Offentlig upphandling av byggentreprenader är en komplex process som involverar både generell kompetens inom upphandling relaterad till upphandlingsförfaranden enligt Lagen om offentlig upphandling och kompetens inom projektledning för att välja entreprenadform, ersättningsform, samverkansform och för att utforma tilldelningskriterier. En utveckling av upphandlingen förutsätter att projektledare, och upphandlare, samarbetar och är involverade i utvecklingsprocessen. För att de två olika kunskapsområden ska integreras med varandra krävs det att socialisation sker mellan rollerna enligt SECI-modellen. Kunskapen behöver vidare överföras på en högre, organisatorisk nivå för att utveckla upphandlingsarbetet. En förutsättning är att kunskapen kodifieras för att, enligt SECI-modellen, kunna internaliseras av andra medarbetare inom en organisation. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samarbetet mellan upphandlare och projektledare fungerar när det kommer till utveckling av det offentliga upphandlingsarbetet av byggentreprenader och hur kunskapsöverföring kan se ut i upphandlingsfasen. En fallstudie genomfördes med fyra upphandlande myndigheter med empiri som hämtades in genom semistrukturerade intervjuer med upphandlare och projektledare i de fyra olika fallen. En intervju med en representant från Upphandlingsmyndigheten genomfördes också för att undersöka hur de stödjer utvecklingsarbetet hos de upphandlande myndigheterna. Empirin analyserades med teorier om kunskapsöverföring och kunskapsintegration. Resultatet visade att samarbetet påverkas av hur centraliserad organisationen av upphandlingsfunktionen är. Ju mer centraliserad en organisation av upphandlingsfunktionen var desto färre tillfällen för kontakt verkade ske mellan rollerna. Detta kan leda till att processen socialisation inte sker i tillräckligt hög utsträckning vilket i sin tur kan påverka tillgången till kodifierad kunskap. Arbetet med kunskapsöverföring varierade mellan de fyra olika fallen och kan förklaras med att de har olika förutsättningar och resurser för att åstadkomma kunskapsöverföring på kollektiv nivå. Detta visar sig även i utnyttjandet av Upphandlingsmyndighetens stödfunktioner där interna resurser inom de upphandlande myndigheterna kan täcka detta behov av stöd. Däremot utnyttjades den kodifierade kunskapen i form av exempelvis kriteriedatabaser frekvent av samtliga upphandlande myndigheter i studien. / Public procurement of construction contracts is a complex process that involves both general competence in procurement related to procurement procedures according to the laws of public procurement, and competences in project management to choose contract delivery form, payment form, collaboration form and to design the selection of supplier. A development of the procurement requires that project managers, and procurers, cooperate and are involved in the development process. In order for the two different areas of knowledge to be integrated with each other, it is required that socialization takes place between the roles according to the SECI model. The knowledge also needs to be transferred on a higher, organizational level to develop the procurement work. A prerequisite is that the knowledge is codified so that, according to the SECI model, it can be internalized by other employees within an organization. The purpose of this work is to investigate how the cooperation between procurers and project managers works when it comes to the development of the public procurement of construction contracts and how knowledge transfer can look like in the procurement phase. A case study was conducted with four contracting authorities and empirical data was obtained through semistructured interviews with procurers and project managers in the four different cases. An interview with a representative from The National Agency for Public Procurement was also conducted to investigate how they support the development of the contracting authorities. The data were analyzed with theories of knowledge transfer and knowledge integration. The results showed that the collaboration is affected by how centralized the organization of the procurement function is. The more centralized the organization is, the fewer opportunities of contact are taking place between the roles. This can lead to the socialization process not taking place to a sufficient extent, which in turn can affect the availability of codified knowledge. The work with knowledge transfer varies between the four different cases and can be explained by the fact that they have different prerequisites and resources for achieving knowledge transfer at a collective level. This is also evident in the utilization of the support functions of The National  Agency for Public Procurement, where internal resources within the contracting authorities can cover this need for support. On the other hand, codified knowledge in the form of, for example, criteria databases are used frequently by all contracting authorities in the study.

Sammanfattning Syfte: Utvecklingen inom bygg- och anläggningssektorn går emot att företag måste bidra positivt till samhället där de är verksamma för att få kontrakt på entreprenader inom offentlig upphandling, exempelvis genom att bidra till den sociala hållbarheten. Sverige är ett av flera länder i Europa som sticker ut med initiativet att främja och förbättra det samhällsutvecklande arbetet som företag gör. Social hållbarhet kan defi-nieras med orden; hälsa, utbildning, säkerhet, styrning, samhällsengagemang och lika förutsättningar. Målet med arbetet är att ge insyn och exempel på medelstora kommu-ners syn på social hållbarhet i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader. Metod: Litteraturstudier, dokumentanalyser och intervjuer har genomförts. Tillsam-mans utgör de en fallstudie av tre medelstora kommuner. Litteraturstudierna har ge-nomförts för att skapa ett teoretiskt ramverk för arbetet. Dokumentanalyser av doku-ment från kommunerna har varit del av empiriinsamlingen. Intervjuer med företrädare för organisationer inom kommunerna som upphandlar bygg- och anläggningsentre-prenader har genomförts som en del av empiriinsamlingen. Resultat: Diskrepans rådde mellan intervjurespondenternas uppgifter angående socia-la krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader och kommunala poli-tiska beslut. Respondenterna ansåg i stort att politiska initiativ angående sociala krav i nämnda upphandlingar saknades. Politiska beslut och upprättade dokument påvisade att motsatsen skulle råda; kommunernas arbete med social hållbarhet var högst aktivt enligt politikerna. Konsekvenser: Intresset i frågan angående sociala krav i upphandlingar av bygg- och anläggningsentreprenader är påtagligt från såväl politiker som tjänstemän. En utökad kommunikation dem emellan är av stor vikt för arbetets utveckling. Begränsningar: Studien utfördes inom tre medelstora kommuner i före detta Skara-borgs län. Regional utveckling i frågan om social hållbarhet kan ha påverkat kommu-nerna i en gemensam riktning avskild från andra delar av landet. / Abstract Purpose: The current development in the construction sector is trending towards a required positive contribution to the society in which they're active in order to procure construction contracts in the public sector, for example by contributing to social sus-tainability. Sweden is one of several European countries that stand out in the initiative to further and improve the socially developing work done by companies. Social sus-tainability can be defined as follows: health, education, public safety, government, social engagement and equal opportunity. The aim of this work is to provide perspec-tive and examples of midsized municipalities' thoughts on social sustainability in pro-curement of construction contracts. Method: Literary studies, document analysis, and interviews have been conducted. Together, they embody a case study of three midsized municipalities. The literary studies were conducted in order to create a theoretical framework for the essay. Doc-ument analyses of documents from the municipalities have been a part in the empiri-cal acquisition process. Interviews with representatives from municipal organisations which procure construction contracts have been conducted as part of the empirical acquisition process. Findings: There was a discrepancy between the information provided by the inter-viewees regarding the social demands in the procurement of construction contracts and the political decisions made by the municipalities. The interviewees usually posit-ed that political demands in these procurements were thoroughly lacking or nonexist-ent. Political decisions and established documents showed the opposite; municipal work with social sustainability was very active according to the politicians. Implications: The interest in the question of social demands in the procurement of construction contracts is significant, both from politicians and white collar workers. An expanded communication between the two is of grave importance for the devel-opment in the sector. Limitations: This study was conducted in three midsized municipalities in what used to be the fief of Skaraborg. Regional development in the question of social sustaina-bility may have affected the municipalities in a collective direction without regards to the rest of the country.