Influencers har idag ett stort inflytande på konsumenter vilket, till viss del, blivit avgörande för företag. Det förekommer mer frekvent att influencers även skapar egna grundade varumärken. Denna studie har utgått från fyra svenska influencers som har ett eget grundat varumärke. Dessa influencers och deras varumärken är Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) och Alice Stenlöf (A-dsgn). Studien syftar till att undersöka hur en influencers skandal påverkar deras eget grundade varumärke på Instagram. Detta undersöktes med hjälp av två kvantitativa metoder. Den första metoden, digital datainsamling, analyserade antalet gilla-markeringar och antalet kommentarer på varumärkenas Instagram. Studien undersökte sedan individers agerande gentemot influencernas varumärke genom en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet som framkom var att medelvärdet för gilla-markeringarna minskade för tre av fyra av varumärken efter skandalen. Medelvärdet för kommentarer minskade för ett av fyra varumärken. Resultatet från enkätundersökningen visade att respondenterna aktivt tog avstånd från att gilla varumärkets inlägg på Instagram efter skandalen. Den främsta anledningen till detta var att de inte ville stötta influencers förens de såg en förändring i influencerns agerande. Respondenterna ville även motta en offentlig ursäkt från influencern innan de var beredda att förlåta influencern. / Today influencers have a great influence on consumers, which to some extent, has become crucial for companies. It is more common for influencers to also create their own established brands. This study has been based on four Swedish influencers that have their own established brand. These influencers and their brands are Therése Lindgren (Indy Beauty), Katrin Zytomierska (Clean Eating), Rebecca Stella Dion (Rebecca Stella Beauty) and Alice Stenlöf (A-dsgn). The study aims to investigate how an influencer's scandal affects their own founded brand on Instagram. This was investigated using two quantitative methods. The first method, cross-sectional study, analyzed the number of likes and the number of comments on the brands Instagram. The study then examined respondents’ actions online towards the influencers brand through a quantitative survey. The result showed that the average number of likes decreased after the scandal for three out of four influencer brands. The average number of comments decreased for one out of four brands. Moreover, the results from the survey revealed that the respondents actively choose not to like posts from influencer brands on Instagram after the scandal. The main reason for this was that the respondents did not want to support influencers until they were convinced the influencers had changed their behaviors and actions. Furthermore, the respondents also wanted to receive a public apology from the influencer before they were prepared to forgive the influencer.

Denna studie har undersökt cancelkulturen på sociala medier och hur detta påverkar företag respektive influencers. Syftet var att identifiera och skapa bättre förståelse för konsumenters interaktioner efter en varumärkesskandal och således jämföra konsekvenserna för de olika typerna av varumärken. Genom dessa insikter ämnar studien att öka kunskapen kring hur företag och influencers borde förebygga och hantera kriser. I undersökningen användes metoder av både kvalitativt och kvantitativt slag. En enkät med 200 respondenter genomfördes, där frågor kring användandet och agerandet på sociala medier samt deras inställningar till olika typer av skandaler besvarades. Efter insamlat material från enkäten skapades en fokusgrupp med sex respondenter, där kompletterande frågor ställdes och djupare diskussioner hölls. Resultaten från undersökningarna analyserades och kategoriserades för att belysa likheter och skillnader, dels mellan respondenternas interaktion gentemot varumärken efter en skandal, dels hur konsekvenserna ser ut för företag respektive influencers. Vi kunde utifrån resultatet identifiera att influencer drabbas hårdare av skandaler. De ansågs enklare att byta ut, då deras innehåll främst är underhållningsbaserat och utbudet av underhållning redan är stort. Företag, till skillnad från influencers, visade sig svårare att ta avstånd från, då motsvarigheter i utbud upplevdes besvärligt att finna, vilket ledde till att deras vanor övervann moralen. Influencer marketing som marknadsföringsmodell har börjat ifrågasätts på grund av misstro och brist på genuinitet, vilket hotar hållbarheten av affärsmodellens och branschens framtid. / This study has investigated the cancel culture on social media and how this affects companies and influencers respectively. The aim was to identify and create a better understanding of consumer interactions after a brand scandal and thus compare the consequences for the different types of brands. Through these insights, the study aims to increase knowledge about how companies and influencers should prevent and manage crises. Both qualitative and quantitative methods were used in the investigation. A survey with 200 respondents was conducted, where questions about the use and actions on social media as well as their attitudes to different types of scandals were answered. After collecting material from the survey, a focus group was created with six respondents, where supplementary questions were asked and deeper discussions were held. The results from the surveys were analyzed and categorized to highlight similarities and differences, partly between the respondents' interaction with brands after a scandal, partly how the consequences affect companies and influencers respectively. Based on the results, we could identify that influencers are more negatively affected by scandals. They were considered easier to replace, as their content is mainly entertainment based and the range of entertainment is already large. Companies, unlike influencers, proved more difficult to disassociate from, as equivalents in supply were perceived as difficult to find, which led to their habits overcoming morality. Influencer marketing as a marketing model has begun to be questioned due to distrust and lack of authenticity, which threatens the sustainability of the business model and the future of the industry.