Ämnet kring hållbarhet växer sig allt större i vårt samhälle och det finns en ökad medvetenhet om samhällsansvar från företag såväl som konsumenter. Trots detta växer konsumtionen av jordens naturresurser och det finns en antydan till svårigheter med att frångå vårt linjära konsumtionsmönster. För att möjliggöra ett mer hållbart samhälle har forskningen presenterat cirkulär ekonomi, som kan bli avgörande för tillvaratagandet av naturresurser. Sverige har visat på initiativ från politiskt håll för att accelerera omställningen mot cirkulär ekonomi, men begreppet har fortfarande svårt att få genomslagskraft. Cirkulär ekonomi baseras på att se samhället som ett slutet kretslopp, där material och resurser tas tillvara på i större utsträckning genom förlängda livscykler. Fokusområden i denna samhällstyp är att hitta nya användningsområden, minimera avfall och extern miljöpåverkan. Om cirkulär ekonomi ska implementeras krävs anpassningar av samhället och företag för att möjliggöra dessa aktiviteter. I och med att företag förväntas ta ett större hållbarhetsansvar har tidigare forskning presenterat att affärsmodeller är företagens främsta utvecklingsområde för en omställning. Därför blev syftet med denna studie att med en kvalitativ metod undersöka möjligheter och utmaningar som kan härledas till företagens affärsmodeller i cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Den teoretiska referensramen inleds med en beskrivning av cirkulär ekonomi, samt hur det kan appliceras på en träbyggnadsfastighet. Det görs med hjälp av standarden EN 15 804, som redogör för livscykeln av ett byggnadsverk. Därefter följer en redogörelse av affärsmodeller och hur dessa kan anpassas mot cirkulär ekonomi. Avsnittet presenterar slutligen den cirkulära affärsmodellskanvasen, vilken kommer användas av författarna i undersökningen. Studiens empiriska data har samlats in via semistrukturerade intervjuer och genom analysen konstaterar författarna hur företagens affärsmodeller kan utvecklas mot en implementering av cirkulär ekonomi för en träbyggnadsfastighet. Det fastställs vidare att viktiga utvecklingsområden i affärsmodellerna berör samarbeten, externa anpassningsfaktorer, returneringssystem och kommunikationen med kunderna. Utöver de områdena belyses även certifikat och kundernas efterfrågan som viktiga faktorer. Genom studien genererades praktiska rekommendationer för att underlätta företagens implementering av cirkulär ekonomi, vilket visar på ett tydligt praktiskt bidrag. Studiens syfte och problemformulering uppfylls då resultatet visar på möjligheter för en övergång mot cirkulär ekonomi, men även utmaningar för implementering har identifierats.