Klimatångest är ett växande fenomen. Olika faktorer kan antas påverka individers grad av klimatångest. Studien undersökte relationen mellan klimatångest och kön, ålder, locus of control samt grad av neuroticism. Detta skedde utifrån fyra hypoteser och två frågeställningar. Sammanlagt deltog 112 respondenter, varav 74 kvinnor. De besvarade en enkät bestående av Rotters Internal-External scale, Clayton och Karazsias klimatångestskala samt delen i Shafers Big Five Marker scale som avser att mäta grad av neuroticism. Materialet undersöktes med korrelationer samt en regressionsanalys. Resultatet från studien påvisade att graden av klimatångest hos respondenterna generellt var låg, kvinnor har mer klimatångest än män och personer med högre grad av neuroticism har högre grad av klimatångest. Beteendemässigt engagemang i klimatfrågan var en signifikant prediktor för klimatångest. Klimatångest kan således vara gynnsamt i viss mån då det tycks korrelera med adaptiva beteenden som kan reducera klimatpåverkan.