The transition to renewable energy for heating of buildings is limited due to load peaks during the heating season which also requires fossil energy during peak hours. Increased energy flexibility by utilizing building thermal mass is considered as a cost-effective solution to this problem by storing energy from off-peak hours to be used during peak hours. This study evaluates how five different types of external walls (concrete, lightweight concrete, light expanded clay aggregate, cross laminated timber and wooden frame) enables energy flexibility by simulating the thermal autonomy for a multi-storey building depending on U-value and climate conditions in Sweden, while also considering their environmental impact from the production process through a life cycle assessment during stage A1-A3. The result shows that a concrete wall has the biggest flexible potential and wooden frame the lowest, while there is no significant difference between the rest. Considering the combination of the actual required thermal autonomy, in this case 15 hours, and environmental impact for each case, walls of cross laminated timber and wooden frame can be seen as the overall best option for southern Sweden. Despite the biggest environmental impact, concrete can be seen as the best option for northern Sweden. / Det riktas idag stort fokus på att samhället ska bli fossilfritt till 2040, därbyggsektorn är en bransch som står för en stor del av koldioxidutsläppen;uppvärmning av bostäder i Sverige utgör ca 40% av den totalaenergianvändningen. Ett sätt att öka användningen av förnybar energi föruppvärmning är att utnyttja byggnaders energiflexibilitet genom att lagravärme i byggnadens termiska massa. Syftet med denna studie är att jämföra hur fem olikaytterväggskonstruktioner (betong, lättbetong, lättklinker, KL-trä och träregel) bidrar till byggnadens energiflexibilitet samt klimatpåverkan från produktskedet A1-A3 för att avgöra hur respektive ytterväggskonstruktionlämpar sig med hänsyn till båda dessa faktorer. Dessutom studeras hur olika U-värden och geografisk placering påverkar jämförelsen. Detta görs genomatt simulera byggnadens termiska autonomi i TRNSYS då värmesystemet stängs av vid kl 6:00 på morgonen. Klimatpåverkan beräknas med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg i termer av CO2-ekv/m2. Slutligengörs en sammanvägd jämförelse med hänsyn till både energiflexibilitet och klimatpåverkan i ett scenario där gränsvärdet för termisk autonomi är 15 timmar. Resultatet från studien visar att en yttervägg av betong är klart mestenergiflexibel i alla scenarion och en träregelyttervägg minst, medan det inte är någon betydande skillnad mellan övriga. Vad gäller påverkan av U-värdeoch geografisk placering innebär lägre U-värde och mildare klimat att effekten av större mängd termisk massa blir större, vilket innebär att energiflexibiliteten för betongytterväggen växer ytterligare i jämförelse med övriga konstruktioner. För klimatpåverkan under livscykelskedet A1-A3 innebär en betongyttervägg störst koldioxidutsläpp, medan ytterväggar av KL-trä och träregel har lägst klimatpåverkan. Vid den sammanvägda bedömningen av energiflexibilitet och klimatpåverkan med hänsyn till att flytta energianvändningen till nattid visar studien att ytterväggar av KL-träoch träregel är tillräckligt energiflexibla i södra Sverige, vilket gör de totalt sett bäst lämpade. I norra Sverige innebär dock det kallare klimatet att betongytterväggen är bäst lämpad trots störst klimatpåverkan.