I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm pågår ett stort stadsutvecklingsprojekt där det planerats för ungefär 12 000 nya bostäder, 35 000 arbetsplatser och 600 000 kvadratmeter kommersiell yta. För att koordinera alla transporter av byggmaterial in till området, samt hantera avfallstransporter ut ur området, har Stockholms stad etablerat ett bygglogistikcenter vars mål bland annat är att reducera antalet transporter. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram en metod för utvärdering av potentiella miljöeffekter med bygglogistikcentret i Norra Djurgårdsstaden. Examensarbetet har tittat på byggtransportlogistik ur ett livscykelperspektiv för jämförelse mellan två olika scenarion, då ett bygglogistikcenter finns (scenario 1) respektive då ett sådant inte finns (scenario 2). De parametrar som ingått är partiklar och energianvändning samt CO2, NOx och SO2. Två olika beräkningsverktyg har jämförts och valet föll på ett verktyg från NTM, Nätverket för Transporter och Miljön. En genomgång av vilken information som erfordras för att göra beräkningar har gjorts och för att undersöka tillgången till dessa data har ett antal intervjuer samt en workshop genomförts med olika aktörer, både inom Norra Djurgårdsstaden men också utifrån. Andra saker som diskuterades var aktörernas syn på bygglogistikcentret, vad som kan förbättras med det samt hur själva utfallet av en utvärdering skulle kunna förbättras, exempelvis genom styrning i upphandlingsprocessen. Intervjuer och workshop har också varit viktiga i syfte att förankra den föreslagna utvärderingsmetoden hos aktörerna själva. Under intervjuer och workshop har det bland annat framkommit en del konstateranden och några förslag till förbättringar. Exempelvis sades att logistikfrågor lyfts upp enbart genom att bygglogistikcentret finns och att den största förbättringen med bygglogistikcentret anses vara att framkomligheten är mycket bättre än vad den annars hade varit. En annan sak som de flesta var eniga om var att krav i upphandling bör ställas så tidigt som möjligt för att de ska kunna få så stor effekt som möjligt. För att göra en utvärdering krävs data om alla olika transporter och för varje transporttyp behövs information inom tre olika kategorier: fordonet, lasten samt själva körvägen. Eftersom alla data inte finns tillgängliga idag kommer en del antaganden att behöva göras, hur många beror på när i tiden utvärderingen ska göras och hur noggrann den ska vara. Om en utvärdering ska göras snarast rekommenderas att ett antal manuella mätningar genomförs men för att utvärderingar ska kunna göras kontinuerligt föreslås att en del åtgärder vidtas för att automatisera insamlingen av data. Det rekommenderas också att en känslighetsanalys av erhållna mätvärden görs för bedömning av vilka data som är i störst behov av ökad noggrannhet för att utvärderingens tillförlitlighet ska öka. Beroende på vad en sådan analys visar ges förslag på några olika åtgärder som kan vidtas, såsom att montera kameror vid grindpassager för information om passerande fordon eller att installera datorer i vissa fordon för att få information om körbeteende. / In the eastern part of Stockholm a major urban development project is taking place. It is called Stockholm Royal Seaport and until the year 2030 approximately 12,000 new homes, 35,000 workplaces and 600,000 square meters of commercial areas will be added to the area. The project has been given a very ambitious environmental action program and as a part of that the City of Stockholm has established a logistics center in the area. The logistics center is supposed to coordinate all transports of building material and handle the waste during the construction phase. One objective with the logistics center is to reduce the amount of transports and thereby also the generated emissions and the use of energy. The aim of this thesis has been to develop a methodology for evaluating the potential environmental impacts related to the logistics center in the Stockholm Royal Seaport. The evaluation method is able to compare the effect, from a life cycle perspective, from construction transports in two different scenarios, scenario 1 where there is a logistics center and scenario 2 where there is not. The chosen parameters are CO2, NOx, SO2, particulate matter and energy usage. Two different tools for computing values for the chosen parameters have been compared and the selected one is developed by NTM, the Network for Transport Measures. After the selection an investigation of input data required to use the tool was performed. A number of interviews were conducted and a workshop was organized with various representatives, mainly people working with construction or transportation in the Stockholm Royal Seaport. The things discussed during the interviews and the workshop were, among other things, the availability of required data, the interviewees opinions about the logistics center and their suggestions for improvements that can be done, both at the center itself, but also for example in the procurement process. Another purpose for the interviews and the workshop was to anchor the methodology with the various representatives. A direct result from the interviews and the workshop has been some proposals for improvement, for example that requirements in the procurement process should be presented at an early stage to be able to be as effective as possible. Some of the interviewees pointed out that logistic issues are highlighted simply by the existence of the logistics center. There are a couple of different transport routes within the area, as some deliveries are allowed directly into the construction sites, whereas some have to pass the logistics center to unload the freight, all depending on the amount of freight to a specific site. Staff at the logistics center will then consolidate the deliveries to the construction sites into one vehicle. They also collect the generated waste, which they handle at the center before it is transported to an external retrieval plant. The logistics center also utilizes a vehicle used for inspections of the traffic and deliveries within the area. All of the above mentioned types of transportations are included in the thesis. An evaluation of the effects of the logistics center requires data about all types of transportation, within three different categories: the vehicle, the load and the actual route. Since all required data is not available today some assumptions have to be made, how many and which depends on the requested accuracy of the evaluation and when it is to be performed. If an evaluation is to be performed given the current conditions it is recommended that a number of manual measurements are carried out to collect data which was not available at the time being, however, if evaluations are to be done continuously it is suggested that the retrieval of data is as automated as possible. It is also recommended to do a sensitivity analysis of the data retrieved from the measurements to assess the impact from certain data on the chosen parameters. The amount of impact helps determine which data to refine in order to increase the accuracy of the evaluation. Depending on what the analysis shows the thesis gives suggestions for actions such as installing cameras at gates to the construction sites and/or the logistics center or to install computers in vehicles to obtain data on driving behavior.