The overall purpose of this paper was to critically analyze the legal prerequisites for using medical cannabis in Sweden. The legal method and the legal analysis method have been the basis for the analysis of current law, regarding medical use of cannabis and drug abuse. Current law has been analyzed led by a medical approach to clarify the legal and medical meaning of drug abuse. The Narcotic Drugs Punishment Act makes no distinction between drug abuse and medical use, which means that all forms of use ending up in a drug offence. It ́s not obvious what constitutes narcotics because the cannabis plant is divided into different species and it ́s also available in various forms of preparations. Against this background, the medical usage of cannabis seems to have ended up in a legal grey zone. The cannabis preparation called Bediol includes whole plant parts of cannabis and is treated as drug abuse according to the law, but regarding the legal view of CBD-extract the position is more unclear. The prevailing opinion in law cases of today is that CBD-extracts do not constitute drugs. The question of cannabis for self-medication has been pointed in NJA 2017 s. 872, the Supreme Court considers that the medical motive mitigates the crime classification and that a medical purpose can cause a situation of emer- gency. It ́s still unclear how the prerequisites “addictive properties” and ”euphoric effects” in paragraph 8 in the Narcotic Drugs Punishment Act shall be read regarding the occasion of medical use. As long as cannabis is under extensive international control the uncertainty remains about how the prerequisites in paragraph 8 in the Narcotic Drugs Punishment Act should be treated in relative to the medical motive. Furthermore, the study based on the Swedish Medical Products Agency’s decision regarding Bediol and Epidiolex shows that the Medical Products Agency has a tolerant attitude towards both cannabis preparations. The study of license decisions has also been relevant to clarify the discrepancy between medical use and how it ́s considered according to the Narcotic Drugs Punishment Act. The study demonstrates how the Swedish Medical Products Agency's attitude does not always interact with the view of the law. Since the decisions about licenses can be seen as an exception to the Narcotic Drugs Punishment Act, there should be some sort of consensus in how the preparations should be viewed from an authority and law point of view. This to not affect the predictability of a drug abuse in respect of the Narcotic Drugs Punishment Act. As the Medical Products Agency considers both the medical rudiments and the medical development this should be taken into account in the Narcotic Drugs Punishment Act in a more extensive way, to reach some sort of consensus. The national law can only be changed in a sharpening direction, which means that a future international reclassification of cannabis may be considered as a guide in how much space the medical motives can be applied in the 8 paragraph in the Narcotic Drugs Punishments Act. / Det övergripande syftet med denna uppsats var att kritiskt analysera de legala förutsättningarna för att använda medicinsk cannabis i Sverige. I uppsatsen har den rättsdogmatiska och rättsanalytiska metoden legat till grund för analysen av gällande rätt avseende medicinskt bruk av cannabis samt narkotikamissbruk. Gällande rätt har till viss del analyserats med ledning av en medicinsk infallsvinkel för att tydliggöra den juridiska och medicinska innebörden av narkoti- kamissbruk. Narkotikastrafflagen gör ingen skillnad på narkotikamissbruk och medicinskt bruk, vilket resulterar i att alla former av bruk innebär ett narkotikabrott. Då cannabisplantan är uppdelad i olika arter och att cannabis finns tillgängligt i olika former av preparat, blir det inte helt självklart vad som utgör narkotika. Mot denna bakgrund tycks det medicinska bruket hamnat i en rättslig gråzon. Preparatet Bediol består av hela cannabisväxtdelar och utgör narkotika i lagens mening men vad gäller CBD-extrakt är rättsläget mer oklart. Rådande uppfattning i rättspraxis är dock att CBD-extrakt inte utgör narkotika. Frågan om cannabis i självmedicineringssyfte har behandlats i NJA 2017 s. 872 där Högsta domstolen beaktade det medicinska motivet genom mildare brottsrubricering och att ett medicinskt syfte kan föranleda en nödsituation. Det kvarstår dock oklarhet huruvida rekvisiten ”beroendeframkallande egenskaper” och euforise- rande effekter” i 8 § narkotikastrafflagen ska beaktas i fråga om ett medicinskt bruk. Så länge cannabis står under omfattande internationell kontroll kvarstår oklarheten vilken tyngd de medicinska motiven bör tillmätas vid tolkning och tillämpning av 8 §. Vidare visar den studie som gjorts beträffande Läkemedelsverkets beslut rörande Bediol och Epidiolex att verket har en tolerant inställning gentemot båda preparaten. Studien som gjorts av licensbesluten har även varit relevant för att tydliggöra diskrepansen som råder mellan medicinskt bruk och hur det betraktas enligt narkotikastrafflagen. Studien påvisar således hur verkets inställning inte alltid samverkar med den straffrättsliga synen. Eftersom licensbesluten kan ses som ett undantag från narkotikastrafflagen bör det finnas någon form av samsyn hur preparaten betraktas ur myndighets respektive straffrättslig synvinkel. Detta för att inte påverka förutsebarheten av vad ett missbruk enligt narkotikastrafflagen innebär. Då Läkemedelsverket beaktar den medicinska grunden i takt med den medicinska utvecklingen bör det för samsynens skull vara relevant att den medicinska potentialen beaktas i större utsträckning även vid tillämpning av narkotikastrafflagen. Nationell lag kan enbart utformas i skärpande riktning, vilket medför att en internationell framtida omklassificering av cannabis får anses vägledande för hur stort utrymme de medicinska motiven kan tillmätas vid tillämpning av 8 §.