Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen. Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem. Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.

<p>Likt många andra små och medelstora kommuner har Falköping på senare år genomfört ett omfattande arbete med att bygga sitt varumärke. Det ökade intresset för intensifiering av marknadsförande åtgärder bland kommunerna har flera orsaker, bland annat insikten om den viktiga roll som marknadsföring spelar för att förhindra en negativ befolkningstillväxt – ett problem som har sin grund i ökad globalisering och snabb utveckling av kommunikativ teknologi, vilket gör att människor idag är mer benägna att flytta runt i världen.</p><p>Idag är det grundläggande arbetet färdigt, vilket innebär att det är dags att vidta åtgärder för utvärdering. Inom en kommun är det viktigt att betrakta sina anställda som ambassadörer då de varje dag har någon form av personlig kontakt med en eller flera av målgrupperna. Utifrån denna problematisering fokuserar undersökningen på den interna kommunikationen och syftar till att ta reda på huruvida de anställda har förutsättningar att kännetecknas som goda ambassadörer för Falköpings kommun, eller om det inom något område behövs information och utbildning. Grunden till undersökningen byggs genom en analys av kommunens varumärkesbyggande arbete. Därefter genomförs en frågeundersökning med hjälp av en enkät till de 2780 anställda inom kommunen med syftet att få reda på hur väl varumärket är implementerat bland dem.</p><p>Resultatet visar att kommunen har gått igenom de sex steg som enligt de teoretiska perspektiven bör innefattas i det varumärkesbyggande arbetet. Arbetet har genomförts med ett helhetsperspektiv och var i hela processen kopplat till organisationens övergripande mål, vision och kärnvärden. Det finns dock vissa brister inom omvärldsanalys, produktattribut, marknadskommunikation och varumärkesvård. Man har heller ännu inte helt lyckats implementera varumärket bland de medarbetare som besvarat enkäten. Respondenterna hade fått information om varumärket och nästan alla kände igen den nya logotypen. Men det behövs fortfarande mer information och motivationsarbete när det kommer till vissa kärnvärden, de tre värderingarna samt varför det vore positivt för kommunen att bli utnämnd till en Cittaslow. Enligt resultatet behöver man också arbeta mer med att skapa förtroende bland medarbetarna då det framkom en osäkerhet över om kommunen skulle lyckas nå sitt övergripande mål. Mer marknadsföring kring visionen behövs också då det rådde delade meningar över huruvida denna stämde överens med verkligheten. Genom utvärdering av kommunikationsåtgärder lär man sig mycket inför framtiden och förhoppningsvis ger denna undersökning kommunen mer på fötterna. Jag hoppas samtidigt att den kan ge andra platser, som går i tankar kring intensifierande av sitt varumärkesbyggande, kunskap och inspiration till att ta steget.</p>

The project will explore Cittaslow as an alternative to traditional urban development. Sprawl and consumption of non-local resources are discouraged with Cittaslow and preservation of culture and history become the tangible benchmarks of the community. It will explore the history of Cittaslow as a movement and an organization; as well as its influences on existing member cities and the criteria used to distinguish them from others. The City of San Luis Obispo is used as a case study to determine whether existing conditions measure up to Cittaslow criteria.

This thesis tries to identify the new city-governance mechanisms deployed in the Western Aegean small town of Seferihisar, following the town&lsquo / s membershipto the international Cittaslowassociation of small towns. The membership has quickly transformed the place into a yearlong touristic destination, while leading several other agendas for the improvement of theurbanquality of life in the town. Regarding Turkey&lsquo / s EU Accession Process, this thesis regards Cittaslow as a multi-scalar meta-governance mechanism, which guides the municipalities of small towns in rescaling their urban governance as tailor-fit to their corresponding sociospatial specificities. The thesis argues that the social-democratic municipality in Seferihisar plays a key energizing role in the

With the industrial revolution, the world was acquainted with the concept of speed. &bdquo / Speed

慢城運動 (cittaslow) 在1999年於義大利正式發起，由慢食運動延伸而來，有鑑於全球化變遷下，過度追求快速發展與效率性，而忽略了城市原本與自然共處的平衡以及悠久的歷史人文，慢城運動目的是為了人類社會的永續發展，透過傳統技術加上現代科技，在保護自然與傳統文化同時，兼顧發展該地區的經濟，打造出真正適合人居住的都市。 而韓國早在2005年就開始積極尋求慢城認證的可能，並在2007年成為亞洲第一個獲得慢城認證的國家，並於五年內將認證的慢城數量提升至十二個之多。其中，本研究的主要研究對象，南揚州鳥安慢城即位於繁忙的首爾首都圈內，在這凡事講求快速、效率的國家，如何在快與慢、地區發展與保護間取得平衡，是值得探討的對象。韓國各慢城的誕生，除了保護當地自然環境與人文歷史以及推廣傳統技術外，在地方政府與韓國觀光公社的合作下，也充分發揮該地的觀光資源，為這些城市帶來更多經濟效益。而韓國在2012年時，其中一個慢城在重新審查的過程中，由於過度商業化、外來投資客過多等，造成資格不符被除去慢城的認證，這也讓韓國開始思考慢城發展速度是否過快，以及慢城究竟是為了地區居民，還是為了觀光而打造的產物。 因此本研究將以韓國慢城運動為中心，探討韓國慢城運動發展過程與現況，並以首爾首都圈內的慢城南揚州鳥安為研究對象，透過實地觀察與深度訪談的方式，分析慢城的主體，也就是地區居民，對慢城運動的態度與看法。2014年臺灣花蓮鳳林鎮成為第一個獲得認證的慢城，同時也有城市開始推動慢城運動與認證，本研究透過討論韓國的慢城運動經驗發展經驗以及地區居民對慢城的態度，希望能夠提供正在發展慢城運動的臺灣相關經驗。