The study of cognition has suggested different views of what a system needs to perform computations. A strong computationalist approach aims at producing and preserving true statements through syntactic recombinations of elements. AJternately a more action-oriented approach stresses the environment in which the system is placed and the structure that this may provide in performing computation. What is at issue is that the strong computationalist view depends on a particular view of symbols that are decontextualised and function primarily syntactically, in the service of pragmatic goals. It is argued that some of the lessons learned from embodied cognition, in the form of epistemic and strategic action, can aid the ways in which symbols are supposed to function in dialogue. In so doing, attention is turned away from the reification of speech both in the fonn of text manipulation and transcript and begins to look at the environment, situatedness, function and properties of speech. Consequently, language comes to embody some of the ways in which we manage our interaction with the world and other agents, making it a little more than an artefact but a little less than a complete and disembodied picture of rational cognition. / Thesis (M.A.)-University of Natal, Durban,2003.

Thesis (M.A.)--Carleton University, 2004. / Includes bibliographical references (p. 125-126). Also available in electronic format on the Internet.

Stemming from the interdisciplinary questions, "what is the self?" and "what occurs in the absence of the self' this study sheds light on key areas of interest to both clinical psychologists and cognitive scientists. Following a review of self-literature across several disciplines, it is concluded that the fracturing or absence of the self may relate to certain psychopathologies. The present study used oral autobiographical narrative and a self-report inventory of psychopathology to explore this relationship in 43 college students. By examining these questions from a bottom-up perspective, this study expands upon existing literature regarding quantitative linguistic analysis of narrative in addition to providing key empirical data for the interdisciplinary study of psychopathology. Linguistic Inquiry and Word Count software and the Brief Symptom Inventory were used to categorize word use in autobiographical narratives and recent psychological distress. Linear regression with forward modeling was used to explore linguistic factors from the narratives that related to specific types of psychopathology. Results suggested that increased use of positive feeling words (e.g., happy, joy, love) in autobiographical narratives predicted an increased overall severity of distress, with other emotional, cognitive, and pronoun-based word usage predicting specific forms of psychopathology.

Notetaking is a cognitively complex academic task that requires the execution of multiple cognitive processes within a limited capacity working memory (Peverly et al., 2007; Peverly & Sumowski, 2012; Piolat, Olive, & Kellogg, 2005). Several studies have investigated cognitive processes related to notetaking, but only one has looked at variables related to notes-review (Hadwin, Kirby, & Woodhouse, 1999). Also, most studies have focused on handwritten notes, and the few studies that have evaluated the effect of writing medium (handwriting or typing) on notes have been limited and equivocal (Bui, Myerson & Hale, 2013; Mueller & Oppenheimer, 2014). This study examined cognitive differences related to lecture notetaking, notes-review, and performance on a multiple-choice test that included memory and inference items. In addition, this study explored differences between handwriting and typing on notes and notes-review. Eighty undergraduate students were randomly assigned to handwrite or type notes, review them, and complete a multiple-choice test based on the lecture. They also completed a measure of letter speed consistent with their experimental condition, along with measures of language comprehension, sustained attention, background knowledge, and metacognition. MANOVAs found significant differences in letter speed between handwriting and typing groups, but no significant differences in overall notetaking or notes-review. The handwriting condition showed evidence of more transformation and organization of lecture information between notetaking and notes-review than with typing. Regression analyses found that letter speed and language comprehension predicted notetaking. Notes-review was positively and significantly related to notetaking, language comprehension, and writing medium. Typed notes were more strongly related to notes-review than handwritten notes. A significant letter speed x metacognition interaction for notetaking and a significant letter speed x sustained attention interaction for notes-review suggest that basic cognitive processes (letter speed) need to be sufficiently automatized in order for higher cognitive processes to be applied effectively. Test performance overall and performance on inference items were predicted by notes-review and writing medium. The latter indicated that handwriting was more strongly related to test performance than typing. Findings suggest that handwriting may enable deeper processing of information compared to typing. Future studies should continue to include interactions between cognitive variables to support the theory of hierarchical processing within a limited capacity working memory. Further research on the effects of writing medium on notes and notes-review will improve understanding of the effects of handwriting and typing on these processes.

<p>Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund. För att gruppera och prioriteraprogramegenskaper har Kanos modell för kundnöjdhet använts.Uppsatsen visar att en metod som grundar sig i förebildsanalys kan användas för att ta fram demest basala egenskaperna hos en artefakt. Detta i kontrast till viss agil utveckling ska det visa sig.Uppsatsen visar även på att den tillgängliga tiden för ett utvecklingsprojekt kan vara avgörande förvilka sorts egenskaper man utvecklar</p>

<p>"Det finns många arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inräknat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex är all den information som strömmar ut och in. Intensivvårdsavdelningar är inget undantag. Det är kanske där det strömmar som mest information då de ständigt får in nya patienter och de patienter som ligger där stannar för det mesta inte så länge.</p><p>Överrapporteringar av olika slag är ett exempel på de informationsflöden som finns på olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter på en avdelning och hur överrapporteringen går till. Överrapporteringen måste förändras för att hanteringen av patienterna ska bli bättre. De problem som finns i samband med en överrapportering är att den tar alldeles för lång tid och, är ostrukturerad och att alla som ger rapport har olika åsikter om hur detaljerad informationen som ges ska vara. Överrapporteringarna ser olika ut beroende på vilken sjuksköterska det är som ger rapport.</p><p>Jag har tittat på hur artefakterna hjälper till att bygga upp samtalet under överrapporteringen. Med hjälp av en kvalitativ undersökning har jag kunnat visa att artefakter som används vid överrapportering hjälper till att bygga upp samtalet tillsammans med den kunskap som sjuksköterskorna har. Utan artefakter hade den här typen av överrapportering inte varit möjlig."</p>

<p>Arbetets syfte är att studera om en ansats baserad på serious gaming kan göra ett datorbaserat träningsverktyg mer självständigt och mer motiverande för användaren.  I detta arbete beskrivs erfarenheterna från en fallstudie där ett speciellt träningsverktyg, Eco₂Trainer, utvärderades med hjälp av användartest. Eco₂Trainer är ett träningsverktyg för sparsam körning med buss. Träningen görs framför en dator med en ratt och pedaler. Arbetets syfte är att med hjälp av serious gaming göra Eco₂Trainer självständig och mer motiverande för användaren. Arbetet baseras på ett uppdrag av StageIT AB och innefattar flera intressanta och aktuella delar. Serious gaming är en aktuell ansats som lämpar sig bra för just detta projekt och även psykologiska faktorer som driver en tv- och datorspelare generellt och hur dessa gynnsamma faktorer kan implementeras i ett träningsverktyg som Eco₂Trainer beskrivs. Arbetet innefattar litteraturstudier men också användarstudier i form av två användartest med personer i målgruppen. Under användartesten gjordes observationer och frågeformulär besvarades av testdeltagarna. All information samlades ihop och analyserades för att sedan användas för vidare utveckling. Resultatet av arbetet blev en ny version av Eco₂Trainer som bygger på ett upplägg baserat på serious gaming. Det nya upplägget testades i ett andra användartest och fick gott betyg av deltagarna. Eco₂Trainer visade sig vara självständig och testdeltagarna var motiverade och tyckte det var underhållande. Slutsatsen är därför att projektet har lyckats uppnå sina mål och varit med och skapat en produkt som kan bidraga till en mer miljömedveten framtid.</p> / <p>Eco₂Trainer is a tool for practicing Ecodriving, developed for busses. In front of a computer screen, with a steering wheel and pedals the training is performed. This method has advantages compared to practicing Ecodriving in a vehicle. No CO₂discharge, no exhaust fumes and no fuel expenses makes Eco₂Trainer a tool of today. Making Eco₂Trainer more independent and motivating for the user is the purpose of this paper. The project is an assignment for StageIT AB and contains interesting and current topics. Environmental matters are the background of the whole Eco₂Trainer project. Serious gaming is another current subject that is brought up and adapt to the project as well as the psychology behind what makes a videogame player, play on. The paper includes literary studies and user studies. The result of this project is a new version of Eco₂Trainer were the structure is based on serious gaming. The new version of Eco₂Trainer was well liked at the last user test and therefore the conclusion is that the project was successful. The test also shows that the project reaches its goals and helped creating a tool for a more aware future.  </p>

Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund. För att gruppera och prioriteraprogramegenskaper har Kanos modell för kundnöjdhet använts.Uppsatsen visar att en metod som grundar sig i förebildsanalys kan användas för att ta fram demest basala egenskaperna hos en artefakt. Detta i kontrast till viss agil utveckling ska det visa sig.Uppsatsen visar även på att den tillgängliga tiden för ett utvecklingsprojekt kan vara avgörande förvilka sorts egenskaper man utvecklar

<p>Dagens monteringsarbete skiljer sig nämnvärt från det monteringsarbetet som utfördes för 50 år sedan. En stor skillnad är dels att produktionssystemet skiljer sig men även att en montör i dag måste ha ett sätt att förhålla sig till den information som finns om monteringsarbetet. Om inte montörer har ett informationsbeteende som är anpassat till det produktionssystem som är aktivt så föreligger det stor risk att kassaktioner uppstår. För att undersöka hur montörers informationsbeteende ser ut så har en observation genomförts i form av en fallstudie på Volvo Powertrain i Skövde. Observationen gick ut på att studera de montörer som arbetar på en arbetsstation och undersöka hur de förhåller sig till den information som finns tillgänglig om deras arbetsuppgifter. Observationerna har påvisat vilket vikt det är av att montörernas informationsbehov sammanfaller med organisationens mål. Som ett resultat av arbetet så har även ett förslag om ett signalsystem påvisats för att stödja montörernas informationsbehov.</p>

<p>The notion of service design as a design field has emerged during the last 10-15 years and seems to be growing more and more; a 2007 textbook on interaction design states: “The new frontier of interaction design is services” (Saffer, 2007, p. 174). Since the field is so young, there still are areas which hardly have been explored. One of these is cultural effects on service expectations. This thesis aims to help to fill in the knowledge gap by applying a model of cultural differences. The model used is the one developed by Geert Hofstede, which has been proved to be valid within a large number of varyingfields. This was done through the research question “Is Hofstede’s model applicable to service design in general, and individualization of services in particular?”.</p><p>The question was explored through two parallel research processes; a quantitative questionnaire distributed via the web and a qualitative evaluation of 47 different service web sites. The qualitative evaluation was done through a new method called Cultural Walkthrough. Four key countries were chosen; the questionnaire was aimed at natives of these countries and the web sites all came from these countries. The countries in question were Germany, India, the United Kingdom and the USA.</p><p>The results indicate that Hofstede’s model can’t be applied to service design straight off. Neither can they be used as a basis to deem the want for the possibility to individualize services, which seems to be dependent on the individual. The results indicate a large number of interesting questions for further research.</p>