McGreevy, Fry, and Cornwall (2014) developed an assessment within the Essential for Living (EFL) manual for clinicians to identify which communication modality should be used for each individual. This assessment identifies an AAC based on the learner’s skills, level of problem behavior, similarities between AAC and vocal community, and size of the verbal community. However, to date, no research has evaluated if this assessment identifies the communication modality that will result in faster acquisition of mands in individuals with ASD. Thus, the purpose of this study was to compare acquisition of mands across a modality identified by the EFL communication modality assessment and two other commonly used modalities. A secondary purpose was to determine if participants acquire mands using the mode of AAC identified by EFL. Finally, a third purpose was to determine if the communication modality identified by EFL communication modality assessment matches the modality currently used by the individual. Findings showed that although all three participants acquired mands across the three communication modalities, mands in the modality of communication recommended by the EFL assessment were acquired faster only by 1 out of the 3 participants.

As more and more shared autonomous vehicles (SAVs) are introduced in mixed traffic conditions, it calls upon research exploring the relationship between an SAV and its passengers. It is assumed that in the future SAVs will be completely autonomous, with no operator on-board, resulting in the loss of implicit communication between a driver and a passenger with effects on trust. This served as motivation to perform a study investigating the definition of trust from the passenger’s perspective. Initially a state-of-the-art study was conducted to research previous work and identify existing trust frameworks. Three field studies took place on an operational SAV which included interviews and observations with on-board operator and passengers. The aim of which was to understand the trust dynamics between the operator and passenger but more importantly, between the SAV and its passengers. The results revealed dependency on the operator during the commute in deadlock situations. To investigate trust attributes, interviews and observations were conducted with passengers of a regular bus as well as experts from the field of transportation. Situational awareness of the SAV and communication of SAV intention were deemed most important towards building trust with caution towards information overload. Furthermore, three participatory design studies conducted showed a multi-modal approach as the preferred way of communication, with visual and auditory modalities being the most favorable choice. The overall results showed that a communication and feedback channel with an SAV and its passengers is necessary in creating trust in the absence of a driver. Future studies could use the findings from this thesis as the building blocks for creating a communication interface to enhance passengers trust in an SAV. / Fler och fler autonoma fordon (SAV) introduceras i den vanliga trafikmiljön, vilket kräver ökad förståelse för relationen mellan SAV:er och dess passagerare. I framtiden förutsätts SAV:er kunna bli hela autonoma utan varken en förare eller operatör ombord, vilket ändrar förutsättningarna. Det skulle innebära en förlust av den implicita (“tysta”) kommunikationen mellan förare och passagerare, vilket är bakgrunden för denna studie om passagerares förtroende för SAV:er. Studien innehåller fyra delar. Först en översikt av den senaste forskningen om upplevt förtroende, vilket skapar ett forskningsmässigt ramverk. Tre fältstudier gjordes ombord en SAV vilket inkluderade både intervjuer och observation av passagerare och operatörer. Syftet var att förstå dynamiken både mellan operatören och passageraren samt mellan SAV:n och passageraren. Resultaten visar på att fordonet, och därmed passagerarna, fortfarande är beroende av operatören i situationer när fordonet fastnade på grund av problem i trafikmiljön. Den tredje delen av studie handlade om att undersöka olika parametrar för förtroende och genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer av passagerare på en vanlig buss samt genom intervjuer med experter från transportbranschen. Det tydligaste resultatet var att SAV:n behövde vara medveten om närmiljön och att visa förståelse och kommunicera sin avsikt var den faktor som var viktigast för att bygga förtroende. Samtidigt fanns risk för ett överflöd av information. Slutligen genomfördes tre designövningar med användare vilket visade på ett behov av kommunikation med hjälp av flera kanaler, där den visuella och ljudmässiga kanaler föredrogs av de flesta användare. Resultaten tyder på att kommunikation och återkoppling är nödvändigt för att skapa förtroende mellan SAV:er och dess passagerare. Framtida studier bör därför fokusera på att skapa ett gränssnitt mot passagerare som bygger på dessa resultat.