When developing client acceptance and retention policies and procedures, an audit firm's policy-makers are required to adhere to quality control and auditing standards established by the Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) and American Institute of Certified Public Accountants (AICPA) that are not well defined. As a result, the policies and procedures across firms may differ significantly. These differences arise from the development as well as the implementation of client acceptance and retention policies when evaluating prospective and continuing clients. My research study examines these differences in client acceptance and retention policies and procedures and also investigates the potential differences in policies and procedures across firms of different sizes (international, national, and regional). Using a qualitative setting, I interview risk management and local office partners across multiple firms to gather firm-specific and partner-specific information about client acceptance and retention policies and procedures. My results contribute to the existing literature on the processes and procedures developed by audit firms to assess and evaluate risks that may arise from prospective and/or continuing clients. / Doctor of Philosophy / Auditing standards provide requirements and recommendations for audit firms to follow when performing financial statement audits. These auditing standards also include both required and recommended procedures related to an audit firm’s decision to accept new clients and retain existing clients. Using a qualitative research methodology, I interview audit partners from five audit firms who are responsible for helping establish the firm-specific policies and procedures around client acceptance and client retention processes. I also interview partners from the same five audit firms who are responsible for performing those procedures when deciding whether to accept a prospective client or keep an existing client. I find that there are differences between the two partner groups as to the importance of certain client acceptance and client retention procedures. I also find that there are differences among the firms as well as the individual partners within each firm as to which procedures are key considerations in the client acceptance and retention processes.

The existing audit risk model does not take business risk into account. The aims of this study are, firstly, to do research on the necessity of taking business risk into account in the audit risk model, and secondly, to indicate the influence of business risk on the audit risk model and on the scope of an audit. In this study, both audit and business risks were researched and it was determined that the existing audit risk model only considers the probabilities that auditors can give incorrect opinions. This study proposes a method whereby an auditor can consider both his own business risk and that ofhis client in determining an audit risk that is acceptable to him and in determining the scope ofhis audit. In addition to the probabilities of incorrect decisions by auditors the consequences thereof are also considered, thus limiting the auditor's engagement risk. / Die huidige ouditrisikomodel neem nie besigheidrisiko in ag nie. Die doel van hierdie studie is eerstens, om die noodsaaklikheid van die inagnerning van besigheidsrisiko in die ouditrisikomodel te ondersoek en tweedens, om die invloed van besigheidsrisiko op die ouditrisikomodel en op die omvang van 'n oudit aan te dui. In hierdie studie is literatuur oor ouditrisiko en besigheidsrisiko ondersoek waaruit aan die lig kom dat die huidige ouditrisikomodel net die waarskynlikhede in ag neem dat ouditeurs foutiewe menings kan uitspreek. Gevolglik stel die studie 'n metode voor waardeur 'n ouditeur beide sy eie besigheidsrisiko asook die van sy klient in ag kan neem tydens die bepaling van 'n ouditrisiko wat vir hom aanvaarbaar is en tydens die vasstelling van die omvang van sy oudit. Daardeur word nie alleen die waarskynlikhede nie, maar ook die gevolge van foutiewe besluitnemings deur ouditeurs oorweeg en 'n ouditeur se aanstellingsrisiko sodoende beperk. / Auditing / MCom (Ouditkunde)

台灣近幾年爆發一連串上市櫃公司財務弊案，除了投資大眾遭受損害，簽證會計師也跟著受懲，輕則負擔民事賠償責任、賠上個人職業生涯，重則有可能被羈押受到刑責。對於會計師事務所而言，其委任風險（Engagement risk）可能導致事務所本身的訴訟風險與財務危機、事務所形象及聲譽的損毀，甚至最後導致事務所的倒閉，因此，客戶品質的管理決策對於事務所而言是相對重要的。Huss and Jacobs (1991)認為客戶承接前的決策過程是審計程序中最重要的步驟，故建立一套完善評估客戶的政策或程序，是會計師事務所對於品質控制的一個重要基石。國內某四大會計師事務所在近年進行了事務所的客戶承接管理變革，因此，本研究欲以此會計師事務所為例，探討其客戶承接管理變革之各項措施，以及事務所在進行管理變革之後，所承接之客戶在企業風險上顯示的變化，以期獲得該客戶承接決策改變能否有效降低事務所風險的證據。 本研究實證結果顯示此會計師事務所在客戶承接變革之後，續任以及新承接的客戶相對於未續任的客戶，其整體營運風險（財務風險）較低，可知會計師事務所進行之變革具有初步成效。再者，新承接客戶之成長性較續任客戶來的高，且其負債比率較續任客戶低，表示事務所在考量承接新客戶時，除了透過較嚴謹的程序篩選財務風險較低者外，亦會選擇未來發展性較高之客戶。最後，實證顯示續任之客戶在規模上較未續任的客戶來的大，可以推論此會計師事務所的客戶組合正往其聚焦服務的概念發展。 / In recent years, a series of financial frauds were reported by listed and OTC companies in Taiwan. Not only investors incurred tremendous financial losses, a number of accountants were sanctioned by the authorities. For accounting firms, potential damages ranged from litigation costs, reputation losses, to the ultimate demise of the entire firm. Therefore, managing the quality of clients for the firm is even increasingly important. Huss and Jacobs (1991) suggest that the preengagement decision process is the most critical step. Thus, it is important for accounting firms to establish effective policies or procedures to assess client's quality comprehensively. A local office of one Big 4 accounting firm in Taiwan made significant changes in the management of client acceptance decision in recent years. Therefore, this study takes the accounting firm for example to examine the effect of changes in its client engagement process. I also empirically study whether the firm’s clients exhibit better quality on their business risks after the change. Evidence is collected to find out if the firm effectively reduce its client business risk by implementing new procedures and policies. The empirical results of this study show that the continued clients and newly accepted clients are less risky on business risk than discontinued clients after management change, indicating the change in the accounting firm was initially effective. Furthermore, the newly accepted clients have higher growth opportunities than continued clients, and their debt ratios are lower than those of the continued clients. It is suggested that firms in undertaking new clients, use more stringent procedures to select those with lower business risks, and high development potentials in the future. Finally, the evidence shows that the continued clients are much bigger in size than discontinued clients.

The existing audit risk model does not take business risk into account. The aims of this study are, firstly, to do research on the necessity of taking business risk into account in the audit risk model, and secondly, to indicate the influence of business risk on the audit risk model and on the scope of an audit. In this study, both audit and business risks were researched and it was determined that the existing audit risk model only considers the probabilities that auditors can give incorrect opinions. This study proposes a method whereby an auditor can consider both his own business risk and that ofhis client in determining an audit risk that is acceptable to him and in determining the scope ofhis audit. In addition to the probabilities of incorrect decisions by auditors the consequences thereof are also considered, thus limiting the auditor's engagement risk. / Die huidige ouditrisikomodel neem nie besigheidrisiko in ag nie. Die doel van hierdie studie is eerstens, om die noodsaaklikheid van die inagnerning van besigheidsrisiko in die ouditrisikomodel te ondersoek en tweedens, om die invloed van besigheidsrisiko op die ouditrisikomodel en op die omvang van 'n oudit aan te dui. In hierdie studie is literatuur oor ouditrisiko en besigheidsrisiko ondersoek waaruit aan die lig kom dat die huidige ouditrisikomodel net die waarskynlikhede in ag neem dat ouditeurs foutiewe menings kan uitspreek. Gevolglik stel die studie 'n metode voor waardeur 'n ouditeur beide sy eie besigheidsrisiko asook die van sy klient in ag kan neem tydens die bepaling van 'n ouditrisiko wat vir hom aanvaarbaar is en tydens die vasstelling van die omvang van sy oudit. Daardeur word nie alleen die waarskynlikhede nie, maar ook die gevolge van foutiewe besluitnemings deur ouditeurs oorweeg en 'n ouditeur se aanstellingsrisiko sodoende beperk. / Auditing / MCom (Ouditkunde)

Revision är en systematisk process som innefattar en systematisk insamling av bevis för attslutligen lämna ett yttrande om ett klientföretags redovisning. Syftet med revision är attundersöka och utvärdera relevans och validitet i klientföretagets finansiella antaganden (Eilifsen et al, 2014, s. 12). Revision anses vara viktigt för klientföretaget och dess aktieägare,likaväl som för intressenter och andra utomstående parter (Eilifsen et al., 2014, s. 5). Revisorer och deras arbete är i sin helhet styrda av flertalet lagar och förordningar, där överträdelser eller åsidosatta skyldigheter kan leda till en sanktion. I denna studie har vi valt att fokusera på tillsynsärenden och revisorer som fått en sanktion utfärdad mot sig. I Sverige finns det en specifik myndighet som ansvarar för tillsynen av revisorer och som därmed även utreder disciplinära ärenden. Den myndigheten heter Revisorsinspektionen och ansvarar främst för tillsyn av revisorer och revisionsbolag men även för examination samt auktorisation av revisorer (Revisorsinspektionen, u.å. d). Revisorsinspektionens tillsynsmyndighet är myndighetens största verksamhetsområde. Förekommande ärendebeslut vid disciplinära ärenden hos Revisorsinspektionen är varning, erinran samt upphävande, vilka är de ärendebeslut som vi i denna studie benämner som sanktioner. Även ärendebeslut så som ingen åtgärd, avskrivning samt beslut i annat ärende är förekommande hos myndighetens tillsynsverksamhet men leder inte till någon sanktion.Denna studie syftar till att bidra med kunskap avseende disciplinära åtgärder mot revisorer med fokus på klientföretagen. Studien syftar även till att identifiera eventuella kännetecken hos de klientföretag som väljer att anlita en sanktionerad revisor och ifall dessa kännetecken skiljer sig från eventuella kännetecken hos företag som anlitar icke-sanktionerade revisorer. Studien bygger på studier av två olika tidsperioder som syftar till att kunna jämföra och dra slutsatser om dessa kännetecken förändras över tid. Denna studie har sin grund i tidigare forskning som utförts inom revision men även företagsekonomi. Denna studie har även ett tydligt fokus på valet av revisor där revisorn fått en disciplinär åtgärd – därmed sanktionerade revisorer ur ett klientföretagarperspektiv. Detta är något som differentierar denna studie från tidigare studier och därmed är ett givande teoretiskt bidrag. Den tidigare forskning som funnits i samband med litteratursökning, har ett större fokus på valet av revisor i form av auditor choice. Däremot återfinns inga tidigare studier med ett fokus på sanktionerade revisorer i relation till auditor choice. Vilket gör denna studie till den första studien som sammankopplar dessa områden i samma studie. Utifrån denna studie har vi kunnat dra slutsatsen att både kön på VD och styrelse har en inverkan på valet av sanktionerad revisor. En ytterligare slutsats som kunnat dras av denna studie är att tiden sedan utfärdad sanktion har en påverkan på de avgörande kännetecknen hos klientföretagen vid val av sanktionerad revisor.