Bakgrund: En organtransplantation är en livräddande operation när ett organ har slutat fungera eller fungerar dåligt. En organtransplantation ändrar barnets livskvalitet men komplikationer och medicinering orsakar ofta lidande. Det är en omvälvande upplevelse för föräldrar att gå genom ett barns organtransplantation. Sjuksköterskan kan hjälpa både barn och föräldrar genom processen genom att vara lyhörd för familjens behov. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som genomgått organtransplantation. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar vilka bearbetades med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: (i) upplevelser av den nya vardagen, (ii) upplevelser av relationer, (iii) upplevelser av oro inför framtiden. Konklusion: Föräldrarna upplevde att barnets organtransplantation gjorde livet lättare än innan men den sågs också som ett falskt hopp om ett bättre liv. Det sociala livet begränsades och det fanns både en negativ och positiv påverkan på föräldrarnas relationer. Föräldrarna upplevde även oro inför att inte veta vad framtiden skulle innebära. Föräldrar behöver stöd och information från sjuksköterskan för att klara av att ta hand om och vårda ett svårt sjukt barn som genomgått en organtransplantation. / Background: An organ transplant is a life-saving operation when an organ has stopped working or is working inadequate. An organ transplant changes a child's quality of life, but complications and medication can often cause suffering. It is a transformative experience for parents to go through a child's organ transplant. The nurse can help both children and parents through the process by being sensitive to the needs of the family. Aim: To shed light on parents’ experiences of having a child who has undergone an organ transplant. Method: The study is a general literature study containing ten scientific articles. The articles were processed with inspiration from content analysis. Result: Three main categories emerged: (i) experiences of the new everyday life, (ii) experiences of relationships, (iii) experiences of anxiety about the future. Conclusion: The parents felt that the child's organ transplant made life easier, but it was also seen as a false hope for a better life. The social life was limited and there were both a negative and positive impact on the parents’ relationships. The parents also experienced anxiety about not knowing what the future would entail. Parents need support and information from the nurse to cope with looking after and caring for a seriously ill child who has undergone an organ transplant.