Práce se zabývá aplikací Balanced Scorecard (BSC) jako nástroje řízení strategie společnosti Formy Tachov, s.r.o., divize Opravna. Nejprve je provedena analýza úspěšnosti stávající strategie společnosti pomocí analýzy ekonomické výkonnosti společnosti jako celku i jejích divizí. Dále je provedena analýza tvorba hodnoty pro vlastníky společnosti pomocí nástroje INFA. Dále je v práci navržena nová strategie společnosti i jejích divizí. Strategie společnosti je říená pomocí systémového vyladění divizí se strategií společnosti na celoorganizační úrovni. Pro řízení strategií je navržen systém BSC cílů a indikátorů, dále jsou navrženy BSC stratgické mapy společnosti jako celku i jejích divizí.

<p>Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM.</p><p>De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö.</p><p>Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.</p>

<p>Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem.</p><p>Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod. Den absoluta merparten av datan utgörs av primärdata genom personliga intervjuer med VD, HR-ansvarig samt biografchefer i SF bio AB. Det empiriska kapitlet visar på att ledningen i SF bio AB menar på att biografcheferna i relativt stor utsträckning är involverade i målen. Något som inte stödes i intervjuerna med biografcheferna.  Arbetet med Storytelling förefaller dock ha en positiv inverkan på företaget. Arbetet inom de olika biograferna skiljer sig dock i många mer eller mindre väsentliga avseenden.</p><p>Av undersökningen att döma finnes en del tecken som tyder på att SF bio ABs BSC i grunden är mer tvingande än möjliggörande. Vi finner även stöd för att arbetet med storytelling ger positiva effekter i verksamheten. Resultatet vi kommer fram till visar på tecken att arbetet med storytelling i SF bio AB i många avseenden bidrar till att skapa och förstärka möjliggörande karaktärer i SF bio ABs BSC.</p>

Prestationsmätning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mätningen så att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes där vi argumenterar att storytelling kan hjälpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmåttsystem. Uppsatsen belyser själva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anställda. Även begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan användas för att tydliggöra organisatoriska mål internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod. Den absoluta merparten av datan utgörs av primärdata genom personliga intervjuer med VD, HR-ansvarig samt biografchefer i SF bio AB. Det empiriska kapitlet visar på att ledningen i SF bio AB menar på att biografcheferna i relativt stor utsträckning är involverade i målen. Något som inte stödes i intervjuerna med biografcheferna.  Arbetet med Storytelling förefaller dock ha en positiv inverkan på företaget. Arbetet inom de olika biograferna skiljer sig dock i många mer eller mindre väsentliga avseenden. Av undersökningen att döma finnes en del tecken som tyder på att SF bio ABs BSC i grunden är mer tvingande än möjliggörande. Vi finner även stöd för att arbetet med storytelling ger positiva effekter i verksamheten. Resultatet vi kommer fram till visar på tecken att arbetet med storytelling i SF bio AB i många avseenden bidrar till att skapa och förstärka möjliggörande karaktärer i SF bio ABs BSC.

Title: Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.   Course: Thesis in business administration, 15 p   Authors: Marie Ohlsson and Ola Pettersson   Advisor: Henrik Linderoth   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.   Methodology: We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.   Theory: We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.   Empirical foundation: Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.   Analysis: In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.   Conclusions: If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.

Bakgrund: Mycket av företagens potentiella vinster uteblir på grund av dålig koppling mellan strategi och prestation samt på grund av dåliga system för prestationsmätningar. Ett företag av Nelson Gardens storlek skulle kunna tjäna avsevärt mycket mer om strategiernas implementering mäts på ett lämpligt sätt. Syfte: Att designa ett lämpligt prestationsmätningssystem för fallföretaget och däri integrera deras nuvarande system för ständiga förbättringar. Avgränsningar: Studien är avgränsad från att beskriva fallföretagets nuvarande strategier och nyckeltal i detalj samt från implementeringen av färdigt prestationsmätningssystem. Metod: Studien har genomförts som en fallstudie där lämplig teori har legat till grund för empiriinsamling som i sin tur har möjliggjort en analys. Slutsats: Utifrån företagets vision har strategiska målsättningar, framgångsfaktorer och nyckeltal presenterats. Tillsammans utgör dessa ett komplett Balanced Scorecard där särskilt fokus på kausala samband finns. Därutöver har en passande plats för företagets system för ständiga förbättringar identifierats i det designade prestationsmätningssystemet.

<p> </p><p><strong>Title:</strong> Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Course:</strong> Thesis in business administration, 15 p</p><p> </p><p><strong>Authors: </strong> Marie Ohlsson and Ola Pettersson</p><p> </p><p><strong>Advisor:</strong> Henrik Linderoth</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Methodology:</strong> We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.</p><p> </p><p><strong>Theory:</strong> We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.</p><p> </p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.</p><p> </p><p><strong>Analysis:</strong> In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong> If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.</p><p><strong> </strong></p>

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM. De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö. Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.

This paper looks at Robert Kaplan and David Norton’s framework of the Balanced Scorecard (BSC) and strategy maps and their application to measuring performance at the level of the marketing business unit. It will begin by looking at the model itself and how it has evolved from solely being a performance measurement system to a strategic management system. It then applies this framework to the marketing function, which according to Peter Drucker, is one of the two main functions of business; the other being innovation. It also looks at the shortcomings of the traditional measurement systems for marketing – mostly financial measures as well as some newer methods such as marketing performance dashboards. It will also then address some of the shortcomings of the balanced scorecard framework when being applied to corporations.

Regional cooperation around inland seas plays an important role in environmental protection as it can involve all countries from the catchment area. Two regional organizations, HELCOM in the Baltic Sea and BSC in the Black Sea regions serve as intermediary for joint efforts and have the same tasks in protection of their respective seas. While HELCOM operates in a region recognized as a role model of regional cooperation, the BSC suffers from poorer intergovernmental relations. The task set was to analyze and compare the two commissions with each other so that similar and dissimilar features could be found and suggestions for possible alterations could be made. In order to conduct the analysis a framework was used to compare historical and cultural background, legal and normative rules, structural forms and relations with stakeholders. The research shows that there is little fundamental difference in the structure and mechanisms of functioning between the two organizations, but much more between the context. The findings in this paper can help to understand the conditions of both commissions’ functioning and which steps are needed in order to improve the effectiveness of the BSC work.