Projektet är ett förslag till en ny förskola i Solna. Dess bärande idé är att erbjuda en variation av invändiga och utvändiga lekmiljöer som rumsligt är tillräckligt tydliga för att sätta igång barnens fantasi och ge upphov till aktiviteter, men mångtydiga nog att alltid kunna tolkas och användas på olika sätt. I projektet har det givna programmet och ett antal tankar om dess praktiska organisation använts för att skapa en grundkomplexitet, som sedan bearbetats och skulpterats i detalj för att åstadkomma sådana rum. Byggnaden utgörs av fyra större och två mindre halvplan disponerade kring ett samlande trapphus. Gården trappas gradvis upp över de olika delarna som ett nätverk av större och mindre takterassytor med olika form och karaktär. Byggnaden har en bärande ytterväggar samt ett fåtal hjärtväggar av tegel, platsgjutna betongbjälklag, ickebärande skalmur i tegel samt ickebärande innerväggar i trä. I formspråket blandas cirkelsegment och radiella logiker med ortogonala system för att skapa asymmetriska, semi-organiska rumsupplevelser utan att ge alltför mycket avkall på funktionaliteten. / The project is a proposal for a new preschool in Solna. Its central idea is to offer a variety of interior and exterior play areas spatially clear enough to trigger the imagination of children and generate activities, but always ambiguous enough to be interpreted and used in different ways. The project has the given program and a number of thoughts on the practical organization used to create the basis of complexity, which is then processed and sculpted in detail to achieve such rooms. The building consists of four large and two smaller half-plane disposed around a unifying stairwells. The yard gradually climbs the various parts of the building as a network of terraces of different shape and character. The building has load-bearing outer walls and a few heart-brick walls, cast in situ concrete slabs, non-bearing cavity walls of brick and non-bearing interior walls in wood. The architecture blends circle segments and radial logics with orthogonal systems to create asymmetric, semi-organic spatial experiences without too much compromise on functionality.

The aim of this essay is to investigate how forecast control can affect the energy consumption and the top effects for heating compared to the traditional control system in facilities with different building structures. In 2013 were the energy consumption 80 TWh for the heating and domestic hot water in resident buildings and facilities. This corresponds to 55 % of the total energy consumption within the building sector and facilities represent 28 % of the buildings. This indicates that there is room for efficiency for the heating systems in facilities.Demands from new directives for stricter energy consumptions for buildings are going to be established in the Swedish regulations and 19:th of June 2018 were the new amending directives published which need to be established in the Swedish regulations latest 10 March 2020. The demands on the buildings is pushed further and further. It is getting more difficult to reach the requirements from BBR and even more difficult to reach the requirements from environmental certifications like Miljöbyggnad. Therefore, it is important with detailed solutions that is able to lower the energy consumptions for the heating systems.A reference building has been used and created in the simulation software IDA ICE with three different building constructions to compare forecast control against the traditional control system. One with a large U-value and low amount of thermal mass, one with a smaller U-value and a low amount of thermal mass and one with a smaller U-value and a high amount of thermal mass.The centrally controlled forecast control is tested against the traditional controlled system for each building structure. Traditional controlled systems in facilities is normally using thermostatic valves, due to the lack of sustainability and the lack of maintenance the control systems are also tested without the thermostatic valves.The results for the forecast control indicate on an increase for the energy saving by 3.4 % without the thermostatic valves and an increase by 2.7 % with the thermostatic valves. The top effects can be improved with forecast control by 33 % without thermostatic valves and by 15 % with thermostatic valves. These improvements were made for the building construction with high amount of thermal mass. It is possible to argue for benefits with forecast control if it is installed in a heavy constructed building with regard to the decreased top effects. It is more difficult to argue for the benefits with regard to the energy consumption. Large benefits were found with in local control, especially for buildings with large U-value and low amount of thermal mass. The result indicated on an improvement of 30 % for the traditional control with thermostatic valves and of 28 % for the forecast control with thermostatic valves compared to the scenario without the thermostatic valves.Knowledge about the building characteristics has a significance for the choice of control system. According to the results forecast control may be a benefit with regard to the top effects if it is a heavy building construction. Regarding the energy consumption is the best strategy to carefully adjust and maintain the current traditional control system. / Denna rapport har i avsikt att undersöka hur energianvändningen och värmeeffekterna för uppvärmning påverkas med prognosstyrning i jämförelse med traditionell styrning av värmesystem i lokaler av olika byggnadskonstruktioner. 2013 var energianvändningen 80 TWh för uppvärmning och tappvarmvatten i hushåll och lokalbyggnader. Detta motsvarade då 55 % av den totala energianvändningen inom sektorn där lokaler representerar 28 % av byggnaderna. Med andra ord finns det utrymme för effektivisering av uppvärmningen i lokaler.Krav från direktiv om skärpt energianvändning av byggnader måste införas i svenska regler. Den 19 juni 2018 publicerades nya ändringsdirektiv som måste vara införda i svenska regler senast den 10 mars 2020. Kraven på byggnader blir allt hårdare för att uppnå kraven som ställs från BBR och så även för att uppnå miljöcertifieringar som miljöbyggnad. Det blir alltså allt viktigare att hitta detaljlösningar som kan minska på energianvändningen på byggnader.För att ställa prognosstyrning mot traditionell styrning har en referensbyggnad använts. Den har byggts upp i simuleringsverktyget IDA ICE med tre olika byggnadskonstruktioner. Ett med både högt U-värde och liten termisk massa (originalkonstruktion), en med lägre U-värde men fortfarande liten termisk massa (lätt konstruktion) och en med lägre U-värde och mycket termisk massa (tung konstruktion).Den centralt styrda prognosstyrningen prövades sedan mot den traditionella styrningen för respektive byggnadskonstruktion. Med traditionell styrning används vanligtvis termosstatventiler i lokaler men då hållbarheten på dessa är låg vilket också underhållet av dessa kan vara, prövas även båda strategierna utan termostatventiler också.Resultatet visar att prognosstyrningen förbättrar energianvändningen som mest med 3.4 % i det fallet termostatventiler inte används och 2.7 % i det fallet termostatventiler används. Effekttopparna kan förbättras med 33 % utan termostatventiler och 15 % med termostatventiler. Dessa förbättringar genererades med den tunga konstruktionen. En tung konstruktion kan visa på fördelar med prognosstyrning med avseende på lägre effekttoppar. Utifrån resultaten går det däremot inte att se några fördelar med avseende på energianvändningen.Stora fördelar kunde däremot gå att se med lokal reglering med termostatventiler, vilket var särskilt gynnsamt för byggnader med högt U-värde och låg termisk massa. Resultatet visade då på en förbättring med 30 % för den traditionella styrningen och 28 % för prognosstyrningen när jämförelse med om de inte användes.En god förståelse av byggnadsstommens karaktär har en betydande roll för valet av reglersystem. Prognosstyrning kan vara fördelaktigt med avseende på toppeffekterna, framför allt med den tunga konstruktionen i resultatet. För att minska på energianvändningen är det dock troligtvis viktigast att se över och injustera det befintliga systemet på både central som lokal nivå.

Detta arbete är en studie i hållbar gestaltning, där de många teoretiska principer appliceras på tre mycket olika platser på jorden. Tre ekologiskt hållbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skärgård. Husen är helt olika. Vitruvius sade: "Vi måste börja med att beakta de länder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rätt. En typ av hus är lämplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom. Detta för att en del av jorden ligger rakt under solens bana, en annan långt borta från den, medan den tredje ligger emellan de två. "

The transition to renewable energy for heating of buildings is limited due to load peaks during the heating season which also requires fossil energy during peak hours. Increased energy flexibility by utilizing building thermal mass is considered as a cost-effective solution to this problem by storing energy from off-peak hours to be used during peak hours. This study evaluates how five different types of external walls (concrete, lightweight concrete, light expanded clay aggregate, cross laminated timber and wooden frame) enables energy flexibility by simulating the thermal autonomy for a multi-storey building depending on U-value and climate conditions in Sweden, while also considering their environmental impact from the production process through a life cycle assessment during stage A1-A3. The result shows that a concrete wall has the biggest flexible potential and wooden frame the lowest, while there is no significant difference between the rest. Considering the combination of the actual required thermal autonomy, in this case 15 hours, and environmental impact for each case, walls of cross laminated timber and wooden frame can be seen as the overall best option for southern Sweden. Despite the biggest environmental impact, concrete can be seen as the best option for northern Sweden. / Det riktas idag stort fokus på att samhället ska bli fossilfritt till 2040, därbyggsektorn är en bransch som står för en stor del av koldioxidutsläppen;uppvärmning av bostäder i Sverige utgör ca 40% av den totalaenergianvändningen. Ett sätt att öka användningen av förnybar energi föruppvärmning är att utnyttja byggnaders energiflexibilitet genom att lagravärme i byggnadens termiska massa. Syftet med denna studie är att jämföra hur fem olikaytterväggskonstruktioner (betong, lättbetong, lättklinker, KL-trä och träregel) bidrar till byggnadens energiflexibilitet samt klimatpåverkan från produktskedet A1-A3 för att avgöra hur respektive ytterväggskonstruktionlämpar sig med hänsyn till båda dessa faktorer. Dessutom studeras hur olika U-värden och geografisk placering påverkar jämförelsen. Detta görs genomatt simulera byggnadens termiska autonomi i TRNSYS då värmesystemet stängs av vid kl 6:00 på morgonen. Klimatpåverkan beräknas med Byggsektorns miljöberäkningsverktyg i termer av CO2-ekv/m2. Slutligengörs en sammanvägd jämförelse med hänsyn till både energiflexibilitet och klimatpåverkan i ett scenario där gränsvärdet för termisk autonomi är 15 timmar. Resultatet från studien visar att en yttervägg av betong är klart mestenergiflexibel i alla scenarion och en träregelyttervägg minst, medan det inte är någon betydande skillnad mellan övriga. Vad gäller påverkan av U-värdeoch geografisk placering innebär lägre U-värde och mildare klimat att effekten av större mängd termisk massa blir större, vilket innebär att energiflexibiliteten för betongytterväggen växer ytterligare i jämförelse med övriga konstruktioner. För klimatpåverkan under livscykelskedet A1-A3 innebär en betongyttervägg störst koldioxidutsläpp, medan ytterväggar av KL-trä och träregel har lägst klimatpåverkan. Vid den sammanvägda bedömningen av energiflexibilitet och klimatpåverkan med hänsyn till att flytta energianvändningen till nattid visar studien att ytterväggar av KL-träoch träregel är tillräckligt energiflexibla i södra Sverige, vilket gör de totalt sett bäst lämpade. I norra Sverige innebär dock det kallare klimatet att betongytterväggen är bäst lämpad trots störst klimatpåverkan.