<p>Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält.</p>

Uppsatsen granskar det spänningsförhållande som existerar mellan Hårdrockens uttryck och den oinvigda allmänhetens moralpanik. Genom självpresentation och smakdistinktioner undersöker den också hur Hårdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. På så sätt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar Hårdrockens kulturella värde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hårdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar även hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom Hårdrockens verksamhetsfält.

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa. Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning. Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan. Denna nyfunna stereotyps blick, som inte definierats i tidigare forskning, namngav vi The Glare. Slutligen påvisar studiens resultat en större nyansering av de stereotyper som tidigare har diskuterats i genusrelaterad medieforskning. Resultaten tyder på att det inte finns en enhetlig kvinnlig stereotyp, utan att de kan variera beroende på genre och kulturell kontext. / The aim of this paper was to examine how women are portrayed in the Swedish metal magazines Close-Up Magazine and Sweden Rock Magazine from a gender theoretical and social constructivist perspective. Since the majority of the gender related media research have focused on pictures in fashion and advertising, there is a lack of awareness regarding how women are portrayed in other genres. This study’s objective was to examine pictures in these magazines in order to identify female stereotypes and compare them to established stereotypes from previous studies. In total 28 pictures from 15 magazines, that were published in 2013, were analyzed based on the understanding of feminist theory and Goffman’s theory of gender display. Three distinctive female stereotypes appeared in the results. These were titled The tough, The compassionate and The objectified. The last two are well known in the media research field while The tough woman, who show signs of aggression, contempt and superiority, has not appeared in previous studies. This new stereotype's view of the observer, which has not been defined in previous studies, we decided to call The glare. The results show a greater variety of stereotypes than what has been discussed in prior media related research. They also indicate that there is no uniform female stereotype and that they vary depending on genre and cultural context.