Gillberg, J. 2017. Förhållandet mellan fysisk och social förändring: En studie om planeringsstrategier för en minskad boendesegregation med inblick i Uppsala kommun och Tierps kommun. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.    Syftet med uppsatsen är att se på hur fysisk byggnation kan påverka sociala strukturer i ett bostadsområde. Denna fråga behandlas genom tre utvalda begrepp; boendesegregation, gentrifiering och grannskapseffekter. Begrepp som jag belyser och diskuterar då jag anser begreppen som betydelsefulla gällande studier kring hur boendesegregation kan minskas i dagens samhällen. Med intervjuer som underlag ger undersökningen en inblick i hur två utvalda kommuner, Uppsala kommun och Tierp kommun, resonerar kring och arbetar med boendesegregation utifrån ett socioekonomiskt perspektiv.  De resultat jag kunnat utläsa av denna undersökning är främst att båda aktörerna från de utvalda kommunerna framhäver vikten av blandade bostäder som planeringsstrategi mot en minskad boendesegregation. För genom varierade boendeformer ges större möjlighet för individer i olika socioekonomiska situationer att bosätta sig i området. Dock handlar det till stor del om markägoförhållanden vid arbetet med nyproduktioner, något som kräver kompromisser och samarbete mellan kommunen och privata aktörer. Slutligen är målkonflikterna, som i korta drag handlar om estetik kontra pris i bostadsområden, något som kan uppenbara sig inom kommunen och som i sin tur kan påverka arbetet mot en minskad bostadssegregering.

Studiens syfte är att undersöka de sociala bakomliggande orsakerna till bostadssegregationen i Vivalla och dess betydelse för upplevelsen av trygghet. För att kunna koppla undersökningen till samhällsplaneringen har vi valt två skilda målgrupper. Den ena målgruppen är personer som är bosatta inom Vivalla och den andra målgruppen är samhällsplanerare över samma område. På så sätt kommer vi ha möjligheten att koppla och jämföra vad invånarna i Vivalla har för tankar och kunskaper av bostadssegregationen jämfört med samhällsplanerare. De frågor som vi strävar efter att svara på i denna studie är: ”Vilka orsaker ligger bakom den etniska bostadssegregationen i Vivalla?” och ”Hur kan Vivallas invånare påverkas av bostadssegregationen ur en trygghetssynpunkt?” Med hjälp av Randall Collins och Lena Magnussons teorier om etniska sammanslutningar och brottslighet har vi analyserat våra data. I denna studie valdes den kvalitativa metoden. Genom att använda kvalitativa intervjuer med sammanlagt fem intervjupersoner varv tre av dem är folkbokförda i Vivalla och två av dem är samhällsplanerare i Örebro län för stadsdelen Vivalla, betonar vi deras egna uppfattningar och erfarenheter beträffande segregationen i Vivalla. Resultatet var uppdelat i tre teman. Teman behandlade respondenternas personliga bakgrund, sociala gemenskap samt trygghetsuppfattningar. Med hjälp av dessa teman var det möjligt att genomföra en semistrukturerad och välplanerad intervjuguide som gjorde det enkelt för oss att analysera och dra slutsatser. De fem respondenterna hade olika kunskaper och tankar om segregationen i Vivalla. Dock fann vi många likheter och skillnader mellan de skilda målgrupperna inom denna forskning. Samhällsplanerarna och boendena i Vivalla hade olika uppfattningar beträffande varför stadsdelen är segregerad. Samhällsplanerarna hävdade att människor blir tvingade till att bo i en stadsdel av socioekonomiska skäl medan boendena hävdade att dem finner en typ av inre social trygghet med omgivningen i stadsdelen.