Syftet med studien var att undersöka hur rutiner kring hemskrivningspro­cessen för äldre patienter på akutmedicinsk vårdavdelning fungerar och om de behöver förbättras samt hur sjuksköters­kan upplever arbetet med den och om det behövs någon form av stöd i det arbetet. Kvalitativa meto­der som observation, semistrukturerad intervju och journalgranskning har använts. Resultatet visade att trots att sjuksköterskan inte kände till gällande riktlinjer för ett vårdplaneringsmöte följdes de ändå i stort. Däremot fanns det brister i sjuksköterskans information om patientens medi­cinska- omvårdnads- och funktionsstatus. Sjuksköterskan önskar tydliga riktlinjer och struktur i hemskrivningsprocessen. Studien visade att det fanns brister i journalanteckningarna om patien­tens medicinska- omvårdnads- och funktionsstatus och att det gör det svårt att kunna informera om patienten på vårdplaneringsmötet och för nästa vårdgivare vid utskrivning. När patienten ska skrivas ut behöver sjuksköterskorna en dags förberedelse för att hinna med ruti­nerna och kontakta berörda personer. Studiens slutsats är att det behövs skriftliga riktlinjer och en checklista för vad sjuksköterskan ska informera om på vårdplaneringsmötet. / The aim of the study was to investigate the nurse practices about the discharge process in an emer­gency department and if the routines need improvement. The aim of the study was also to ex­plore nurse’s experiences of the discharge process and their possible need of some assistance. Qualitative methods as observation, semistructured interview and journal review were applied. The results sho­wed that although the nurses were not aware of the existing guidelines for care planning meetings they still mostly followed these. However, there were deficiencies in the nurse's notes in the chart of the patient's medical-, nursing- and functional status. Nurses asked for guidelines and structure of the discharge process and they needed a day's preparation to keep up with the procedures for discharge and to contact persons concerned. The study concludes that there is a need for written guidelines and for a checklist about the information needs at the care planning meeting.

Bakgrund: Nyblivna förstagångsföräldrar känner sig oförberedda när de kommer hem efter förlossning och många mår dåligt. Barnhälsovården ska genomsyras av föräldrastöd, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Detta sker genom generella och riktade insatser. Hembesök rekommenderas till alla nyblivna föräldrar i enlighet med socialstyrelsens riktlinjer. Statistik visar att hembesök minskar och mottagningsbesök ökar i Sverige. Problem: Föräldrar har behov av stöd från professionella. Ökad kunskap om föräldrars upplevelser av hembesök kan hjälpa vårdpersonalen att möta deras behov av föräldrastöd. Syfte: Studiens syfte var att beskriva nyblivna förstagångsföräldrars upplevelser av hembesök från Barnavårdscentralen. Metod: En kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk hermeneutisk metod användes. Fem öppna intervjuer genomfördes med nyblivna förstagångsföräldrar. Resultatet: Föräldrarna upplevde det betydelsefullt att få hembesök från BVC. Genom föräldrarnas berättelser framkom fyra teman som beskriver föräldrarnas upplevelser. Hembesöket innebär att få mötas i sin egen hemmiljö vilket gör att föräldrarna får vara praktiska och avslappnade. Föräldrarna upplever att de får uppmärksamhet som familj och bekräftelse som förälder. De upplever det även betydelsefullt att få en dialog med en professionell sjuksköterska. Genom hembesöket får föräldrar en relation med Barnavårdscentralen. Slutsats: BVC- sjuksköterskans roll som representant för BVC- verksamheten och deras förhållningssätt gentemot föräldrarna är av betydelse för upplevelsen av ett hembesök. Föräldrarnas positiva upplevelser av hembesök kan motivera värdet av hembesök som insats då tendensen ser ut att minskade resurser ges till verksamheten. / Background: New first-time parents feel unprepared when they arrive home after childbirth and feel uncomfortable. Primary Child Health Care- PCHC is supposed to give parental support, health promotion and prevention activities. This is done through general and targeted measures. Home visits are recommended for all new parents in accordance with the National Board of Health guidelines. Statistics in PCHC show that home visits is decreasing while office visits are increasing in Sweden. Problem: Parents need support from professionals. Increased knowledge of parents' experiences of home visits will help health workers to meet their need for parental support. Aim of study: The study describe the new first-time parents' experiences of home visits from Child Health Care center. Method: A qualitative research approach with a phenomenological hermeneutic method was used with five open interviews with new first-time parents. Result: Parents experienced importance to have home visits from health visitor. Parents' narratives revealed four themes that describe parents' experiences. The home visit means to meet in their own home so that parents may be practical and relaxed. The parents experienced that they get attention as a family and confirmation as a parent. They feel it also important to get a dialogue with a professional nurse. Through the home visit parents achieve a relationship with the Child health Care center. Conclusion: Child health care- nurse´s role as representative of the child health clinic activities and their attitudes toward parents are important for the experience of a home visit. Parents' positive experiences of home visits can justify the value of home visits as an input when the trend seems to be declining resources given to the business.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom. Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram. Genom att analysera berättelserna som kvinnorna skrivit utifrån sina upplevelser kan kunskaper lyftas fram och därmed ge sjuksköterskan verktyg för att kunna bemöta kvinnorna utifrån deras specifika behov. Resultat: Kvinnorna upplevde en sorg och saknad av den förändrade relationen de haft till sin make, mamma eller syster. Kvinnorna upplevde en börda i att vara den som ansvarade för att deras närstående fick det stöd, den hjälp och vård som de behövde. De upplevde en ensamhet och ett lidande samt avsaknad av välbefinnande i det dagliga livet. Diskussion: Kvinnor som vårdade en närstående person med demenssjukdom var i behov av mer stöd från den professionella vården och få hjälp med samordning av de olika instanserna som utförde vård och omsorg. Dessa insatser som sjuksköterskan kan göra för kvinnorna kan leda till ökad kvalitet på den vård som de utför samt även öka välbefinnandet hos kvinnan som vårdar i hemmet och hos personen som blir vårdad.   Nyckelord: Kvinnor, Vårdare, Demenssjukdom, Negativa upplevelser, Positiva upplevelser Keywords: Women, Carer, Dementia, Negative experience, Positiv experience

Tsunamikatastrofen (2004) innebar ett stort lidande för de människor som drabbades. Syftet med studien var att beskriva människors upplevelser av det första året som gått efter att de på plats upplevt tsunamikatastrofen år 2004. Den metod som valdes var en kvalitativ intervjustudie. Datamaterial i form av intervjuer med drabbade cirka ett år efter katastrofen inträffade söktes i Sveriges Televisions databas. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det första året inneburit mycket lidande och sorg för de drabbade och det var svårt att acceptera och förstå innebörden och konsekvenserna av tsunamin. Hjälpen från anhöriggrupper och att återvända till katastrofområdet upplevdes vara det mest betydelsefulla för bearbetningen. Händelsen innebar också att de drabbade omvärderat sina fortsatta liv och vad som var viktigt för dem. Slutsatsen är att vägen tillbaka innebar ett hårt men nödvändigt lidande för att kunna komma tillbaka och leva ett meningsfullt liv. I yrket som sjuksköterska kan resultatet av denna studie användas inte bara vid större katastrofsituationer utan även i andra situationer som innebär en kris för patienten.

Endast en procent av alla bröstcancerdrabbade per år är män. Det är ett område som är eftersatt i forskningen och dåligt uppmärksammat av både vården och samhället. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av att drabbas av bröstcancer. Den metod som användes var i form av en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av sju vetenskapliga artiklar som fokuserade på mäns upplevelser av att leva med bröstcancer som sedan granskades utifrån Polit och Becks (2010) kriterier. Datainsamlingen gick till på så sätt att lämpliga databaser söktes igenom med sökorden: attitude, breast cancer, breast neoplasms, experience, living with, male, male breast cancer, men. Den teoretiska referensramen som valdes för denna studie var begreppet skam. Resultatet visade på informationsbrist, känslor av skam av att plötsligt drabbats av en typisk kvinnosjukdom, svårigheter att acceptera sjukdomen och dess följder samt att en ny syn på livet uppkom efter sjukdomstiden. Författarnas slutsats är att det finns ett behov av mer könsspecifik information för att öka kunskapen hos både män och vårdpersonal. Medvetenheten om att män kan drabbas av bröstcancer bör öka såväl i vården som i samhället för att minska mäns upplevelse av skam.

No description available.