Syftet är att undersöka de flytande biobränslen som dominerar på den svenska marknaden för drivmedelsproduktion samt belysa miljöpåverkan av biooljeanvändningen. Syftet med examensarbetet uppnåddes genom insamling av relevant information via litteratursökningar samt kontakt med lämpliga företag, leverantörer och föreningar. I detta examensarbete kom det fram att alla biooljor inte är hållbara och koldioxidneutrala. Vissa biooljor leder till ökat utsläpp av växthusgaser till atmosfären samt negativ påverkan av den biologiska mångfalden. Tallolja är en bioolja som ökar i andel på den svenska marknaden, SunPines fabrik är avsedd att producera 100 000 m3 talldiesel varje år. Rapsolja är den mest dominerande biooljan för drivmedelsproduktion på den svenska marknaden. En ökad import av biooljor till EU kommer inte ge exportländerna möjlighet att minska sin fossila oljeanvändning. Användningen av biooljor och biodrivmedel kanske minskar utsläppen av växthusgaser på lokal och regional nivå, men kommer även att bidra till ett ökat koldioxidutsläpp i exportländerna av biooljor och därmed har det globala problemet inte lösts. Således bör vi tänka globalt och agera lokalt.

Världens klimat- och miljöproblem är ett av dagens stora utmaningar samtidigt som alla resurser ska räcka till ett drägligt liv för en växande befolkning. För att klara dessa utmaningar bör bland annat världens energisystem övergå till 100% förnybart, vilket innebär att tillförseln av fossil energi måste fasas ut och ersät- tas. Fossila bränslen är en ändlig resurs jämfört med biobränslen som kan agera substitut för att öka energitillförseln och minska miljöpåverkan. Denna rapport bygger på att utvärdera fyra företag som levererar teknik för att omvandla bio- massa till biokol, bioolja samt biogas genom en pyrolysprocess. Utvärderingen skall resultera i ett beslutsunderlag för en uppdragsgivare som vill producera bioolja från restprodukter i ett sågverk där val av leverantör främst ska utgå ifrån hur mycket bioolja som kan produceras samt med så hög kvalitet som möjligt. De fyra företagen som undersöks är Steeper Energy och Licella som levererar hydrpyrolysteknik samt BTG-BTL och Biogreen som levererar teknik för snabb pyrolys. Rapporten innehåller även en ekonomisk jämförelse mellan de två teknikerna snabb pyrolys och hydropyrolys. Undersökningen har visat att hydropyrolys ger den bästa slutprodukten men att snabb pyrolys är den mest ekonomiskt lönsamma. Steeper Energy anses vara den bästa kandidaten för än- damålet när det kommer till kvalité och kvantitet av produkt samt energieffekti- vitet.

After the Paris climate agreement, the requirements were raised on the district heating sector in Sweden to eliminate the fossil fuels from the production. This concerns mainly the peak load production during cold season when the fossil boilers are needed the most. To get rid of the peak load production of fossil fuels, it is necessary to find an alternative way of producing the heat that still fulfill the requirements on the boilers. You often need to have a flexible load control and a quick startup of the boiler. It is possible to convert a fossil boiler to be able to use bio oil or bio diesel, more or less keeping the same properties of the boiler. The requirements on the system in such a conversion is dependent on the fuel and its properties. In this study the definition of fossil free district heating refers to only the fuel used for production. "Falu Energi och Vatten" (FEV) is a district heating company in a town called Falun in Sweden. They use approximately 3 % fossil fuel (liquefied petroleum gas and heating oil 1) of the energy used for district heat production and have the ambition to be fossil free. The district heating grid in Falun has been studied to examine the economic consequences of a conversion of fossil boiler for peak load production. The technical requirements that leads to economic consequences have also been studied. By studying literature and contacting some technology providers, fuel providers and other heat producers the costs that will be affected by the conversion has been obtained. Three different fuel choices in a boiler conversion have been studied; MFA, RME and HVO. To evaluate the economic consequences, a Life cycle cost analysis (LCC) has been used. Apart from the three different choices of fuel, an LCC has also been calculated for a scenario where you keep using fossil fuels. A sensitive analysis has also been made where different energy demands, prices for energy and the cost of capital have been studied. The results show that all the different choices of bio fuels studied for a conversion is more expensive than keep on using the fossil fuels for FEV. MFA has the lowest LCC, but the largest investment. The price for HVO and the taxes when used for heating makes it substantially more expensive than the other fuels. The sensitive analysis shows that the price of energy and energy demand in the future is crucial for the economic consequences. These must change substantially if the investments are to be considered profitable during the calculation period of 10 years. MFA has a lower LCC the greater the energy demand is for FEV in the future. RME has a lower LCC the lesser the energy demand is. It has emerged that the necessary measures and costs for a conversion of boilers differs a lot depending on local pre-conditions of the boilers and the storage of fuels. The calculations are based on several assumptions making the results uncertain and should be handled with caution. The results are also specific to the conditions of FEV which should be considered before the results can be applied under other circumstances. / Klimatavtalen i Paris 2015 gav upphov till högre krav i fjärrvärmebranschen i Sverige för att bli av med den fossila användningen av bränsle, vilket främst påverkar spetslastproduktionen under kallare perioder då de fossila pannorna används mest. För att kunna bli fossilfri är det nödvändigt att hitta alternativa sätt att producera värme som kan uppfylla samma funktion som de fossila pannorna. För att behålla flexibiliteten i lastreglering och en snabb uppstart är det möjligt att konvertera de befintliga pannorna till att elda med bioolja/biodiesel. Beroende på valet av bränsle och dess egenskaper kan de ställa olika krav på systemet. I denna studie avses fossilfri fjärrvärme endast bränslet som används till förbränning för värmeproduktion. Falu Energi och Vatten (FEV) använder cirka 3 % fossilt bränsle (gasol och eldningsolja 1) av sin totala användning av bränsle för fjärrvärme och har ambitioner att bli helt fossilfria i sin produktion. FEV:s fjärrvärmenät har studerats i syfte att ta reda på ekonomiska konsekvenser av en konvertering av fossila spetslastpannor till bioolja eller biodiesel. Tekniska konsekvenser som ger upphov till kostnader vid och efter en konvertering har också studerats. Genom att studera tidigare litteratur, kontakt med några teknikleverantörer, värmeproducenter och bränsleleverantörer har kostnader som bedöms påverkas vid en konvertering tagits fram. Tre olika bränsleval vid konvertering har studerats; MFA, RME och HVO. För att undersöka ekonomiska konsekvenser av konverteringarna har Livscykelkostnaden (LCC) beräknats enligt nuvärdesmetoden. Dessa har sedan jämförts med en LCC för en fortsatt användning av fossila bränslen. En känslighetsanalys har gjorts där ett ändrat energibehov, energipris och kalkylränta studerats. Resultaten visar att alla tre konverteringar till biobränslen blir dyrare än att fortsätta använda de fossila. MFA får enligt kalkylen den lägsta LCC, men har också den största investeringen. HVO blir betydligt dyrare än de övriga alternativen på grund av högt pris för bränslet och höga punktskatter vid värmeproduktion. Känslighetsanalysen visar att energipriset och energibehovet i framtiden är helt avgörande för de ekonomiska konsekvenserna. Dessa måste förändras väsentligt om LCC ska bedömas lönsam under kalkylperioden 10 år. MFA får en lägre LCC ju högre energibehov som krävs i framtiden och LCC för RME blir lägre ju lägre energibehovet blir. Det har framkommit under studien att åtgärder, investeringar och kostnader skiljer sig mycket mellan olika förutsättningar för både pannor och lagring av bränslen vid en konvertering. Dessutom bygger flera delar av kalkylen på antaganden. Detta gör att resultaten bör hanteras med försiktighet. Resultaten är också specifika för förutsättningar hos FEV vilket bör beaktas innan resultaten kan appliceras under andra förutsättningar.

Den högkvalitativa stenkolstjäran, som används som anodbindemedel inom aluminiumindustrin, innebär utmaningar när det gäller att möta kraven på kolanod. Dess produktion är beroende av ohållbara fossila bränslen, vilket bidrar till ökade koldioxidutsläpp. Följaktligen är det ett iögonfallande forskningsämne att finna ett hållbart alternativ. Produkten av biooljauppgradering, så kallat biobeck, kan anses vara en genomförbar utmanare. Detta biobeck undersöks som ett potentiellt substitut för stenkolstjärabeck på grund av dess liknande reologiska egenskaper. Det primära syftet med denna studie är att utsätta tre biooljor från samma källa för olika värmebehandlingsmetoder och screena en riktig bioolja för vidare arbete. Karakteriseringen av dessa biooljor och deras destillationsprodukter syftar till att öka deras lämplighet som potentiella substitut för stenkolstjärabeck. Olika destillationsförhållanden ger olika resultat från de tre biooljorna. Fysiska och kemiska egenskapstester utförs på både bioolja och biobeck, såsom vattenhalt, FTIR, TGA och viskositet. Genom att jämföra dessa värden med karakteriserade koltjärabeckdata från litteraturen kan lämpliga biooljekandidater identifieras, och distinktionerna mellan biobeck och stenkolstjärabeck kan undersökas. Denna utforskning ger förståelse för att tillhandahålla justeringar i destillationsprocessen. / The high-quality coal-tar-pitch, used as an anode binder within the aluminum industry, poses challenges in meeting requirements of carbon anode. Its production relies on unsustainable fossil fuels, contributing to heightened carbon dioxide emissions. Consequently, It is an eye-catching research topic to distinguish a sustainable alternative. The product of upgrading bio-oil, named bio-pitch, can be considered a doable contender. This bio-pitch is being explored as a potential substitute for coal-tar pitch because of its similar rheological properties. The primary objective of this study is to subject three bio-oils from the same source to distinct heat treatment methods and screen a proper bio-oil for further work. The characterization of these bio-oils and their distilling products aims to raise their suitability as potential substitutes for coal-tar-pitch. Different distillation conditions yield varied bio-pitch outcomes from the three bio-oils. Physical and chemical property tests are conducted on both the bio-oil and bio-pitch, such as water content, FTIR, TGA, and viscosity. By comparing these values to characterized coal-tar-pitch data from the literature, suitable bio-oil candidates can be identified, and the distinctions between bio-pitch and coal-tar-pitch can be investigated. This exploration provides understanding to furnish adjustments in the distillation process.