Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, på regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte är att samla redovisningsreglernai ett dokument. Vidare innehåller detta projekt många förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik från olika instanser. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor:· Vad är den generella uppfattningen av K2 och upplever användarna regelverket som förenklande?· Finns det några anledningar att inte tillämpa K2 i dagsläget?· Medför K2 några skillnader jämfört med gällande regler eller är det allmänna rådet redanpraxis hos mindre företag? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka de befintliga åsikterna om detta regelverk samt undersökaom användningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för användarnaav det nya regelverket. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån ett kvalitativt förhållningssätt och med en induktiv forskningsansats.Primärdata är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Regelverket: De största förändringarna med K2 är att reglerna är samlat i ett komplett dokument.Dessutom innehåller K2 färre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultaträkningtillåts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgångar. Vidare har antalet tilläggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna är tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagsläget,eftersom resultat av flera pågående projekt kommer att ha inverkan på K2. Redovisningsexpertisenanser inte att de strukturella förändringarna nödvändigtvis kommer att medföra förenkling ipraktiken.

No description available.

Med denna uppsats har jag haft för avsikt att försöka besvara följande frågor, som jag tycker är relevanta för investerare inom fondsparande. Finns det ett samband mellan en aktiefondkategoris avkastnning och dess placeringsinriktning? Vad kan påverka skillnaderna i avkastningen mellan aktiefondkategorier med olika placeringsinriktningar?

The situation that one can discern on the Swedish real estate market is that while there are several offices vacant, the need for apartments is high – the vacancy rate for apartments is non-existent. According to the rebuilding of Skatteskrapan one will realise that the project requires a lot of money, even though it promotes the residential situation. The real estate owner experiences a risk in rebuilding real estates – whether it will generate good yield or not. This results in a great need to construct a solid basis of decision before a rebuilding is made. Our purpose is to analyse the basis of decision that is constructed before a rebuilding from offices to apartments that takes place in Stockholm. Within the basis of decision that is constructed before a rebuilding from office to apartment, we intend to examine the process that real estate owner experiences before a rebuilding is possible. The result we received from the examination shows that all of the real estate owners calculate on expected revenues and costs. Furthermore, we discovered that almost every real estate owner didn’t construct a thorough marketing analysis. The yield of demand differs between the private real estate owners and those run by the state.Concerning laws and restrictions, it’s something real estate owners must subordinate and take into consideration. Our conclusion is that there are several elements that could change or improve – which moreover could increase the number of rebuilds from offices to apartments – which are noiserestriction, the handling process with complaints and so forth.

No description available.

Läkemedelsbranschen har under de senaste åren förändrats. Konkurrensen har ökat och det har blivit allt viktigare att utmärka sina läkemedel och dess varumärken för att kunna behålla, hitta nya kunder samt öka sina marknadsdelar. Pressade priser, större utbud och sämre patentskydd är ytterligare bidragande orsaker till det tuffa klimatet. Som en följd av det hårdnande konkurrensklimatet försöker läkemedelsföretagen i allt större utsträckning finna nya konkurrensfördelar för att överleva på marknaden som karaktäriseras av likvärdiga produkter. Detta har lett till nya trender inom branschen, såsom varumärkesbyggande, ökad marknadsföring och Customer Relation Management (CRM). Schering och Nycomed är två läkemedelsföretag som är verksamma i denna bransch och konkurrerar med deras nästintill identiska akut-p-piller Postinor och Norlevo. Det är ett preparat som förhindrar oönskade graviditeter då man inte har skyddat sig vid samlag, felaktig användning av kondom eller utebliven p-pilleranvändning. Akut-p-piller är idag ett läkemedel som visat sig högst aktuellt då undersökningar gällande svenska ungdomars sexualvanor tyder på ökad sexuell aktivitet och fler utförda aborter. Problemformulering för denna undersökning lyder: Vilka faktorer i ett läkemedelsföretags marknadsföringsåtgärder är viktiga då man konkurrerar med identiska produkter? Syftet med undersökningen är: Att undersöka vad de stora skillnaderna i försäljningssiffror och försäljningsökning mellan akut-p-pillren Norlevo och Postinor beror på. Detta är intressant då dessa produkter har samma innehåll och kostar nästan exakt lika mycket. Vi vill även öka förståelsen kring effekterna av marknadsföring av läkemedel, då området kontinuerligt utvecklas och marknadsföringen samt konkurrensen inom detta område ständigt ökar. Resultaten visade att de stora försäljningssiffror som skiljer Norlevo och Postinor åt, beror på ett flertal orsaker. De mest framträdande var att Norlevo funnits längst på marknaden, och är mer välkänd än Postinor. Den stora prisökning som Norlevo genomförde i kombination med marknadsföring i samarbete med den omdiskuterade dokusåpan Paradise Hotell samt vissa andra bidragande orsaker gjorde att Postinor lyckades öka med 283 % under år 2005. Vidare kan Scherings satsning på information även ha varit bidragande. Slutsatser som drogs utifrån detta var att, de viktigaste faktorerna i ett läkemedelsföretags marknadsföringsåtgärder är bl.a. att fånga kunden vid den första användningen, då det visade sig att läkemedelskunder köper samma märke på produkten vid upprepad användning. Ytterligare faktorer som är viktiga är, att ha informativ och seriös marknadsföring, passande kringtjänster samt att förmedla ett budskap i sin marknadsföring som inte skapar badwill.

No description available.

The purpose of this thesis was to elucidate the changes concerning the 3:12-rules. We wanted to find the possible effects of the reform and who the winners and the losers might be. We also wanted to examine whether or not the reform is a step towards a better company climate. The 3:12-rules and the reform formed a basis for our theory part. We then performed a qualitative study which consisted of four interviews with tax-experts working here in Karlstad. We talked with Stefan Thelander (Ernst&Young), Ragnar Kaiding (KPMG), Jan Hedbern (BDO) and Yvonne Gård (Öhrlings PricewaterhouseCoopers). We chose to do our interviews with tax-experts since we thought they had the necessary knowledge for this type of study. In the analysis we compared the reform and its purpose expressed by the government with the respondents’ view. We analyzed whether the respondents thought the reform would have the consequences wanted by the government. The effects included if the reform would stimulate companies to employ, if it would change the demand of services from auditors and how the owners will adapt to the new rules. Together with our respondents we then tried to figure out who will be the losers and who will be the winners of the reform. The last part of the analysis consists of a discussion regarding the future for close companies and the 3:12-rules. The following conclusions were made: • The reform will not be incentive enough for close company owners to employ. • The rules will just become marginally easier. • The rules will not change the demand of services from auditors. • The owners will regulate their own salary in order to reach the wage-basis. • The winners will be the owners of companies with a lot of employees and the small companies that can benefit from the alternative rule. The losers on the other hand will be the owners of companies who can not use the wage basis or benefit from the alternative rule. • The 3:12 reform will not change the Swedish company climate drastically.

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer. De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag. IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser. Då det saknas transaktioner av skogsmark i de storlekar våra respondenter har blir följden att marknadspris inte kan tillämpas. Företagen får därför använda sig av en alternativregel, nuvärdesberäkningen. Denna baseras på att de närmaste 100 årens kassaflöden diskonteras tillbaka till nutid med en diskonteringsränta som för samtliga företag i uppsatsen visade sig vara 6,25 %. Uppsatsens arbete startades med att den teori som finns inom området samlades in och senare ställdes mot de telefonintervjuer som vi genomförde. Analysen ställer således empirin mot teorin och leder till en slutsats. Vår uppsats visar att IAS 41 inte är fullt tillämpad för svenskt skogsbruk men att den ändå fungerar tillfredställande om inte en bokstavstolkning av standarden efterlevs. / The implementation of IAS/IFRS in Sweden is an outcome of the internationalization which has occurred in the past years. A huge difference can be noticed among the companies that now have to draw account using a fair value instead of earlier historical costs. The forest product companies are the ones facing this change. The effect of this is that a more true and fair view on the forest assets can be achieved. The interviewed companies in our essay, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog and Öhrlings PricewaterhouseCoopers all agree that the hidden value disappears and that a more true and fair value appears when dealing with IAS 41. Moreover, it is their opinion that the standard is not suited for the Nordic agriculture and the fair value is only an approximation. They especially refer this to the restoration costs, set by law in Sweden, which according to IAS 41 literally not can be included in the calculations. IAS 41 says that the quoted market price should be used as a first option for calculating the fair value. However, because there are no markets in the Swedish forest sector that accurately measure the sizes of the companies forest assets, market values can not be used to give a fair value. This is why the companies have to use the alternative rule, calculating the present value of expected net cash flows. The calculation is based on 100 year cash flows that is discounted back to today with a discount rate witch appeared to be 6,35% in all of the included companies in our essay. The essay started with collecting the available theory on our topic and witch we later tested on our empirical interviews. This then resulted in a conclusion. Our findings in this study is that IAS 41 not suited for Swedish forest companies, but it works if they don’t apply the standard literally.

Introduktion – Ekonomistyrning innefattar färdigställandet och användandet av finansiell information och det hjälper företagsledare i sitt beslutsfattande. När det sätts i bruk bland människor har det ett dubbelriktat förhållande där systemet och människorna påverkar varandra. När man ser det så är det inte förvånande att många försök att byta styrsystem misslyckas. För att kunna förstå varför en del försök att byta system lyckas och andra misslyckas är det viktigt att veta var motstånd mot förändringar kommer ifrån och hur motståndet verkar. De flesta modeller som behandlar byte av ekonomistyrningssystem tar inte hänsyn till motståndet som finns och de som gör det underskattar dess betydelse. En forskare som går längre än så är Kasurinen. Han har utvecklat en modell i vilken han delar upp barriärerna mot förändring i tre kategorier för att öka förståelsen för dem. Modellen har dock än så länge bara blivit testad i ett sammanhang med ett balanserat styrkort. För att se om modellen är applicerbar även i andra sammanhang ska författarna testa den i ett annat fall. Metod – Den här studien är genomförd med ett kvalitativt tillvägagångssätt. För att uppfylla syftet har en fallstudie genomförts i det svenska Alpha (fingerat namn), som under den senaste tiden har bytt sitt ekonomistyrsystem. Intervjuerna tog plats på företagets huvudkontor och de hade en semistrukturerad natur. Allt som allt har fem personer blivit intervjuade. Teoriram – Både interna och externa faktorer kan framdriva en förändring. I modellen är de drivande faktorerna uppdelade i motivators, catalysts och facilities baserat på dess natur och timingen på deras influens. Modellen belyser även ledarnas roll i förändringen och även vad som kallas momentum of change, nämligen förväntningen att förändringen ska fortlöpa kontinuerligt. Sedan så finns det barriärer mot förändring, vilka är faktorer som hindrar, fördröjer och avstyr förändringen. Dessa är indelade i confusers, frustrators och delayers för att öka förståelsen för dem. Slutsats – Den här fallstudien ger stöd åt Kasurinens model då bevis från alla tre kategorier av barriärer; confusers, frustrators och delayers hittades. De tog även samma form som Kasurinen skriver att de tar och hade samma ursprung. Vad författarna anser saknas i Kasurinens model är att ”oväntade faktorer” ignoreras. I Alphas fall tog dessa oväntade faktorer sig uttryck i form av en börsnotering som inträffade samtidigt som förändringen och som tog samma resurser i anspråk. / Introduction - Management accounting is contained by the preparation and use of financial information and it aids managers in their decision making. Put into a human context it is a two-way relationship where the accounting system and the people within the company influence each other. Seen to this it is not surprising that many attempts to change the management accounting system in a company fail. In order to understand why some implementations succeed and some fail it is important to know how the resistance to those changes works and where it comes from. Most models that deal with management accounting change are excluding this resistance and most of those that recognizes it, tends to give it too little thought. One researcher that has gone further is Kasurinen. He has developed a model in which he has divided these barriers to change into three categories, in order to understand them better. This model has however only been tested in a balanced scorecard context so far. In order to see if this model is applicable on other types of management accounting change the authors will test it in a different context. Method - This study has been conducted with a qualitative approach. In order to fulfil the purpose a case-study has been carried out in the Swedish company Alpha (which is an assumed name), which lately has been undergoing a management accounting change. The interviews were carried out at Alpha’s head-office and they were of a semi-structured nature. All in all five people were interviewed. Frame of reference – Both internal and external factors can be the driving forces of change. Firstly, in Kasurinen’s model, the driving factors are divided into motivators, catalysts and facilities depending on the nature and timing of their influence on change. The model also acknowledges the leaders’ role in the change and also what is called the momentum of change, which is the expectation that the change will proceed continuously. Then there are the barriers to change, which are factors that hinder, delay and prevent change. Those are divided into confusers, frustrators and delayers in order to understand them better. Conclusion – This case-study support Kasurinen’s model in that evidence from all three categories of barriers; confusers, frustrators and delayers were found. They also took the same form as Kasurinen writes they take and had the similar roots. What the authors feel is missing in the model is the fact that “unexpected factors” is ignored. In this case those took the form of an IPO that took place at the same time as the implementation and which required the same resources as the change project.