No description available.

No description available.

Bakgrund och problem: Alla företag behöver en stark ekonomistyrning för att kunna konkurrera ute på marknaden. Ekonomistyrning innebär att företag kan planera, följa upp och utvärdera olika rapporter. För att kunna göra detta behövs styrmedel som budget som innebär en ekonomisk handlingsplan som ska styra företaget mot ett visst mål. Senaste tiden har budgetens att vara eller icke vara diskuterats aktivt. Utifrån den kunskapen vill vi undersöka budgetens betydelse för tillverkningsföretag samt öka vår förståelse för ämnet.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre företag i, inom tillverkningsbranschen i Småland arbetar med budgeten. Detta för att kunna få förståelse för hur betydelsefull budgeten är för företag i praktiken.   Avgränsningar: Fokus kommer att ligga på budgetering och inte på de andra styrmedlen. Inom budgetering skall de tre huvudbudgetarna behandlas, det vill säga resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning. Dock kommer inte de olika delbudgetarna att behandlas mer ingående.   Metod: För att kunna undersöka och få förståelse om budgetens betydelse för tillverkningsföretag använder vi oss av kvalitativ metod. Även abduktiv och induktiv forskningsansats används. Vidare beskriver vi urvalstillvägagångssättet och därefter datainsamlingsmetoder. I metoden beskrivs även på vilket sätt vi har kommit fram till vår intervjumall. Slutligen förs en diskussion runt metod och källor.   Slutsats: Vår studie visar att budgeten har en viktig roll för tillverkningsföretag genom att vara informationskälla för de anställda i företaget. På så sätt kan resurserna som behövs för det kommande året planeras. Kommunikation förbättras genom arbete med budget samtidigt som budgetprocessen möjliggör för företaget att reflektera över sin verksamhet.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att använda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först på 1950-talet och är idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om än i olika stor utsträckning. Då organisa-tioner engagerar medarbetarna och låter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hålla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmågan. Budgeten betraktas många gånger som kronor och ören sammanställda i ett doku-ment där verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, då den kan ha en betydande roll i organisationernas planering. Budgeten kan komma att an-vändas som ett ekonomiskt styrmedel, och grundas på förutsägelser och prognoser om framtiden som tillsammans planlägger organisationens verksamhet. Budgeten kan ha olika syften exempelvis kan den vara ett ekonomiskt verktyg. Som ekonomiskt verktyg kan budgeten bidra till att organisationens likvida medel nyttjas på bästa möjliga sätt. Arbetet med budgetprocessen består av fyra faser, budgetuppställande, -uppföljning, -analys samt användande av budget. Budgetprocessen kan se lite olika ut beroende på exempelvis organisationen storlek. Det finns i huvudsak tre metoder som hjälp att skapa en budget, uppbyggnads-, ned-brytnings och den iterativa metoden. Budget som ett ekonomiskt styrmedel, kan på olika sätt påverka hur organisationer styr sin verksamhet i önskad riktning. Hur ser då arbetet med budgetprocessen ut i olika organisationer? Problemformuleringen som växte fram ur detta var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan privata och offentliga organisationers arbete med budget? Syftet med uppsatsen är att studera hur offentliga och privata organisationer arbetar med budgetprocessen. Men även en jämförelse mellan dem vad det gäller användan-det av budget som styrmedel. Utifrån detta kunna jämföra dem och därefter diskutera samt beskriva likheter och skillnader som kan finnas. Resultatet av studien visar att budget och budgetering är någonting viktigt oavsett om det används i offentlig eller privat organisation. Organisationernas arbete med budget var mer eller mindre tidskrävande och antalet medarbetare som aktivt deltog i budgetarbetet varierade. Detta kan bero på de olika organisationernas storlek och struktur, men även hur högt upp i organisationen respondenten arbetar.

This study focussed on the budget control and monitoring challenges for school governing bodies. The study engaged a qualitative in-depth research into the challenges school governing bodies experience regarding budget control and monitoring based on the fact that budget control and monitoring are dimensional tools of financial management aimed at ensuring proper financial management and accountability. The research, grounded on social constructivism and employing a phenomenological pragmatic approach for data collection was purposely and conveniently confined to town schools in the Ekurhuleni District. Data was collected using interviews with school principals, finance officers and a treasurer and Institutional Development and Support Officers. Findings from the data indicated that while there were areas where school governing bodies did well, they faced numerous challenges in budget control and monitoring. It was found that there were challenges regarding the budgeting process in so far as budget preparation, budget implementation, and budget control and monitoring. Miscellaneous challenges influencing the budget control and monitoring process found included poor financial reporting, the low level of parental literacy which seemed to influence the meaningfulness of and realistic nature of the budgeting processes and the generic, inadequate and poor training school governors were provided with. Recommendation from the study mainly concern the provision of customised, focussed and needs-based training in financial and budget management after determining the skills audit to determine training and capacity building needs of school governors, holding principal to account for financial management as ex officio members of governing bodies, reviewing the quintile classification of schools based on the poverty index and considering the backgrounds of learners at town schools, who mostly are from previously disadvantaged backgrounds and ensuring that schools report on finances in languages parents understand and linking budgeting process to schools’ educational goals. / MEd (Education Management), North-West University, Vaal Triangle Campus, 2014

No description available.

No description available.

Thesis (PhD) -- University of South Australia, 1999

Zugl.: Erfurt, Fachhochsch., Diplomarbeit, 2004

Thesis (M.S.)--Virginia Polytechnic Institute and State University, 1992. / Vita. Abstract. Includes bibliographical references (leaves 97-100). Also available via the Internet.