<p>Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts. Studiens resultat kopplas och diskuteras både utifrån aktuell forskning och Bronfenbrenners teori. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det behövs en stor mängd av varierande specialpedagogiska stödinsatser på förskolor, för att barn med hörselnedsättningar ska få en gynnsam utveckling. Variationen av uppfattningar angående specialpedagogiskt stöd ger en rikare och vidgad bild av vad det hela handlar om. De viktigaste och mest prioriterade stödinsatserna anses finnas i områdena kommunikationsstöd och psykosocialt stöd. Studien visar att teckenspråk är ett nödvändigt kommunikationsredskap. Närvarande pedagoger är ett viktigt psykosocialt stöd. Även andra delområden av specialpedagogiskt stöd, så som kognitivt stöd, motoriskt stöd, stöd i den fysiska miljöns utformning och stöd på organisations- och samhällsnivån är av stort värde. I resultatet synliggörs också uppfattningar angående stöd som ges ur olika specialpedagogiska perspektiv, bl.a. stöd utifrån individ-, grupp och organisationsperspektivet. Genom en diskussion med koppling till Bronfenbrenners teori synliggörs hur olika delar av specialpedagogiskt stöd samspelar. Mitt resultat visar att pedagogerna har en positiv uppfattning av specialpedagogernas arbete. Trots att studien synliggör en mängd goda exempel framkommer det uppfattningar om att det fortfarande saknas stöd, så som ekonomiska resurser, tillräckligt med pedagoger och kompetens. I studien framkommer det också att det finns en stor brist på forskning och styrdokument med konkreta riktlinjer, vilket också har betydelse för en gynnsam utveckling för barn med hörselnedsättningar.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts. Studiens resultat kopplas och diskuteras både utifrån aktuell forskning och Bronfenbrenners teori. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det behövs en stor mängd av varierande specialpedagogiska stödinsatser på förskolor, för att barn med hörselnedsättningar ska få en gynnsam utveckling. Variationen av uppfattningar angående specialpedagogiskt stöd ger en rikare och vidgad bild av vad det hela handlar om. De viktigaste och mest prioriterade stödinsatserna anses finnas i områdena kommunikationsstöd och psykosocialt stöd. Studien visar att teckenspråk är ett nödvändigt kommunikationsredskap. Närvarande pedagoger är ett viktigt psykosocialt stöd. Även andra delområden av specialpedagogiskt stöd, så som kognitivt stöd, motoriskt stöd, stöd i den fysiska miljöns utformning och stöd på organisations- och samhällsnivån är av stort värde. I resultatet synliggörs också uppfattningar angående stöd som ges ur olika specialpedagogiska perspektiv, bl.a. stöd utifrån individ-, grupp och organisationsperspektivet. Genom en diskussion med koppling till Bronfenbrenners teori synliggörs hur olika delar av specialpedagogiskt stöd samspelar. Mitt resultat visar att pedagogerna har en positiv uppfattning av specialpedagogernas arbete. Trots att studien synliggör en mängd goda exempel framkommer det uppfattningar om att det fortfarande saknas stöd, så som ekonomiska resurser, tillräckligt med pedagoger och kompetens. I studien framkommer det också att det finns en stor brist på forskning och styrdokument med konkreta riktlinjer, vilket också har betydelse för en gynnsam utveckling för barn med hörselnedsättningar.

名古屋大学博士学位論文 学位の種類 : 博士(医学)(課程) 学位授与年月日:平成22年9月28日 山崎雅弘氏の博士論文として提出された

The frequency following potential (FFP) is an auditory evoked response which crudely replicates the waveform of the stimulus. The origins of this far-field potential have been localized to the cochlea and specific auditory nuclei. The initiation site of the FFP along the cochlear partition has been thought to be dependent upon stimulus sound pressure level. Low stimulus levels elicit FFP from the apical turn of the cochlea, while moderate and high stimulus levels may elicit FFP from a large segment of the partition, including the basal turn. Simultaneous masking studies have contributed to the knowledge of this potential, but results from these studies may be confounded by interference from bioelectric potentials generated by distortion products from the masking noise. This investigation used non-simultaneous masking tones set at the subject's pulsation threshold level (PTL). This psychophysical method provides a representation of the frequency-resolving properties of the auditory periphery in a repeated gap masking paradigm. Patterns of the relative masking effect of each masking tone were plotted and compared for several probe levels and in the presence or absence of a continuous, high-pass masking noise. Tuning patterns derived in high-pass making noise effectively represented apical turn FFP. Those patterns without masking noise represented whole-cochlea FFP. The results of this study demonstrarted tuning patterns that reflected diminished FFP amplitudes in the primary 500 Hz region as well as in an extended secondary range of 800 to 2000 Hz, depending on the stimulus-masking parameters. Tuning patterns in high-pass masking noise were consistently flatter in the primary and secondary regions than for the tuning patterns without masking noise. The secondary regions of the tuning patterns extended above 2000 Hz for the patterns obtained without high-pass masking. Tuning patterns were consistently broader for the high stimulus level than for the moderate stimulus level. The multiple cochlear initiation sites for the FFP preclude its use as an audiological tool for the assessment of low-frequency hearing. However, the potential is suggested as a method to assess whole-cochlear response for the difficult-to-test patients with suspected profound hearing loss.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Tübingen, Univ., Diss., 2007.

Clinical ototoxicity - permanent hearing loss caused by medications - is estimated to affect millions of patients annually. Two classes of drug are largely to blame: platinum-based chemotherapeutics, primarily cisplatin, and aminoglycoside antibiotics. Development of methods to prevent ototoxicity depends upon an understanding of its mechanisms and may benefit from an understanding of native protective pathways of the inner ear. As the mechanisms behind cisplatin ototoxicity remain unclear, I first sought, and herein report, a refined mouse model of cisplatin ototoxicity which will allow for further in vivo investigation of cisplatin ototoxicity and potential methods for its prevention. This low-dose, multi-cycle model was found to accurately reproduce cisplatin ototoxicity as it has been described clinically and histopathologically. I then used this mouse model of cisplatin ototoxicity to investigate cisplatin pharmacokinetics in the cochlea and their role in driving cisplatin ototoxicity. Cisplatin was found to be retained within the cochlea for months following its administration. This initial finding in mice was extended to cochlear tissue samples from deceased human patients. Analysis of intra-cochlear cisplatin distribution in murine and human tissue identified the stria vascularis region of the cochlea as a promising target for intervention. With the nature of aminoglycoside ototoxicity better understood, I investigated a native inner ear protective pathway which could be leveraged to promote sensory hair cell survival. The improved hair cell survival that has previously been demonstrated as a result of heat stress was found to be mediated by cell-cell communication via extracellular vesicles. Further, hair cell protection against aminoglycosides could be reproduced through the application of exogenous, non-inner ear-derived extracellular vesicles. In sum, these data provide new insight into mechanisms of ototoxicity and details of cellular pathways which can help protect against it.

A maioria das perdas auditivas adquiridas ou congênitas decorre de dano ou perda das células ciliares da cóclea ou dos seus neurônios associados. A irreversibilidade da surdez em mamíferos ocorre devido à incapacidade de substituição das células perdidas, seja por divisão celular ou por regeneração de células endógenas no epitélio da orelha interna. Com isso o objetivo deste trabalho foi obtenção de linhagens de células progenitoras do epitélio coclear de fetos de cães com 40 dias de gestação, colaborando com futuras pesquisas relacionadas a trabalhos de tratamento para surdez neurossensorial. Foram utilizados oito fetos caninos com idade compreendidos a 40 dias de gestação, nos quais, foi realizada uma dissecação no crânio, expondo a cóclea para a retirada do epitélio coclear, visando sua analise morfológica, e obtenção de suas células. Para analise morfológica do tecido colear realizou-se as técnicas macroscópica, microscópica e de imunohistoquímica. As células obtidas da cóclea foram fotodocumentadas, e submetidas às analises de método colorimétrico MTT (3-(4,5-Dimethylthiazol-2-&#1091;l)-2,5-Diphenyltetrazolium Bromide), análise do ciclo celular, análise da imunofenotipagem e da diferenciação celular. Em cultivo as células apresentaram formato fibroblastóide. Na caracterização imunofenotipica apresentaram marcação positiva para marcadores de células-tronco mesenquimais e de pluripotência e marcação negativa para células hematopoiéticas. Apresentaram ainda a capacidade de diferenciação para linhagens celulares osteogênicas, adipogênicas e condrogênicas. Essas análises sugeriram resultados satisfatórios na obtenção, quantificação e caracterização dessas células, as quais foram adquiridas a partir de células do epitélio coclear de feto de cão, as quais poderão constituir fontes de células a serem utilizadas na terapia celular da espécie canina destinada ao tratamento de surdez causada por lesões ou danos do epitélio coclear / Most acquired or congenital hearing loss results from damage or loss of hair cells of the cochlea or their associated neurons. The irreversibility of deafness in mammals is due to the lost cells replacement inability, either by cell division or by regeneration of endogenous cells in the epithelium of the inner ear. Therefore, the objective of this work was to increase knowledge about getting progenitor cell lines of the cochlear epithelium from dogs&rsquo; fetuses with 40 days of gestation, collaborating with future research related to treatment work for sensorineural deafness. Eight canine fetuses were used aged as mentioned above, in which, a dissection was performed in the skull, exposing the cochlea to the withdrawal of the cochlear epithelium, for their morphological analysis and cells obtainment. For morphological analysis of the cochlear tissue was held the macroscopic techniques, microscopy and immunohistochemistry. The cochlea cells obtained were photo documented and analyzed for the colorimetric method MTT ( 3- ( 4,5- dimethylthiazol -2- &#1091;l ) -2,5 - Diphenyltetrazolium Bromide), cell cycle analysis, immunophenotyping analysis and cell differentiation. In culture, the cells showed fibroblast format. In immunophenotype characterization, they presented positive staining for mesenchymal stem cell markers and pluripotency and negative marking for hematopoietic cells. They also exhibit the differentiation capacity for cell osteogenic lineages, adipogenic and chondrogenic. These analyzes suggested satisfactory results in obtainment, quantification and characterization of these cells, which were acquired from the dog fetal cells&rsquo; cochlear epithelium, which may be cells of fonts to be used in cellular therapy of canine species for the treatment of deafness caused by injury or damage to the cochlear epithelium

I Sverige går barn i skolan i ungefär 12 år och det är i skolan de ska ges möjligheten att utveckla sitt språk. I Sverige talas det runt 150 olika språk och ett av dem är svenskt teckenspråk. Svenskt teckenspråk talas av bland annat personer med hörselnedsättning. För att barn som föds med hörselnedsättning på bästa sätt ska kunna tillägna sig kunskaper och ges möjlighet att utveckla sitt språk i skolan bör de undervisas på både talad svenska och svenskt teckenspråk. Många barn som föds idag med hörselnedsättning placeras i kommunala skolor där de får gå integrerat med barn som har normalhörsel och lärare som inte behärskar svenskt teckenspråk. Detta kan leda till att elever med hörselnedsättning hamnar utanför gemenskapen och går miste om viktig kunskap.Denna uppsats syftar till att undersöka lärares erfarenheter av hörselskadade och teckenspråkiga elever som går integrerat i kommunala skolor. Uppsatsen syftar också till att undersöka lärarnas erfarenheter av användandet av svenskt teckenspråk.Uppsatsen utgår från semistrukturerade intervjuer som gjorts under vårterminen -17 med fem yrkesverksamma lärare. Av resultatet från intervjuerna framkommer det att dessa lärare inte har mycket kunskap inom teckenspråket men är öppna för att lära sig och på så sätt kunna möta hörselskadade och teckenspråkiga elever och deras behov på bästa sätt.

A cochlear implant is a prosthetic device that can provide severe-to-profoundly deaf individuals with partially restored hearing. It emulates the function of a normal cochlea through combined functioning of externally situated electronics and an electrode array surgically implanted into the cochlea. Speech coding strategies implemented in speech processors aim to stimulate the auditory nerve in a way similar to that of a normal working cochlea by modelling the way the cochlea processes sound. Current speech processing strategies rely on the tonotopicity of the cochlea, i.e. the relation between distance from the base of the cochlea and the specific frequency that causes the highest amplitude of deflection at the specific point. The phenomenon of the travelling wave on the basilar membrane is thus reduced to its point or points of maximal deflection. In this study, the behaviour along the full length of the basilar membrane will be investigated in the time domain, i.e. the deflection along the whole membrane for any point in time, in order to evaluate the relevance of the travelling wave in coding sound in a cochlear implant system. The additional information acquired by emulating the motion of the fluid and the basilar membrane in the cochlea, will be transmitted to the recipient in electrical stimulus patterns, to assess whether it provides recipients of cochlear implants with better pitch perception. It will be shown that for the individuals that partook in the experiments, improvement of discrimination around 100 Hz were obtained when compared to current speech coding strategies like the advanced combination encoder (ACE) speech coding strategy in the same recipient. / Dissertation (MEng (Bio-Engineering))--University of Pretoria, 2007. / Electrical, Electronic and Computer Engineering / unrestricted