No description available.

En stor del av den svenska befolkningen har svårigheter att läsa en hel del texter på svenska, t ex myndighetstexter, nyheter men även skönlitteratur. Detta innebär att många inte har samma tillgång till information via det skrivna mediet som övrig allmänhet erbjuds. Komplicerade texter har visat sig besitta en avancerad syntax som försämrar läsbarheten. Manuell bearbetning av texter vid syntaxförenkling är en tidskrävande process och ett automatiserat tillvägagångssätt är önskvärt. I syfte att undersöka huruvida ett verktyg som automatiserar förenklingsprocessen är möjlig med dagens teknik togs verktyget CogFLUX fram. CogFLUX kan ses som en verktygslåda för vidare utveckling, som i dagsläget framförallt analyserar texter syntaktiskt och applicerar syntaktiska omskrivningsregler på frasnivå. Omskrivningsreglerna är sedan tidigare framtagna av Anna Decker vid Stockholms universitet. Utvärderingstexternas läsbarhet utvärderades med tre olika mått på läsbarhet; LIX, Nominalkvot och Lexikal variation, före och efter den syntaktiska förenklingen. Resultaten jämfördes sedan med manuellt förenklade texter inom samma genre. Resultaten av utvärderingen visar att vissa värden hos texterna kan förknippas med bättre läsbarhet efter CogFLUX:s bearbetning. Huruvida resultaten av förenklingen och utvärderingsmåtten visar på att texten blir mer lättläst diskuteras, då dessa ytliga mått har sina begränsningar och texterna ofta visade sig bli fragmentariska. Det kan konstateras att det med dagens resurser är möjligt att automatiskt applicera syntaktiska textomskrivningsregler på frasnivå. Tillsammans med ytterligare metoder för bearbetning av en texts syntax och dess semantik ses möjligheter för ett framtida robust verktyg som automatiskt gör texter lättlästa.

The enormous amount of information available today within different media gives rise to the notion of ways to reduce the inevitable complexity and to distribute text material to different channels or media. In an effort to investigate the possibilities of a tool to help eleviate the problem, an automatic summarizer called COGSUM has been developed and evaluated with regards to the informational quality of the summaries and with regards to the readability. COGSUM is based on word space methodology, including virtues such as problematic computational complexity and possibilities of inferring semantic relations. The results from the evaluations show how to set some parameters in order to get as good summary as possible and that the resulting summaries have higher readability score than the full text on different genres.

Idag finns dataprogram för bearbetning av texter på svenska i syfte att skapa lättlästa texter. CogFLUX är en modul ingående i EasyReader som används som verktyg för att skriva om texter till lättläst svenska. I detta arbete testas CogFLUX förmåga att underlätta läsbarheten och vara informationsbevarande. Sedan tidigare finns mått utarbetade för att mäta om texter är lättlästa. Mått som LIX och OVIX används för att mäta i vad mån en text är lättläst, där man mäter antalet ord per mening, långa ord samt unika ord. denna studie har en grupp personer fått genomgå ett test där de svarar på frågor med utgångspunkt från utvalda texter. Texterna är hämtade från högskoleprovet läsförståelse (VT11) med svarsförslag. Varje person presenteras en fulltext och en omskriven text. Utöver detta ska personen även försöka svara på frågor om texten utan att ha någon text att utgå ifrån. Studien har mätt antal rätt svar samt subjektiva skattningar av texternas läsbarhet. Avsikten är att med detta testförfarande få en jämförelse mellan de mått på lättläst text som LIX och OVIX ger och de omdömen som testpersonerna lämnar i sina skattningar. Studien visar att omskrivna texter får ett bättre mått vad gäller LIX och väsentligen oförändrat värde på OVIX. När detta jämförs med de subjektiva skattningar som testpersonerna utförde visade studien att omskrivna texter bedömdes som mer svårlästa och mer informationsfattiga. Antal rätt svar sjönk med nästan 15 procent för omskrivna texter men de gav ett bättre resultat än när testpersonen svarar utan att ha text att tillgå. Resultaten visar att CogFLUX inte underlättar läsbarheten hos omskrivna texter men att texterna verkar vara informationsbevarande till viss grad. Det visade sig att de nya texterna var informationsbevarande till viss grad och att det tog kortare tid att läsa texterna, det tog dock längre tid per textmassa om man tar hänsyn till att de nya texterna hade blivit kortare. Resultatet av testpersonernas subjektiva skattningar av läsbarheten av omarbetade text visar att CogFLUX inte är tillräckligt utvecklat för att skapa lättlästa texter. Det behövs ytterligare forskning för att ta fram och utveckla omskrivningsregler för det svenska språket. De nuvarande omskrivningsregler som tillämpas är framtagna av Anna Decker och visar sig inte vara tillräckliga för att leva upp till försökspersonernas skattning av vad som är en lättläst text. Idag används 16 av Deckers omskrivningsregler i CogFLUX. Studien visar att det behövs ytterligare utvecklade program för automatisk textförenkling för att nå resultat och uppnå kriteriet lättläst som subjektivt mått skattat av personer som läser texten. Även om det idag inte finns någon omfattande forskning kring automatisk textförenkling för svenska språket så är det av stor vikt för samhällsutvecklingen att forskningen går vidare, då dagens informationssamhälle kräver klara, tydliga och enkla budskap som ska vara möjliga för alla medborgare att tillgodogöra sig. Något som man skulle kunna se som en demokratisk rättighet.

<p>Undersökningens hypotes är: Mer erfarenhet leder till ett mer likformigt sätt att kategorisera komplexa begrepp. De komplexa begrepp som ingår i kortsortering är 14 st, dessa 14 st komplexa begrepp symboliserar en stor informationsmängd på Vara kommuns websidor.</p><p>Metoden som används för att undersöka hypotesen är kortsortering. Den valda populationen var "invånare i Vara kommun" och kortsorteringarna utfördes av 30 st försökspersoner på Vara stadsbibliotek.</p><p>Analysen av datainsamlingsmaterialet givet av kortsorteringarna utfördes med en kvantitativ metodinriktning. En generell mätning av de båda gruppernas likformighetsgrad, med de matematiska funktionerna; kvadratsumma och totalsumma gav båda de båda grupperna nästan exakt samma likformighetsvärde. En klusteranalys av datainsamlingsmaterialet gav samma klusterbildning för båda grupperna vilket också tyder på att graden av likformighet var relativt lika för de båda grupperna. Dessa analysresultat tyder enligt min mening på att undersökningens hypotes är falsifierad.</p>

<p>Det här är en undersökning om ett användargränssnitt för relativt ovana användare. Undersökningen handlar om huruvida gränssnittet ska innehålla bilder med ledtext eller enbart bilder. Hypotesen är att om bilderna är ordentligt utformade behövs ingen hjälpande ledtext. I den här undersökningen har digitala fotografier använts för att undersöka om hypotesen är giltig. En ledtext är till för att öka förståelsen av bilden och vad den skall representera. Om bilden i sig själv förmedlar sin symbolik, för användaren, behövs ingen hjälpande ledtext.</p><p>Förhoppningen med denna undersökning är att introducera datorer på gruppbostäder för utvecklingsstörda. Datorerna skulle då användas av både personalen och de boende på gruppbostäderna. Många av de utvecklingsstörda kan inte läsa och skulle därför kanske kunna bli förvirrade om de skulle konfronteras med text på skärmen. Av bland annat den anledningen är det viktigt att utforma gränssnittet så att det passar de blivande användarna.</p><p>Undersökningen är inte utförd på utvecklingsstörda personer. Det fanns inte möjligheter till detta inom ramarna för det här arbetet. Undersökningen är utförd på slumpvis utvalda läskunniga personer. Den är inte inriktad på någon speciell grupp av människor utan kan därför användas mer generellt.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är i första hand att utröna vad som händer med interaktionsspråket mellan operatör och och maskin då ett gränssnitts aktiva yta förminskas. På ett övergripande plan kan syftet utryckas i termer av vad som händer med användarens varseblivning och förståelse av gränssnittet då detta krymper.</p><p>Det konkreta syftet med detta arbete är att utröna om det går att ersätta ett nuvarande foliegränssnitt (42 x 42 cm) med en pekskärm (10 x 7,5 cm) som har en aktiv gränssnittsyta som svarar mot c:a 10 % av foligränssnittets.</p><p>Utvecklingen av pekskärmsgränssnittet har gjorts i samarbete med Tetra Pak i Lund. Pekskärmsgränssnittet, som skall ersätta foliegränssnittet, hör till en förpackningsmaskin som emballerar dryckesförpackningar i kartonger. Guidelines av Ben Shneiderman (1992) har legat till grund för gränssnittsutformningen.</p><p>Utvärdering av det nya pekskärms- och det gamla foliegränssnittet har genomförts med ICS-metoden (Interacting Cognitive Subsystems) och fokus har varit på vad som händer då gränssnittet krymps. En jämförelse mellan gammalt och nytt gränssnitt ligger till grund för att peka på kognitiva förändringar som det nya gränssnittet kan tänkas medföra.</p><p>Det teoretiska syftet med detta arbete är att utvärdera ICS-metoden i sig, samt att jämföra denna med Shneidermans guidelines.</p>

<p>I följande rapport presenteras en empirisk undersökning om metaforens påverkan på inlärning och aktivt minne. Syftet med undersökningen är att utröna om metaforen underlättar och förenklar dessa processer. Avsikten är också att göra en jämförelse mellan metaforer och bokstavliga uttryck. Först presenteras teorier kring metaforens karaktär och betydelse i språket. Vad är en metafor? Vad har den för syfte? Vad innebär det att yttra en metafor? Är metaforen en fråga om språk eller tanke? Efter detta presenteras syfte, genomförande och resultat av undersökningen. Slutligen följer en sammanfattning av resultaten, utvärdering av undersökningen, diskussion om vidare studier och en avslutande diskussion.</p><p>Studien behandlar metaforen i jämförelse med bokstavliga uttryck med hjälp av textbaserat material. Försökspersonerna får läsa två texter för att sedan få återge uttryck via formulär med uteblivna ord eller satser. Avsikten är att se om metaforen hjälper det aktiva minnet. En mindre intervju utförs också i undersökningen för att studera försökspersonernas upplevelse av metaforerna och om metaforen påverkar deras minnesteknik. Resultatet tolkas sedan enligt både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet besår av beräknade antal uttryck, tolkning av tydlig förekomst av uttryck och tolkning av personernas svar på frågorna. Resultaten efter genomförd undersökning visar att metaforen har ytterst liten påverkan på inlärning och minneshantering. Vissa typer av metaforer har haft genomslagskraft, som vedertagna metaforer, metaforer från samma familj och förklarande av abstrakta begrepp genom metaforer. I övrigt kan man förenklat säga att de bokstavliga uttrycken dominerar undersökningen. Det finns dock tendenser till att metaforen uppfattas av personerna på ett omedevetet plan på ett sätt som skiljer sig från de bokstavliga uttrycken.</p>

<p>Under skoltiden är det meningen att man ska lära sig saker även i hemmet. En viktig del i en inlärningsprocess är motivation, då ofta i de inledande faserna under processen. Den här studien undersöker hur man kan studera motivation i en läxläsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i ansträngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller ansträngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt inställda anstränger sig mer.</p>

<p>Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning på en arbetsplats som utmärks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebär att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. Gränssnittet är den yta som finns mellan operatören och systemet, och det är gränssnittet som avgör vilka systemtjänster som operatörerna kan använda. Utformningen av gränssnittet är således betydelsefullt för hur väl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.</p><p>För att studera samspelet mellan operatörerna och gränssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger på en fallstudie av ett arbetsområde på vevstakslinjen på Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken. Ett antal operatörer har observerats och intervjuats. Operatörernas arbetsuppgifter består främst av övervakning och kontroll, underhåll samt felhantering.</p><p>Studien visar att de gränssnitt som förekommer på arbetsplatsen saknar en konsistent informationskodning, det finns t.ex. inga konsekventa relationer mellan maskinernas och gränssnitten utformning och funktioner. Operatörerna måste därför lägga ner mycket tid och kraft på att lära sig att hantera systemen och deras arbetsuppgifter, främst felhanteringen, kräver ett stort mått av problemlösning.</p><p>Människors informationsbearbetning sker på två nivåer, en medveten och en omedveten nivå. Den nivå som har störst kapacitet är den omedvetna. Alla informationsprocesser som inte kan hanteras på denna nivå, t.ex. problemlösning, måste bearbetas genom medvetna, kontrollerade processer. Gränssnittens utformning kräver ett stort mått av medveten informationshantering och begränsar därmed operatörernas överblicks-, kontroll- och styrmöjligheter. Detta innebär att det föreligger ett kognitivt arbetsmiljöproblem.</p>