Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på modersmålsstöd. En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla. I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver modersmålsstöd och vilka som inte behöver det. Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på svenska.

Le Canada est un des pays avec la plus grande entrée d'immigrants au monde. Le processus d'immigration et l'intégration des immigrants, conjointement avec des changements socio-économiques tels que les changements dans les conditions économiques et des politiques sociales et fiscales, influent significativement sur le développement de l'économie canadienne. Par conséquent, ces changements ensemble provoquent à leur tour des modifications dans l'emploi et l'allocation du temps de la population domestique et des immigrants. Ainsi, dans ce mémoire, nous examinons comment les immigrants au Canada utilisent leur temps ainsi qu'en quoi les immigrants diffèrent de la population locale concernant l'emploi du temps. L'analyse est basée sur des modèles économétriques dans le but d'estimer les déterminants de trois mesures d'emploi du temps, soit : 1) le temps moyen consacré à une activité donnée (moyenne inconditionnelle sur tous les individus), 2) le taux de participation à une activité et 3) le niveau d'intensité de participation (la moyenne conditionnelle à la participation). En contrôlant pour différents facteurs démographiques, l'analyse donne un aperçu des différences dans l'emploi du temps entre les immigrants et natifs ainsi qu'entre les femmes et les hommes et les personnes à divers niveaux d'éducation. Également, une partie de l'analyse est orientée vers l'intégration des immigrants dans la société canadienne en termes d'emploi du temps. Notamment, nous tentons de déterminer si cette forme d'assimilation des immigrants influe sur leurs salaires et leur participation au marché du travail. Dans ce mémoire nous utilisons les données des Enquêtes sociales générales (ESG) de Statistique Canada pour l'année 1998 cycle 12 (ESG-12) et pour l'année 2005 cycle 19 (ESG-19). Les résultats montrent qu'il existe une différence entre les immigrants et les natifs dans le temps moyen consacré aux activités telles que le travail rémunéré, les achats, les études, la production domestique et les loisirs. Nous avons également constaté que les facteurs démographiques influencent les individus à accorder leur temps différemment. Par ailleurs, nous avons démontré qu'une partie de la différence dans l'emploi du temps est expliquée par les différentes caractéristiques individuelles. Les résultats indiquent aussi que plus l'emploi du temps d'un immigrant est différent d'un natif moyen, plus sa participation sur le marché de travail diminue ainsi que son revenu. Également, le pays d'origine des immigrants pourrait être l'une des causes de la distance, en termes d'emploi du temps, entre les immigrants et les natifs. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : immigrants, assimilation, emploi du temps, ségrégation, dissimilarité.

The function of budgetary controls is to control the resource allocation within companies. It can also be an instrument for measure and control subordinates and/or business units’ performance (Van der Stede 2001). This paper concerns the latter; when the budgetary control function is used to measure and control subordinates performance based on budget. Previous research in this area has not yet accomplished to explain the effects of tight budgetary control which Hartman (2000) considers as the main issue to be concerned about in management accounting research. Previous research has presented contradictory findings regarding tight budgetary control explained by positive effects as well as negative effects during the last decades. Further, these findings provide us with contradictory results in which budget participation is initiating intended effects or unintended effects such as budgetary slack. With this in mind we have invented a model including these variables, intended to find the context and effects. This study includes subordinates from different companies within Sweden and it is based upon a self-completion survey. Our intention with this paper is to present an explanation according to budgetary slack. The result shows that tight budgetary control does affect the degree of slack as well as participation do. Further, we present evidence that high participation moderates the effect of tight budgetary control on slack.

Budget används av både den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, åtagande och till viss del även som kommunikation och motivation. De skillnader som finns är relativt små. Detta anser vi beror på att båda verksamheterna är budgetkopplade

none

<p>Budget används av både den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, åtagande och till viss del även som kommunikation och motivation. De skillnader som finns är relativt små. Detta anser vi beror på att båda verksamheterna är budgetkopplade</p>

Originally presented as the author's Thesis (Inaug.-Diss.), Eberhard-Karls-Universität Tübingen, 1980. / Includes bibliographical references (p. 118-144 (v. 2)).

published_or_final_version / Public Administration / Master / Master of Public Administration

This thesis explores the circumstances under which party discipline damages parliamentary democracy in the Canadian House of Commons. It uses omnibus budget implementation legislation as a case study of an instance when party discipline damages parliamentary democracy. While party discipline is central to parliamentary democracy, it can also undermine it if imposed too strictly. This thesis establishes a model of parliamentary democracy in which the House of Commons is meant to scrutinize, deliberate on, and occasionally amend legislation. It then identifies omnibus budgets as a trend in Canada through the following data on budget bills: number of pages, number of amendments, and length of debate. Finally, this thesis describes three key ways that omnibus budget legislation damaged the model of parliamentary democracy outlined at the beginning. The passage of omnibus budget legislation is a perfect illustration of the “parliamentary decline” thesis and provides a useful departure for future efforts at the reform of parliament to enhance the role of backbench members.

Magistrinio darbo tema pasirinkta dėl jos aktualumo. Šio darbo autorė yra akademinės bendruomenės narė, todėl minėtoje srityje kylančios problemos ir nesklandumai yra aktualūs ne tik valstybiniame ar tarptautiniame, bet ir asmeniniame lygmenyje. Šiuo metu viena iš labiausiai aptarinėjamų sričių Lietuvoje - švietimo ir mokslo sistema, jos struktūra, o ypatingai finansavimas. Prie temos aktualumo nemenkai prisidėjo ir 2005 m. spalio 13 d. visuotinis studentų streikas, Lietuvos įstojimas į ES, kur mokslas ir žinios seniai tapę vienais iš esminių prioritetų, todėl itin svarbu užtikrinti tinkamą švietimo srities finansavimą ir lėšų paskirstymą taip, kad tai maksimaliai atitiktų visų suinteresuotų socialinių grupių interesus ir esamas galimybes. Šiuo metu švietimo sistemos finansavimas Lietuvoje yra nepakankamas, lėšos skirstomos neefektyviai. Lietuvos švietimo sistemą sudaro keli etapai – tai pagrindinis ugdymas, aukštasis ir profesinis mokslas, suaugusiųjų mokymas, perkvalifikavimas arba kvalifikacijos kėlimas. Jos finansavimui skiriami asignavimai iš valstybės biudžeto, savivaldybių biudžetų bei ES paramos (struktūrinių fondų). Nagrinėjant baigiamojo darbo temą, remtasi Lietuvos Respublikos ir ES įstatymais, poįstatyminiais teisės aktais, lietuvių ir užsienio autorių darbais, periodiniais LR Švietimo ir mokslo ministerijos leidiniais ir kita literatūra. Darbe pateikiamos švietimo, švietimo sistemos, biudžetinio finansavimo ir su tuo susijusios sąvokos, jų išaiškinimai... [to full text] / This theme of the science work was chosen taking it into account its urgency. The authoress of this work belongs to the academic society, so the problems, which arise in this field, are important and urgent at the State or international level as well as at the personal level. Nowadays one of the most discussed spheres in Lithuania is the system of the education and science, its’ structure, especially its’ funding. The theme of this work is topical as well for the universal strike of students on the 13th of October 2005, Lithuania’s joining EU, where the education is one of the most important priorities for long time, that’s why it is so important to ensure the proper funding of the educational system and assure that funds would be distributed in the way, which would maximally accord interests and current possibilities of all interested social groups. The system of the education in Lithuania consists of few stages – it is the main education, high and professional education, adults’ education, re-qualification or constitution of qualification. Assignations from the State budget, budgets of local administrations and EU financial support (structural funds) are addressed for its’ funding. In the analysing of this work’s topic where used laws of the Republic of Lithuania and EU, under-legal acts works of Lithuanian and abroad authors, periodical publications of the Lithuania’s ministry of education and science and other literature. In the science work are presented notions of... [to full text]