Texte remanié de: Thèse de doctorat--Histoire, textes et documents--Paris--École pratique des Hautes Études, 2007. / Bibliogr. p. 785-841. Index.

Texte remanié de: Väitöskirja--Teologina--Helsingin yliopisto, 1988. / Résumé en anglais. Bibliogr. pp. 184-210.

Dissertation--Philosophische Fakultät--Universität Zürich, 2002. / Bibliogr. p. [288]-313.

München, Diss., 2006. / Bibliogr. p. 205-216.

Inaug. Diss.--Cologne. / Vita. Bibliography: p. 388-404.

Universiẗat, Magisterarbeit, --Potsdam, 2005.

Thesis (Ph. D.)--Concordia Seminary, 1999. / Includes bibliographical references (leaves 433-453).

No description available.

Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare. Vidare problematiserar vi hur Bildt skapar en digital Twitter-identitet och dess utmärkande egenskaper. Teori: Till den teoretiska bakgrunden hör van Zoonens syn på kändisskapande hos politiker, Papacharissis definition av offentligheten i digital tid och Strömbäcks teori om makt och publicitet hos politiker. Metod: Metod för denna studie är en textbaserad tematisk kvalitativ analys. Det empiriska materialet utgörs av 191 twitterinlägg från två av utrikesministerns konton på plattformen. Genom vår analys kategoriserar vi upp det empiriska materialet för att sedan visa på hur Bildts digitala identitet ser ut. Därefter sätts det i kontext till teoridelarna van Zoonens teori om den moderna politikerns kändisskap, Papacharissis om offentlighet och det privata, Larsson och Moe om Twitter som politiskt verktyg samt Strömbäck om dagens politiska klimat. Resultat och slutsats: Vi återfann elva kategorier som tydliggjordes utifrån empirin. Utifrån dessa såg vi även exempel på hur utrikesministern valde att kommunicera i främst syfte för sitt eget varumärkesbyggande. Resultaten visade på hur Bildt var både personlig och professionell i sina uttalanden.

Zugl.: Berlin, Techn. Hochsch. Diss., 1917 / In Fraktur