<p>Abstrakt</p><p>När någon i familjen drabbas av sjukdom, står oftast de närmast anhöriga för den vårdande omsorgen, vilket kan vara påfrestande för hälsan. Det senaste decenniet har det offentliga stödet till anhöriga uppmärksammats i Sverige, vilket har inneburit en satsning på 300 miljoner kronor, Anhörig 300. Vars avsikt var att stödja och underlätta de anhörigas livssituation. Då kan en stödjande verksamhet som anhöriggrupp, vara ett viktigt komplement för reflektion och utveckling med andra. Tillvaron är full av påfrestningar, vad är det som gör att vissa klarar av dessa, medan andra inte gör det? Antonovsky (1991) svar på detta är känslan av sammanhang (KASAM). Syftet med studie var att studera om och i så fall hur interventionen i en anhöriggrupp kan påverka de anhörigas KASAM. Arbetet inleddes med en genomgång av både litteratur och forskning, för att öka kunskap inom problemområdet. Datainsamlingsmetoden som användes var ett ”Livsfrågeformulär”. Urvalet bestod av anhöriga till person över 20 år som drabbats av sjukdom och/eller funktionshinder. Studien genomfördes som en för- och eftermätning av interventionen i en anhöriggrupp. Resultatet visade att KASAM förändrades, men inte endast i positiv riktning, vilket var författarnas hypotes. Detta behöver inte ses som något negativt enligt Antonovsky (1991), utan det är mycket vanligt att en utveckling föregås av ett tillstånd av obalans, vilket kan påverka KASAM tillfälligt. Vad som orsakade detta kan vara svårt att fastställa. De slutsatser som gjordes var att trots fördelar med stöd i grupp, så kan det vara svårt att påvisa att det var just det stödet som påverkade KASAM, däremot kan det ses som en resurs, enligt forskning, i omsorgsarbetet för de anhöriga.</p>

Abstrakt När någon i familjen drabbas av sjukdom, står oftast de närmast anhöriga för den vårdande omsorgen, vilket kan vara påfrestande för hälsan. Det senaste decenniet har det offentliga stödet till anhöriga uppmärksammats i Sverige, vilket har inneburit en satsning på 300 miljoner kronor, Anhörig 300. Vars avsikt var att stödja och underlätta de anhörigas livssituation. Då kan en stödjande verksamhet som anhöriggrupp, vara ett viktigt komplement för reflektion och utveckling med andra. Tillvaron är full av påfrestningar, vad är det som gör att vissa klarar av dessa, medan andra inte gör det? Antonovsky (1991) svar på detta är känslan av sammanhang (KASAM). Syftet med studie var att studera om och i så fall hur interventionen i en anhöriggrupp kan påverka de anhörigas KASAM. Arbetet inleddes med en genomgång av både litteratur och forskning, för att öka kunskap inom problemområdet. Datainsamlingsmetoden som användes var ett ”Livsfrågeformulär”. Urvalet bestod av anhöriga till person över 20 år som drabbats av sjukdom och/eller funktionshinder. Studien genomfördes som en för- och eftermätning av interventionen i en anhöriggrupp. Resultatet visade att KASAM förändrades, men inte endast i positiv riktning, vilket var författarnas hypotes. Detta behöver inte ses som något negativt enligt Antonovsky (1991), utan det är mycket vanligt att en utveckling föregås av ett tillstånd av obalans, vilket kan påverka KASAM tillfälligt. Vad som orsakade detta kan vara svårt att fastställa. De slutsatser som gjordes var att trots fördelar med stöd i grupp, så kan det vara svårt att påvisa att det var just det stödet som påverkade KASAM, däremot kan det ses som en resurs, enligt forskning, i omsorgsarbetet för de anhöriga.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-10-19T12:02:34Z No. of bitstreams: 1 Regislaine Leoncio Pereira.pdf: 940942 bytes, checksum: 3107b12e70f9958ec6d190d66d75b5a3 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-19T12:02:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Regislaine Leoncio Pereira.pdf: 940942 bytes, checksum: 3107b12e70f9958ec6d190d66d75b5a3 (MD5) Previous issue date: 2017-09-26 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The demographic revolution and the change in the epidemiological profile confront us with an unwanted reality in the aging process. Although old age is not synonymous with illness, many seniors are aging with morbidities that affect their physical and cognitive ability making them dependent on care. In this scenario the figure of the family caregiver or the care professional appears. Researches that has proposed to look at the care done by family members indicates that caregivers often become ill and succumb to the caring process. However, for reasons pursued in this study, the experience is not common to all caregivers, it is possible to find other possibilities of care in caregivers who developed a healthy relationship in this path. This study aims to discuss the issue of care and the elements that may contribute to overcome the difficulties inherent in family care at home. To do so, we rescued the history of a municipal service and interviewed family caregivers who participate in the Caregiver Support Group. The bibliographic survey pertinent to the theme was fundamental to the research. To deepen the research we used the qualitative method which will allow us to observe and understand the different stories of 06 (six) caregivers and their relationship of care to the elderly family. Center for Reference to the Elderly Health (CERESI) in Guarulhos was our scenario of observation and meeting of respondents who answered open questionnaires, semi-structured interviews and life history narratives / A revolução demográfica e a mudança no perfil epidemiológico nos confrontam com uma realidade não desejada no processo de envelhecimento. Embora a velhice não seja sinônimo de doença, muitas pessoas estão envelhecendo com morbidades que afetam sua capacidade física e cognitiva tornando-as dependentes de cuidados. Neste cenário, surge a figura do cuidador familiar ou do profissional do cuidado. Pesquisas que propuseram se debruçar sobre o cuidado realizado por familiar, indicam que não raramente os cuidadores adoecem e sucumbem ao processo de cuidar. Entretanto, por razões perseguidas neste estudo, a experiência não é comum a todos cuidadores, é possível encontrar outras possibilidades de cuidado em cuidadores que desenvolveram uma relação saudável neste percurso. O presente trabalho tem como objetivo discutir a questão do cuidado e os elementos que podem contribuir para a superação das dificuldades inerentes ao cuidado familiar no domicílio. Para tanto, resgatamos a história de um serviço municipal e entrevistamos familiares cuidadores que participam do Grupo de Apoio ao Cuidador. O levantamento bibliográfico pertinente ao tema foi fundamental para a pesquisa. Para aprofunda-la, recorremos ao método qualitativo, que permitirá observar e compreender as diferentes histórias de 06 (seis) cuidadoras e sua relação de cuidado ao idoso familiar. O Centro de Referência à Saúde do Idoso (CERESI) em Guarulhos foi o nosso cenário de observação e de encontro das entrevistadas que responderam a questionários abertos e entrevistas narrativas