Leukocyter, vita blodkroppar, utgör en del av kroppens immunförsvar. De utmognar från hematopoetiska stamceller i benmärgen. Leukocyterna kan delas in i neutrofila granulocyter, lymfocyter, monocyter, eosinofila granulocyter och basofila granulocyter. För att bestämma antalet leukocyter i blodet analyseras leukocytpartikelkoncentration (B-LPK) med cellräknare. Om B-LPK är förhöjt eller sänkt utförs en differentialräkning av leukocyter (B-Diff) för att se i vilket cellsystem förändring föreligger. Den manuella analysen utförs på perifera blodutstryk färgade med cytokemisk färg, May-Grünwald Giemsa. Utstryket granskas i ett automatiskt mikroskopiskt system som räknar, fotograferar och förklassificerar leukocyter efter deras utseende. DiffMaster Octavia och CellaVision DM1200 är två varianter av ett sådant instrument från samma tillverkare (CellaVision AB, Lund, Sverige). Syftet med studien var att utföra en metodjämförelse mellan dessa instrument genom analys av 60 patientprov bestående av venöst blod taget i EDTA-rör. Proven samlades in slumpmässigt från patienter (32 män och 28 kvinnor) mellan 19-95 år. Resultaten visade enligt tvåsidigt parat t-test ingen signifikant skillnad avseende differentialräkning av neutrofila granulocyter, lymfocyter och monocyter. Korrelationen var 0,95, 0,91 respektive 0,68. Det fanns dock en signifikant skillnad mellan instrumenten avseende differentialräkning av eosinofila- och basofila granulocyter, korrelationen var 0,91 respektive 0,20. När endast 200 celler räknas kan ett resultat på 2 % skilja upp till 1-5 %. Därför blir skillnader på leukocyttyper som utgör enstaka procent i blodet normalt mycket stora. Metodjämförelsen visade att båda instrumenten ger samma resultat och anses därför likvärdiga vid analys av manuell B-Diff. / Leukocytes, white blood cells, are cells of the immune system. They are produced and derived from hematopoietic stem cells in the bone marrow. Leukocytes can be divided into neutrophils, lymphocytes, monocytes, eosinophils and basophils. To determine the numbers of leukocytes in blood the leukocyte particle concentration (B-LPK) can be analyzed by cell counters. When B-LPK is elevated or lowered a differential count of leukocytes (B-Diff) is performed to see in which cell systems the change exists. The manual analysis involves peripheral blood smears stained with a cytochemical color, May-Grünwald Giemsa. The smear examined in an automatic microscopically system that counts, photographs and pre-classify leukocytes by its appearance. DiffMaster Octavia and CellaVision DM1200 are two variants of such instruments from the same manufacturer (CellaVision AB, Lund, Sweden). The aim of the study was to do a comparison between these instruments by analyzing 60 samples consisting venous blood in EDTA-tubes. The samples were collected randomly from patients (32 men and 28 women) between 19-95 years old. The results from two-sided paired t-test showed no significant difference between the differential count of neutrophils, lymphocytes and monocytes. The correlation was 0,95, 0,91 and 0,68. However, there was a significant difference between the instruments differential count of eosinophils and basophils, the correlation was 0,91 and 0,20. When counting only 200 cells a profit of 2 % distinguish up to 1-5 %. Abnormalities in leukocytes which represents only a few percent in blood can therefore be very large. Method comparison showed that both instruments give the same results and are considered equivalent in analysis of manual B-Diff.

No description available.

Allt mer forskning kring digitala bildanalysplattformar sker då de har visat lika bra eller bättre prestation än existerande manuella och automatiserade metoder samt effektiviserat handläggningstiden för patientprov. Nyligen har företaget CellaVision utvecklat ett prototypprogram som via bildanalys kan räkna och klassificera retikulocyter. Syftet med studien var att jämföra noggrannheten och precisionen av CellaVisions prototypprogram för retikulocytnumrering med manuell mikroskopering och en automatiserad cellräknare. Totalt 40 blodutstryk tillverkades av 20 blodprov med abnormala värden retikulocyter (>2,5%) och 20 med normala värden retikulocyter (0,5-2,5%). Blodutstryken analyserades med prototypprogrammet, manuell mikroskopering och den automatiserade cellräknaren varpå retikulocytkoncentrationen för respektive resultat jämfördes med Pearsons korrelationstest och Bland-Altmananalys. Blodutstryk tillverkades av tre nivåer retikulocytkontroller och analyserades flertal gånger med prototypprogrammet vars retikulocytkoncentration jämfördes med andra metoders retikulocytkoncentrationer. Samma blodutstryk analyserades med olika antal inskannade celler för att utvärdera hur variationen påverkades. Resultaten från komparabilitetsstudien visade att prototypprogrammet erhöll en utmärkt korrelation och en god överensstämmelse med de andra metoderna. Precisionsstudien visade att prototypprogrammet erhöll konsekventa retikulocytkoncentrationer vid repeterade analyser och en låg variationskoefficient (0,25-10%) vid högre antal inskannade celler vid tre olika nivåer av retikulocytkontroller. Resultaten visar CellaVisions prototypprogram designat för retikulocyträkning erhåller en god noggrannhet och en hög precision vid jämförelse med manuell mikroskopering och en automatiserad cellräknare, dock behöver större studier utföras då antalet patientprov var begränsade. / More and more research on digital image analysis platforms is taking place as they have shown to have as good or better performance than existing manual and automated methods and have also streamlined the processing time for patient samples. Recently, the company CellaVision has developed a prototype program that can enumerate and classify reticulocytes via image analysis. The purpose of the study was to compare the accuracy and precision of CellaVision's prototype program for reticulocyte numbering with manual microscopy and an automated cell counter. A total of 40 blood smears were made from 20 blood samples with abnormal reticulocyte values (>2,5%) and 20 with normal reticulocyte values (0,5-2,5%). The blood smears were analysed with the prototype program, manual microscopy, and the automated cell counter, after which the reticulocyte concentration for each result was compared with Pearson's correlation test and Bland-Altman analysis. Blood smears were made by three levels of reticulocyte controls and analysed several times with the prototype program whose reticulocyte concentration was compared with the other methods' reticulocyte concentrations. The same blood smears were analysed with different numbers of scanned cells to evaluate how the variation was affected. The results of the comparability study showed that the prototype program obtained an excellent correlation and a good agreement with the other methods. The precision study showed that the prototype program obtained consistent reticulocyte concentrations in repeated assays and a low coefficient of variation (0,25-10%) in higher numbers of scanned cells at three different levels of reticulocyte controls. The results showed the CellaVision's prototype program designed for reticulocyte counting obtained good accuracy and high precision when compared with manual microscopy and an automated cell counter, however, larger studies need to be performed as the number of patient samples was limited.

Sammansättningen av leukocyter i perifert blod varierar med olika sjukdomstillstånd och analys av cellerna är avgörande vid diagnostisering och uppföljning av olika leukemier.  Manuell mikroskopering och utvärdering av leukocyterna är tidskrävande och inte alltid självklar eftersom det krävs personal med hög kompetens och erfarenhet för bedömning av cellerna. En tillförlitlig förklassificering av den manuella differentialräknaren CellaVision DM1200 är därför av stort intresse för att underlätta kvantifiering och klassificering av cellerna. För att se om instrumentets förklassificering påverkades av infärgningen undersöktes färglösningens inverkan genom ändringar i fosfatbuffertens pH. Blodutstryk som härstammade från 10 patientprov färgades in med buffertar med pH 6.0, 6.8 och 7.5. Studien visade på en god positiv korrelation i samtliga pH-justerade buffertar, men med bäst resultat för pH 6.0 och 6.8. CellaVision DM1200:s förklassificering av eosinofila granulocyter påverkades mest av pH ändringar, vilket kan förklaras av deras starkt acidofila granula. / In peripheral blood the composition of leukocytes vary due to diseases and therefore analysis of the cells is critical in diagnosing and monitoring various leukemias. Manual microscopy and evaluation of the leukocytes is time consuming and not always clear, and it requires educated staff with long experience to assess the cells. A reliable automatic pre-classification of the cells with the system CellaVision DM12000 is therefor of great interest to facilitate quantification and classification of leukocytes. To evaluate if the instrument’s pre-classification were affected by staining, changes of the current staining solution used in clinical assessment where made by adjustment of the phosphate buffer pH. Examined blood smears that were descendent from 10 different samples were stained in buffers with pH 6.0, 6.8 and 7.5. This study showed a high positive correlation in all of the pH-adjusted buffers with the best results in pH 6.0 and 6.8. CellaVision DM1200’s pre-classification of eosinophilic granulocytes were most affected by changes in pH, which can be explained by their strongly acidophilic granules.