Cancel culture is a relatively new phenomenon in Sweden that is multifaceted. There is a clear problem that has been highlighted earlier, which is power relations on social media. It shows that different parties possess power in different kinds and when making statements that contradict social norms leads to what is known as cancel culture. The phenomenon has led to a polarizing climate on social media.  The purpose of this study is to answer how cancel culture is perceived by younger adult media users in the age group between 18-30 years and investigate how they relate to this phenomenon. The question is: How do younger adult media users perceive and relate to cancel culture on social media? The theories used in the study were spiral of silence and theory of planned behaviour. These theories helped to understand how the interviewees both perceive and relate to cancel culture. The theories helped provide an understanding of how and why media users behave the way they do towards cancel culture. The question will with the help of a qualitative approach as a method on semi-structured interviews answer how 9 Swedish media users perceive and relate to cancel culture. The result shows that the respondents perceived cancel culture as famous people utters or behave in a way that is not accepted by society. This leads to social ostracism on social media. The power relationship is perceived as the public figures having power, but private individuals have a collective power to influence. The respondents showed an overall negative view with positive glimpses of cancel culture. Which in turn shows that a passive approach from these younger adult media users. The positive sides of cancel culture turned out to be that in emotional and norm-breaking behaviour, the victim is confronted because of their actions and in various ways becomes punished media users, most commonly an ostracism on social media.

Cancelkultur kan beskrivas som kulturell ostracism och har kommit att bli ett omdebatterat Ämne i Sverige och övriga västvärlden, detta till följd av människors skilda åsikter om dess innebörd och betydelse. Syftet med denna studie är att belysa hur fenomenet cancelkultur skildras och diskuteras i svenska opinionsartiklar. Studien tar sin ansats i Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att synliggöra på vilket sätt opinionsjournalister konstruerar bilden av cancelkultur och vilka diskurser som är närvarande. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell har tre artiklar djupare analyserats för att undersöka om dessa reproducerar eller utmanar den rådande diskursordningen. Resultatet visar att det pågår en diskursiv kamp om hur begreppet cancelkultur framställs och får sin betydelse. Utöver den pågående kampen visar resultatet att journalisterna åberopar, i en svensk kontext, förgivettagen kunskap för att visa på textens legitimitet.

Begreppet cancelkultur har kommit att bli ett allt mer utbrett fenomen, främst inom sociala medier. Studiens syfte är att undersöka vad cancelfenomenet innebär och om den har någon påverkan på samhällsdebatten, i form av att den eventuellt hämmar individens sätt att uttrycka sig, i rädsla för att gå utanför de normativa ramarna. Studiens forskningsfrågor lyder; Hur kan cancelkultur-begreppet beskrivas? Hur påverkas enskilda individers sätt att uttrycka sig av den cancelkultur som råder på sociala medier? Detta är en kvalitativ studie där ett abduktivt angreppssätt använts. Semistrukturerade intervjuer har utförts där deltagarna valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Den insamlade empirin analyserades sedan via tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Giddens struktureringsteori och Goffmans stigma. Giddens genom sin teori hjälper till att bättre förstå cancelkultur som en social process, medan Goffmans analys om stigmat bidrar till att förstå och analysera hur individer kan uppleva cancelkultur på individnivå. Studiens resultat visade på att det utbredda cancelfenomenet kan ha varierande effekter då det tydligt tar ställning till vad som inte anses vara en godtagbar handling, samtidigt som det kan påverka i vilken mån individer väljer att uttrycka sig och på så vis ses som hämmande. Det framgick dock att det inte går att påvisa att cancelkulturen skulle leda till att individer inte vågar stå upp för sin åsikt och kring vad som de anser är rätt och fel i en situation. / The concept of cancel culture has become an increasingly widespread phenomenon, mainly within social media. The purpose of the study is to investigate what the cancellation phenomenon means and whether it has any impact on the social debate, in the form of possibly inhibiting the individual's way of expressing themselves, in fear of going outside the normative framework. The study's research questions are; How can the concept of cancel culture be described? How is the way individuals express themselves affected by the cancel culture that prevails on social media? This is a qualitative study where an abductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted where participants were selected via convenience sampling. The collected empirical evidence was then analyzed via thematic analysis. The study's theoretical framework consists of Gidden's structuring theory and Goffman's stigma. Through his theory, Giddens helps to better understand cancel culture as a social process, while Goffman's analysis of stigma helps to understand and analyze how individuals can experience cancel culture on an individual level. The result of the study showed that the widespread cancellation phenomenon can have varying effects as it clearly takes a stand on what is not considered an acceptable act, while at the same time it can affect the extent to which individuals choose to express themselves and thus be seen as inhibiting. However, it became clear that it cannot be demonstrated that the cancel culture would lead to individuals not daring to stand up for their opinion and what they consider to be right and wrong in a situation. / <p>2023-06-01</p>

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka diskurser som motiverar s.k. cancelkultur i ett givet fall. Cancelkultur saknar i skrivande stund en definition men använts som avbrott i stöd till följd av en persons problematiska uttalanden. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ textanalys av ”JK Rowling’s Anti-Transgender Stance And Hogwarts Legacy” där särskilt fokus legat på att kritiskt analysera de diskurser som redan identifierats om cancelkultur i tidigare forskning. I den kvalitativa textanalysen identifierades cancelkulturens egenskaper ur materialet genom tolkande beskrivning för att sedan kontextualiseras och kritiskt analyseras i diskussionsavsnittet. De huvudsakliga data som framkom av materialet var att cancelkultur motiveras av maktobalans, vi och dem narrativ och avkontextualisering genom individualisering. Maktobalans visade sig vara den främsta faktorn som motiverade de diskurser som i övrigt togs upp i materialet vilket föranledde att särskilt fokus lades på att diskutera maktpositioner och tillhörande vanor utifrån materialet. Det visade sig i enighet med tidigare forskning att maktobalansen driver cancelkulturen då de som blir cancelled anses missbruka sina maktpositioner och möjligheten att ”cancela” någon ger möjlighet till marginaliserade grupper att tala ut mot de som antar problematiska vanor av makt. Materialets data diskuterades också utifrån uppfattningen om allmänåsikt i förhållande till viljan att tala ut för att undersöka om det fanns en koppling mellan cancelkulturen i det här fallet och viljan att tala ut mot transfobi. Diskussionen kom fram till att både transaktivister och anti-transaktivister antagligen uppfattade att de var i majoritet på grund av debattens polarisering och hade därför lika stor vilja att tala ut.

This study examines four different scenes in the documentary Kan vi förlåta Margaux? produced by the Swedish television company SVT. The scenes were studied through a qualitative analysis of the three different film techniques: speech and interaction, editing and setting in relation to how the main character Margaux Dietz is portrayed. Thereafter the results were decoded with the purpose to study the sympathy for Dietz in each scene separately and in relation to each other. The theoretical framework of Bill Nichols book Introduction to Documentary were used as the basis of the analysis as well as Bordwell and Thompsons theories of mise-en-scène and editing. The conclusion of this paper suggested that Margaux Dietz is portrayed dissimilar in the various scenes. This also implied that the sympathy for Dietz throughout the documentary shifts. In the discussion of this study the results and the conclusion was debated in relation to the documentary genre. Media production: How do you speak about a subject as sensitive as sex to a young target group? New studies have shown the negative effect of young people’s exposure to pornography, which lacks consent and has defected gender norms. At the same time, the accurate information is visually dull, avoiding, and childish. RFSU didn’t do the job with their visual communication targeting teens aged 15-20. This was when plej came to life — a sex magazine challenging conventional norms about how sex is taught to teens, focusing on lust, consent, and pleasure. A project by Amanda Lindh, Helena Ljunggren and Jennie Eklund.

Denna studie ämnar undersöka hur Youtube-profilen Logan Paul agerade under en kris orsakad av det som populärkulturen kallar cancelkultur. Tre av Logans Youtube-videor undersöktes för att studera vilka reparationsstrategier och visuella element han använde sig av i videorna publicerade efter Aokigahara-incidenten. För att analysera det empiriska materialet tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Benoits teori om reparationsstrategier och Hearits apologia-teori, samt en visuell analys med verktyg grundade i semiotik. Studiens resultat visade på att Logan använt en rad olika försvarsstrategier, men att han använt olika strategier i olika faser av hans kriskommunikation. I den första videon fann vi att fokus låg på mortifikation, den andra videon kretsade kring korrigerande åtgärder, och den tredje videon innehöll mycket nedtonande av kränkning. I video 1 och 2 använde sig Logan av visuella element för att bygga upp en mer allvarlig stämning, för att sedan i den tredje videon återintroducera tittarna till hans normala och mer avslappnande videouppbyggnad. Det observerades även att Logan initierade ett annat tillvägagångssätt för att möta kritik under den tredje videon. Han var fortsatt ångerfull och erkände skuld, men detta kombinerades med en sorts machoattityd och barnslighet. Denna nya reparationsstrategi valde författarna att benämna som ”Love me or hate me”. Av resultatet dras slutsatsen att Logans kriskommunikation och reparationsstrategier lyckades rädda hans rykte, då han behöll sina tittare och publicerar videos som vanligt. / This study aims to examine how the Youtube profile Logan Paul acted during a crisis caused by what today's media landscape calls cancel culture. Three of Logan’s Youtube videos were examined to study the image repair strategies and visual elements used in the videos published after the Aokigahara incident. To analyze the empirical material, a qualitative content analysis is applied based on Benoit’s image repair theory and Herait’s apologia theory, as well as a visual analysis with tools based on semiotics. The result of the study showed that Logan use a number of different image repair strategies, but that he used different strategies in different phases of his crisis communication. In the first video we found that the focus was on mortification, the second video revolved around corrective actions, and the third video contained a lot of reducing offensiveness. In videos 1 and 2, Logan used visual factors to set a more serious mood, to then in the third video begin to reintroduce the viewers to his normal and more casual video structure. The study also observed that Logan initiated a different approach to meet criticism in the third video. He remained remorseful and admitted guilt, but this was combined with a kind of ambiguity and childishness. The authors named this new image repair strategy “Love me or hate me”. In the result, it is concluded that Logan’s crisis communication and image repair managed to save his reputation, as he retained his subscribers and is publishing videos as usual.

Denna studie har undersökt cancelkulturen på sociala medier och hur detta påverkar företag respektive influencers. Syftet var att identifiera och skapa bättre förståelse för konsumenters interaktioner efter en varumärkesskandal och således jämföra konsekvenserna för de olika typerna av varumärken. Genom dessa insikter ämnar studien att öka kunskapen kring hur företag och influencers borde förebygga och hantera kriser. I undersökningen användes metoder av både kvalitativt och kvantitativt slag. En enkät med 200 respondenter genomfördes, där frågor kring användandet och agerandet på sociala medier samt deras inställningar till olika typer av skandaler besvarades. Efter insamlat material från enkäten skapades en fokusgrupp med sex respondenter, där kompletterande frågor ställdes och djupare diskussioner hölls. Resultaten från undersökningarna analyserades och kategoriserades för att belysa likheter och skillnader, dels mellan respondenternas interaktion gentemot varumärken efter en skandal, dels hur konsekvenserna ser ut för företag respektive influencers. Vi kunde utifrån resultatet identifiera att influencer drabbas hårdare av skandaler. De ansågs enklare att byta ut, då deras innehåll främst är underhållningsbaserat och utbudet av underhållning redan är stort. Företag, till skillnad från influencers, visade sig svårare att ta avstånd från, då motsvarigheter i utbud upplevdes besvärligt att finna, vilket ledde till att deras vanor övervann moralen. Influencer marketing som marknadsföringsmodell har börjat ifrågasätts på grund av misstro och brist på genuinitet, vilket hotar hållbarheten av affärsmodellens och branschens framtid. / This study has investigated the cancel culture on social media and how this affects companies and influencers respectively. The aim was to identify and create a better understanding of consumer interactions after a brand scandal and thus compare the consequences for the different types of brands. Through these insights, the study aims to increase knowledge about how companies and influencers should prevent and manage crises. Both qualitative and quantitative methods were used in the investigation. A survey with 200 respondents was conducted, where questions about the use and actions on social media as well as their attitudes to different types of scandals were answered. After collecting material from the survey, a focus group was created with six respondents, where supplementary questions were asked and deeper discussions were held. The results from the surveys were analyzed and categorized to highlight similarities and differences, partly between the respondents' interaction with brands after a scandal, partly how the consequences affect companies and influencers respectively. Based on the results, we could identify that influencers are more negatively affected by scandals. They were considered easier to replace, as their content is mainly entertainment based and the range of entertainment is already large. Companies, unlike influencers, proved more difficult to disassociate from, as equivalents in supply were perceived as difficult to find, which led to their habits overcoming morality. Influencer marketing as a marketing model has begun to be questioned due to distrust and lack of authenticity, which threatens the sustainability of the business model and the future of the industry.