Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.