt tidigare forskning rekommenderar vi att uppdragsgivare hittar fler indikatorer som kan mäta Nöjdhet bättre, även fler faktorer som mäter nöjdhet exempelvis genom att lägga till fler frågor i enkäten som behandlar trygghet och avståndet mellan bostaden och lärosätet. Studentbostadsföretagen bör tänka på att ha god service när det gäller kontakt mellan kund och hyresvärd samt att kvaliteten på bostaden är en viktig faktor när det kommer till bostadsnöjdhet.

This study attempted to assess the residential satisfaction in student housing in Stockholm, Sweden. It examined how satisfied the current residents were and the indictors which predicted residential satisfaction in this context. Moreover, it investigated whether residential satisfaction varied between different socio-demographic groups. A list of 24 indictors were identified through reviewing literature and the semi-structured interview. Data were obtained from a questionnaire survey, of which the participants were selected through simple random sampling. A total of 183 valid responses were analyzed through descriptive analysis, stepwise regression, t-test and analysis of variance. The results showed that the current occupants were generally satisfied with the student housing. Seven indicators appeared to be predictors of satisfaction, among which the strongest ones were kitchen facilities, cleanliness and public transport stations. In terms of socio-demographic characteristics, those with a shorter residential duration were found to be more satisfied, and studio residents were more satisfied compared with corridor-room residents. / Denna studie försökte bedöma tillfredsställelsen med boende i studentbostäder i Stockholm, Sverige. Den undersökte hur nöjda de nuvarande invånarna var och vilka indikatorer som förutspådde boendenöjdhet i detta sammanhang. Dessutom undersökte man om tillfredsställelsen i boendet varierade mellan olika sociodemografiska grupper. En lista med 24 indikatorer identifierades genom granskning av litteratur och den semistrukturerade intervjun. Data hämtades från en enkätundersökning, varav deltagarna valdes ut genom ett enkelt slumpmässigt urval. Totalt 183 giltiga svar analyserades genom deskriptiv analys, stegvis regression, t-test och variansanalys. Resultaten visade att de nuvarande boende generellt sett var nöjda med studentbostäderna. Sju indikatorer verkade vara prediktorer för tillfredsställelse, bland vilka de starkaste var köksfaciliteter, renlighet och kollektivtrafikstationer. När det gäller sociodemografiska egenskaper visade sig de med kortare boendetid vara mer nöjda, och studioboende var mer nöjda jämfört med invånare i korridorrum.