No description available.

No description available.

Sogeti har tillsammans med Lawson utvecklat en mobil lösning, kallad EASY, åt Toyota Material Handling Europe (TMHE) som deras 2000 servicetekniker använder. I denna rapport redovisas vilka behov mindre företag har kring mobila lösningar och om besparingar kan göras vid användning av ett mobilt system. Undersökningen fokuserar på företag som i dagsläget inte har en mobil lösning och med cirka 10-70 användare med arbetsuppgifter i fält. Rapporten diskuterar om EASY i modifierad form kan användas av mindre företag. Samt bland annat om mindre företag kan effektivisera sin verksamhet, öka kassaflödet, öka kvaliteten i arbetet och minska pappersarbetet genom att investera i en mobil lösning. Slutligen undersöks om det finns en marknad för mobila lösningar för mindre företag. Tre stycken intervjuer med mindre företag har genomförts för att undersöka hur de arbetar idag och om de kan vara i behov av ett mobilt system. Företagen har analyserats och beräkningar har gjorts för att se om det kan vara lönsamt för företagen att investera i en mobil lösning. Rapporten visar, efter att investeringskalkyler har gjorts med hjälp av nuvärdesmetoden, att det i dagsläget inte är lönsamt för de tre undersökta företagen att investera i en mobil lösning. För att det ska bli lönsamt krävs att utvecklingskostnaderna kan delas mellan två eller flera företag för att grundinvesteringen ska minska. För det minsta företaget av dem som undersökts, med sju anställda, blir det fortfarande inte lönsamt, för dem krävs att grundinvesteringen minskar ännu mer eller att inbetalningsöverskottet ökar. / Sogeti has together with Lawson developed a mobile solution, called EASY, for Toyota Material Handling Europe (TMHE), which their 2000 service technicians are now using. This report investigates which needs smaller companies have of mobile solutions and if savings can be done by using a mobile solution. The investigation focuses on companies with around 10-70 employees who work in the field and who do not have a mobile solution today. The report discusses if EASY in modified form can be a solution for smaller companies: if smaller companies can be more effective, increase cash flow, increase quality in the work and decrease paperwork by investing in a mobile solution. Finally it investigates if there is a market for mobile solutions for smaller companies. Three interviews with smaller companies have been done to examine how they work today and if they can be in need of a mobile solution. The companies have been analyzed and calculations have been done to see if it can be profitable to the companies to invest in a mobile solution. This report shows, based on the performed net present value investment assessment that it is today not profitable for the companies to invest in a mobile solution. For this to change, the development cost needs to be shared between two or more companies to decrease the total investment cost. For the smallest of the examined companies with seven employees it is according to the calculations still not profitable to invest in a mobile system.

Due to noisy historical data, the market risk premium in Russia and many emerging markets has been difficult to explain and is often of a more arbitrary nature, compared to risk premiums found in developed markets. Using the capital asset pricing model, we found the historical market risk premium on the RTS Exchange to be 20% with a standard error of about 15%. However, we suspect that a risk premium of 20% is too low and that an extra premium of about 5-10% needs to be added to capture the country risk already included in the benchmark yield.   We also divided the period into sub-periods to bring forth driving factors of the market risk premium. We found risk premiums ranging from -210% to +138%, indicating that large abnormalities exists that are affected by certain events. In the earlier stages of our period, Country- and Political risk appears to have a great influence. As the market matured and the political instability decreased, oil prices and currency exchange rates had a greater impact on the market and the MRP.

Debatten kring bonus och andra former av belöningsprogram som svenska företag ger ut till sina verkställande direktörer och andra chefer har på senare tid fått allt större plats i media. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur uppbyggnaden av bonusar ser ut i dagens företag. Vi skall även analysera om det finns samvariation mellan bonusprogram och företagens resultat. Uppsatsen bygger på en skrivbordsundersökning där vi studerat nitton företag på Large Cap listan. Då möjligheten att studera samtliga företag på Lage Cap listan är för omfattande, valde vi att hålla oss till finanssektorn. Vi valde att studera företagen under en femårsperiod för att på så vis få en större förståelse om hur det ser ut över tiden. Vi har valt att använda oss av teorier som är inriktade på att besvara hur en ledare motiveras av bonus. Initialt har vi beskrivit bakgrunden och olika former av belöningssystem samt varför man använder sig av dessa. Genom att titta på Agentteorin och Stewardshipteorin behandlar vi motivationen hos ledare. Vi använder oss även av Herzbergs arbetsmotivationsteori, förväntansteorin och drivkraftsteorier, för att på så sätt få en större förståelse. Vi för även en diskussion om de etiska och moraliska aspekterna i denna fråga samt omvärldens påverkan och i synnerhet konjunkturens effekt på företagens resultat. Efter genomförd kartläggning och analys har vi i uppsatsen kunnat dra slutsatsen att bonus används av de flesta företag. Hos våra studerade företag är det bara fem företag som inte använder sig av bonus. I kartläggningen av bonusens uppbyggnad, kan vi se att de flesta företagen baserar sin bonus på resultatet. På frågan om det finns samvariation mellan bolagens resultat och bonus blir svaret i de flesta fall givet, då bonusen baseras på resultatet finns givetvis också en samvariation dem emellan. Hos de företag som inte använder sig av resultatbaserad bonus har vi sett att bonusen också där har följt resultatutvecklingen väl.

The trend of environmentally friendly consumption permeates our whole society and the general attitude towards the consumption of it is strongly positive. However, the existence of an attitude-behaviour gap became clear to us since the actual green consumption does not reflect the positive attitude. In this thesis focus is on one specific product - organic milk. Therefore, the purpose of this thesis is to explain the dissonance between attitude and behaviour towards organic milk. In order to reach our purpose we chose to perform a pilot study targeting students at the University of Linköping. Both qualitative and quantitative methods have been used in the collection of data. It has been done using a survey and interviews. We were able to establish the existence of an attitude-behaviour gap towards organic milk amongst students at the university, and that this gap in fact arises before an intention to buy organic milk is even formed. Since a behavioural intention is not formed, an actual corresponding behaviour will not occur. The attitude-behaviour gap is explained by the fact that other factors than attitude influence the formation of the intention. In this case the factors strongly counteracting the attitude are consumer habits, social influence, to what extent the consumer feels an ethical obligation to buy organically and whether the consumer identifies herself with the issue. Together, these factors are so strong that they succeed in neutralizing the positive attitude. / Dagens moderna samhälle genomsyras av en stark trend att konsumera miljövänligt och den allmänna attityden gentemot detta sätt att konsumera är starkt positiv. Dock blev det tydligt för oss att en dissonans mellan attityd och beteende finns, då den faktiska konsumtionen inte speglar den positiva attityden. I denna uppsats läggs fokus på konsumtionen av en specifik produkt, ekologisk mjölk. Därmed blir syftet med uppsatsen att förklara den dissonans som uppkommer mellan attityd och beteende vad gäller konsumtionen av ekologisk mjölk. För att uppnå vårt syfte valde vi att utföra en pilotstudie på studenter vid Linköpings universitet. Både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av en enkätundersökning och intervjuer har använts i insamlandet av empirisk data. Vi kunde fastställa att det finns en dissonans mellan attityd och beteende mot ekologisk mjölk bland studenterna på universitet, och även att dissonansen uppkommer redan innan en intention att köpa har bildats. Detta attityd-beteende gap förklaras av att andra faktorer än attityd spelar in i bildandet av intentionen. I detta fall motverkas den starkt positiva attityden av faktorer såsom konsumentens vanor, social påverkan, graden av upplevd etisk förpliktelse mot att köpa ekologiskt och huruvida konsumenten idenfierar sig med frågan. Dessa faktorer är så pass starka att attitydens effekt neutraliseras och gapet uppstår.

Den rådande finanskrisen har gjort att arbetslösheten i Sverige spås stiga under de kommande åren. Då en stor del av Sveriges befolkning arbetar inom den svenska industrin anses det oroväckande att det just är denna sektor som nu drabbats hårdast av finanskrisen. Därför har både företag och arbetstagare börjat söka efter alternativa lösningar till uppsägningar för att undvika massarbetslöshet. En lönesänkning, i form utav en arbetstidsförkortning, är det alternativ som varit mest omdiskuterat. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka huruvida lönesänkningar kan vara ett bra alternativ till uppsägningar. Detta genom att utreda hur de olika aktörerna på arbetsmarknaden ställer sig till en lönesänkning och vilka faktorer som påverkar respektive parts åsikt. Litteraturstudier gällande lönebildning och lönestelhet samt närmare studier om hur arbetstagaren respektive arbetsgivaren resonerar då de bjuder ut eller efterfrågar arbetskraft har fungerat som referensram till den empiriska undersökningen. Denna har i sin tur främst byggts upp av personliga intervjuer med representanter från de mest uppmärksammade aktörerna i diskussionen; IF Metall, Teknikföretagen och Unionen. De slutsatser vi kunnat dra utifrån vår utförda undersökning är att en lönesänkning, i form av en arbetstidsförkortning, kan vara ett bra alternativ till uppsägningar för de branscher som är hårdast drabbade av arbetslöshet och där arbetstagarna saknar ett tillräckligt starkt skydd vid en eventuell uppsägning. Detta kräver dock att det går att försäkra sig om att de företag som sänker lönerna är bärkraftiga nog att överleva finanskrisen.

Med dagens ökande globalisering och ökande konkurrens på marknaderna söker bolag efter nya vägar för att minimera sina kostnader. På senare år har outsourcingen till Indien ökat markant. Detta då landet erbjuder en stor mängd välutbildad personal till relativt låga kostnader. Syftet med denna studie är att redogör för vilka eventuella risker som uppkommer i och med outsourcing till Indien. Dessutom ämnar studien om den riskhantering som sker är rationell både med utgångspunkt i den finansiella riskhanteringsteorin och ur ett ägarperspektiv. Studien kan klassificeras som en kvalitativ fallstudie. Den empiriska informationen som samlats in har utförts via intervjuer. De respondenter som valts har o lika erfarenhet av outsourcing. Den insamlade empirin har analyserats genom användande och jämförande med modern finansiell riskhanteringsteori. Slutsatserna med uppsatsen är att det finns betydliga risker som måste beaktas i och med en outsourcingprocess. Ytterligare kan det sägas att den riskhantering som sker stämmer väl överens med de teorier som finns inom ämnet. Huruvida den riskhantering som sker är rationell utifrån ett aktieägarvärde är mer tvetydlig. Ur en rent finansiell riskhanteringsteori är den inte helt rationell. Men den riskhantering som sker är rationell utifrån det perspektiv att den säkerställer de positiva effekterna som outsourcingen vill uppnå. Detta leder till att den ändå i slutändan påverkar bolagets värde på ett positivt sätt vilket gynnar aktieägarna.

Bankkriser genom historien följer ofta ett liknande mönster, men problemet är attmarknadsaktörerna ofta tror att varje kris är unik och tar därför inte hjälp av tidigare erfarenheterav kriser. Under perioden 1970-2007 har inte mindre än 42 bankkriser ägt rum i 37 länder. Desenaste exemplen för Sverige är 1990-talskrisen och den nuvarande bankkrisen. Genom att ha enstörre förståelse och kunskap för hur en bankkris uppkommer skulle eventuellt framtidabankkriser undvikas eller i alla fall förmildras. Sverre Knutsen och Hans Sjögren har vidareutvecklat en cykelmodell för vilka stadier en bankkrisgenomgår utifrån Charles Kindlebergers stegmodell för bankkriser som bygger påkonjunkturansatsen. Denna studie syftar beskriva och förklara 1990-talskrisen och dagensbankkris utifrån Knutsen och Sjögrens cykelmodell för bankkriser. För att kunna besvara dettasyfte har insamlingen skett genom textanalys, där böcker och artiklar till största del utgjortinformationskällan. Vidare har kvantitativ data från främst Riksbanken och StatistiskaCentralbyrån (SCB) inhämtats. Studien har visat att det är omöjligt att peka ut en grundläggande orsak då det finns flera i bådakriserna. Vi har kommit fram till att stora orsaker till 1990-talets bankkris var kombinationen aven avreglering av kreditmarknaden samtidigt som en gynnsam avdragsrätt gav upphov till en alltstörre efterfrågan på krediter i samhället, spekulation och en skadlig skuldtillväxt. Denamerikanska ideologin att alla skulle ha rätt att äga sitt eget boende förstärktes genom krav påbankerna angående utlåning till personer med lägre kreditvärdighet och är en av orsakerna tilldagens bankkris. Avregleringen 1999 möjliggjorde att blanda bank-, försäkrings ochinvestmentverksamhet i samma bolag samt tillät värdepappersiering i allt större omfattning. Närden amerikanska bolånemarknaden drabbades av problem i mitten av 2000-talet var osäkerhetenstor vem som var exponerad mot dessa problem på grund av värdepapperisering ochompaketering vilket gjorde att bankkrisen spred sig internationellt. Vidare har studien visat att grundläggande i att bankkriserna uppkom har att göra medmarknadsaktörernas girighet att tjäna pengar under en högkonjunktur. Speciellt när dennagirighet kombineras med problem av sorten moral hazard och asymmetrisk information.

Konsumenternas efterfrågan på äkthet har bidragit till att fler och fler varumärkesägare strävar att inkludera äkthet i sina varumärken. Syftet med denna uppsats är ge svar på hur företag, via sina reklambyråer och kommunikationsstrateger, kan använda begreppet äkthet för att möta konsumenternas krav samt analysera på vilket sätt äkthet kan förmedlas genom reklam och hur reklamen påverkar upplevelsen av ett varumärkes äkthet. Studien är en kvalitativ studie som baseras på intervjuer med representanter från stockholmsbaserade kommunikationsbyråer under sommaren 2009. Definitionen av begreppet äkthet är mycket central i denna uppsats. Begreppet går inte att isolera från vare sig varumärke, kommunikation eller konsument, varje del hänger mycket tätt samman för att begreppet ska kunna diskuteras inom marknadsföringen. Analysen påvisar skillnad mellan den teoretiska och den empiriska begreppsförklaringen. Skillnaden kan tänkas bestå i att man definierar begreppet på två skilda nivåer. Resultatet för hur företag kan använda äkthet för att möta konsumenternas krav skiljer sig beroende utifrån vilken definition man väljer att tolka begreppet. Reklam anses enligt båda begreppsdefinitionerna vara ett effektivt kommunikationsverktyg, således verkar paradoxen mellan kommersialism och äkthet vara överdriven. Reklamen kan förmedla äkthet på olika sätt; via produktattribut, genom symbolik och via intentioner. Dessutom spelar reklamen en viktig roll för att minska glappet mellan verklig identitet och konsumenternas bild av varumärket. Även om reklam sägs vara ett bra kommunikationsverktyg finns ändå anledning att fundera på om andra kanaler kan fungera bättre för att tala till konsumenten på ett mer personligt och nära sätt för att upplevas som mer äkta. / More and more brand owners are striving to include authenticity in their brands as a consequence of consumer demand. The purpose of this thesis is to provide an answer as to how companies, through the medium of their communication agencies, can use authenticity to match the increase in authenticity demand. A further purpose of the thesis is to analyse the part played by advertising as an authenticity communicator, and how a brand’s authenticity is affected by advertising. These objectives are pursued using a qualitative strategy including interviews with four informants from the Swedish advertising industry, conducted during the summer of 2009. The definition of authenticity is a crucial component of this thesis. The brand, consumers and communication are all closely linked to the concept of authenticity and neither of them can be excluded from the discussion, when taken in a marketing context. The analysis proves that there are certain differences between the theoretical and the empirical definitions of authenticity. These differences might be explained by the fact that the notion is defined on two different levels. Moreover, the answer as to how companies can use authenticity to match the increase in authenticity demand is dependent on which definition one chooses to interpret the concept with. Regardless of definition, however, advertising seems to function as an effective communication tool to convey authenticity; thus the paradox between commercialism and authenticity appears exaggerated. Authenticity can be conveyed through advertising in different ways: through product attributes, through symbolism and by conveying the brand’s intentions. Furthermore, advertising plays an important role in decreasing the gap between the brand’s actual identity and consumers’ mental images of the brand. Even though advertising is seen as an effective tool in communicating authenticity, there are still grounds to consider other communication channels in order to communicate in a more intimate and personal way – and in doing so, being perceived as more authentic by the target group.