<p>De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras. Därför har en marknad med miljöberäkningsmodeller för utsläpp från olika transportsätt vuxit fram med syfte att kunna jämföra och följa upp förbättringsarbeten.</p><p> </p><p>Uppdragsgivare för detta examensarbete har varit Korsnäs AB. Syftet har varit att analysera och beräkna utsläppen av förorenande ämnen från fyra typiska produkttransportflöden från Korsnäs samt jämförande beräkningar för två av Korsnäs konkurrenter och en direkttransport. Utöver detta har två olika beräkningsmetoder, Skogsindustriernas kalkyl samt NTM:s beräkningsmetod utifrån NTM:s emissionsfaktorer, analyserats och jämförts.</p><p> </p><p>Vid jämförelsen av utsläppen mellan Korsnäs och konkurrenternas flöden framkom att Korsnäs i tjugo fall av tjugoåtta stod för det lägsta utsläppet av föroreningar. I fem fall av tjugoåtta hade en konkurrent eller direktbil lägst utsläpp medan det i tre fall förekom lika stora utsläpp hos Korsnäs som hos konkurrenter. Utsläppens storlek berodde främst på val av transportsätt och fordonstyp. Vid jämförelse av beräknade utsläppssiffror från Skogsindustrierna och NTM framkom en del olikheter. Skillnaderna mellan utsläppssiffrorna berodde främst på att olika emissionsfaktorer har använts vid beräkningarna.</p><p> </p><p>Det finns många olika miljöberäkningsmetoder att tillgå idag och detta skapar en förvirring och problematik. Eftersom olika företag använder olika beräkningsmodeller och dessa ofta skiljer sig åt vad gäller metod, emissionsfaktorer och antaganden är det mycket svårt att göra en korrekt jämförelse av utsläppen från olika företag. För att få bukt med denna problematik krävs en standardiserad beräkningsmodell som används av alla företag och detta är också på gång i dagsläget.</p> / <p>In recent decades growing economy with centralization of production, reduction of inventory levels and increased availability have forced more and longer transportation of goods. This has led to the increasing use of fossil fuels which in turn provides increased emissions of harmful substances into our environment. Many of these pollutants, so called greenhouse gases affect the climate of the earth so that the average temperature increases. Authorities and organizations have recently opened their eyes to these emissions and by using different management control measures they have been able to partially regulate emissions and take control of the situation. In order to determine how much environmental pollutants are emitted from transport, calculations and estimates have to be made. Therefore markets of environmental calculation methods of emissions from different transport modes emerged with a view to compare and pursue improvement works. The constituent for this thesis has been Korsnäs AB. The aim has been to analyze and calculate the emissions of pollutants from four typical product transport flows from Korsnäs, and making comparative calculations for two of Korsnäs competitors and a direct transport. In addition, two different environmental calculation methods, the calculation of Skogsindustrierna and NTM’s calculation based on NTM’s emission factors, were analyzed and compared. Comparisons of emissions between Korsnäs’ and competitors flows showed that Korsnäs in twenty cases of twentyeight accounted for the lower emission of pollutants. In five cases of twentyeight a competitor or direct transport had the lowest emissions, while in three cases, Korsnäs had equal emissions as a competitor. The size of emissions depended mainly on the choice of transport mode and vehicle type. By comparison of the calculated emissions figures from Skogsindustrierna and NTM some inequalities appeared. The differences are mainly due to different emission factors used in the calculations. There are many different environmental calculation methods available today and this creates confusion and problems. Because different companies use different calculation methods and they often differ in methods, emission factors and assumptions, it is very difficult to make an accurate comparison of emissions from various companies. To overcome this problem, a standard calculation method used by all companies is needed and this is also in progress in the present situation.<strong></strong></p>

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras. Därför har en marknad med miljöberäkningsmodeller för utsläpp från olika transportsätt vuxit fram med syfte att kunna jämföra och följa upp förbättringsarbeten.   Uppdragsgivare för detta examensarbete har varit Korsnäs AB. Syftet har varit att analysera och beräkna utsläppen av förorenande ämnen från fyra typiska produkttransportflöden från Korsnäs samt jämförande beräkningar för två av Korsnäs konkurrenter och en direkttransport. Utöver detta har två olika beräkningsmetoder, Skogsindustriernas kalkyl samt NTM:s beräkningsmetod utifrån NTM:s emissionsfaktorer, analyserats och jämförts.   Vid jämförelsen av utsläppen mellan Korsnäs och konkurrenternas flöden framkom att Korsnäs i tjugo fall av tjugoåtta stod för det lägsta utsläppet av föroreningar. I fem fall av tjugoåtta hade en konkurrent eller direktbil lägst utsläpp medan det i tre fall förekom lika stora utsläpp hos Korsnäs som hos konkurrenter. Utsläppens storlek berodde främst på val av transportsätt och fordonstyp. Vid jämförelse av beräknade utsläppssiffror från Skogsindustrierna och NTM framkom en del olikheter. Skillnaderna mellan utsläppssiffrorna berodde främst på att olika emissionsfaktorer har använts vid beräkningarna.   Det finns många olika miljöberäkningsmetoder att tillgå idag och detta skapar en förvirring och problematik. Eftersom olika företag använder olika beräkningsmodeller och dessa ofta skiljer sig åt vad gäller metod, emissionsfaktorer och antaganden är det mycket svårt att göra en korrekt jämförelse av utsläppen från olika företag. För att få bukt med denna problematik krävs en standardiserad beräkningsmodell som används av alla företag och detta är också på gång i dagsläget. / In recent decades growing economy with centralization of production, reduction of inventory levels and increased availability have forced more and longer transportation of goods. This has led to the increasing use of fossil fuels which in turn provides increased emissions of harmful substances into our environment. Many of these pollutants, so called greenhouse gases affect the climate of the earth so that the average temperature increases. Authorities and organizations have recently opened their eyes to these emissions and by using different management control measures they have been able to partially regulate emissions and take control of the situation. In order to determine how much environmental pollutants are emitted from transport, calculations and estimates have to be made. Therefore markets of environmental calculation methods of emissions from different transport modes emerged with a view to compare and pursue improvement works. The constituent for this thesis has been Korsnäs AB. The aim has been to analyze and calculate the emissions of pollutants from four typical product transport flows from Korsnäs, and making comparative calculations for two of Korsnäs competitors and a direct transport. In addition, two different environmental calculation methods, the calculation of Skogsindustrierna and NTM’s calculation based on NTM’s emission factors, were analyzed and compared. Comparisons of emissions between Korsnäs’ and competitors flows showed that Korsnäs in twenty cases of twentyeight accounted for the lower emission of pollutants. In five cases of twentyeight a competitor or direct transport had the lowest emissions, while in three cases, Korsnäs had equal emissions as a competitor. The size of emissions depended mainly on the choice of transport mode and vehicle type. By comparison of the calculated emissions figures from Skogsindustrierna and NTM some inequalities appeared. The differences are mainly due to different emission factors used in the calculations. There are many different environmental calculation methods available today and this creates confusion and problems. Because different companies use different calculation methods and they often differ in methods, emission factors and assumptions, it is very difficult to make an accurate comparison of emissions from various companies. To overcome this problem, a standard calculation method used by all companies is needed and this is also in progress in the present situation.

No description available.

Åfors glasswork was a company which started in 1876 and closed in 2012 due to the bad economical situation in the company. After its closure, the glasswork left behind contaminated soil with different concentrations of heavy metals such as, arsenic from arsenic trioxide, a chemical used to remove bubbles during the melting of glass, and lead oxide, a chemical used in the production of crystal glass. Crystal glass’s production occurred under 1921-1971, but emissions of lead into the air from Åfors glasswork continued until 2011, because of the artist Bertil Valliens’ artglas was made in Åfors glasswork from 1970’s and onwards. The aim of this study was to estimate how much lead (Pb) and arsenic (As) that were released by Åfors Glasswork into the atmosphere during the operational period of the glasswork in comparison with how much of lead and arsenic were purchased for the company. Added to the assistance of the data from National Archives the variations in the activities of Åfors glasswork could be shown. Finally the study aimed to show the influence of such substances to the environment.  The data that could be collected included information from Åfors glasswork under 1900-1961 and under 1993 -2011. Emission of lead into the air during the period 1900-2011 was about 9 700 kg lead, and the company purchased  approximately 170 000 kg lead oxide under operational period. About the emissions of arsenic to the air during the period 1972-2011 were about 22 kg  of As . Estimations during the period 1900-1971 for arsenic could not be implemented due to lack of information, so probably totals emissions of arsenic could be significantly higher. The knowledge of the amount of metals emitted to the air during all these years helps to present an idea about how polluted the soil, sediment and water around the glasswork may be. It is of most importance to know that lead and arsenic are very stable substances that remain in place for a very long time. This is why those areas must and should be cleaned. / Åfors glasbruk var ett företag som startade 1876 och lades ner 2012 pga. av dålig ekonomi. Efter sin stängning, lämnade bruket efter sig förorenad mark med olika koncentrationer av tungmetaller, bl.a. arsenik från arseniktrioxid som används för att avlägsna blåsor vid smältning och bly från blymönja, en kemikalie som används i tillverkning av kristallglas. Tillverkningen av kristallglas pågick mellan 1921-1971, men Bertil Valliens konstglas gjordes från 1970- talet och därför fortsatte emissionerna av bly till luft från bruket tills 2011. Syftet med studien var att uppskatta hur mycket bly och arsenik som släppts ut från Åfors Glasbruk till luft under driftstiden och beräkna hur mycket bly och arsenik som hamnade i utgående luft jämfört med hur mycket bly och arsenik som köpts in till produktionen. Fakta som kunde samlas in inkluderade information från Åfors glasbruk under åren 1900-1961 samt en del information för åren 1993-2011. Emissioner av bly till luft under perioden 1900-2011 blev ca 9 700 kg bly, och företaget köpte under samma tid ungefär ca 170 000 kg blymönja. Emissioner av arsenik till luft under perioden 1972-2011 blev  ca 22 kg arsenik. Beräkningar för perioden 1900-1971 angående arsenik gick inte att genomföra på grund av databrist så antagligen är de totala emissionerna betydligt större. Att få veta vilken mängd av metaller som släppts ut till luften under alla dessa år hjälper till att skapa en uppfattning om hur förorenad marken, sediment och vatten är i närheten av bruket.

Pappret undersöker om det finns ett samband mellan kapitaltäckningsregler och att bankergenomför defensiva emissioner. För att förstå bankemissioner ytterligare, undersöks omlikviditet kan anses vara en predicerande faktor till att en bank genomför en emission samtom finanskrisen har ändrats bankers riskbeteende. Ämnet är aktuellt då flertalet bankerupplever finansiella svårigheter och emitterar defensivt kapital för att undvika konkurser.Resultatet av vår studie visar att det finns ett svagt positivt samband mellankapitaltäckningsregler och emissionsstorlek. Ett starkt positivt samband som framkom varmellan bankers riskbeteende efter finanskrisen, studien visar att amerikanska banker är merriskbenägna efter finanskrisen. Basel IV är under utveckling och innebär hårdarekapitaltäckningskrav, därav är det relevant att undersöka effekten hårdare regleringar har påbankernas emissionsbeteenden.

En mätvärdesbaserad metod har använts för att i den enskilda förbränningsanläggningen kunna visa vilka driftsätt som ger onormalt höga utsläpp. Tre olika typer av anläggningsdata har använts. Metoden fokuserar på gasfasreaktioner för att hållas oberoende av eldningsteknik. För att hålla nere beräkningstider och datorkapacitet fokuserar arbetet på summareaktioner och enkla samband vad gäller kemiska processer och förhållanden i eldstaden.

Arbetet har jämfört de emissioner som olika tjocklek på lacklagren samt olika torkningstemperaturer ger upphov till. Det konstaterades att tjocka lager ger upphov till oproportionerligt höga emissioner både på kort och framförallt på lång sikt. En högre torkningstemperatur orsakar lägre emissioner på kort sikt men lika höga eller högre på lång sikt. Inverkan från underlaget som lacken applicerades på undersöktes också och där konstaterades att ett porösare medium, i detta fall en MDF-skiva, orsaker lägre emissioner. Sannolikt pga att ämnena sugs upp av materialet. Den tredje delen bestod i att jämföra olika testkammares förmåga att registrera de sökta ämnena. Två stycken kammare med volymen 1m3 och en liten kammare med volymen 3ml användes. Det visade sig att de båda stora kamrarna visade liknande resultat om tiden efter att lacken applicerats på proverna var densamma. Den mindre visade klart lägre koncentrationer i försöksluften men omräknat till ytspecifik utsöndring var värdena jämförbara. Ämnen med hög kokpunkt var överrepresenterade i den lilla kammaren och ämnen med låg kokpunkt underrepresenterade, vilket gör att kammaren lämpar sig bäst för jämförande studier.

<p>Arbetet har jämfört de emissioner som olika tjocklek på lacklagren samt olika torkningstemperaturer ger upphov till. Det konstaterades att tjocka lager ger upphov till oproportionerligt höga emissioner både på kort och framförallt på lång sikt. En högre torkningstemperatur orsakar lägre emissioner på kort sikt men lika höga eller högre på lång sikt. Inverkan från underlaget som lacken applicerades på undersöktes också och där konstaterades att ett porösare medium, i detta fall en MDF-skiva, orsaker lägre emissioner. Sannolikt pga att ämnena sugs upp av materialet. Den tredje delen bestod i att jämföra olika testkammares förmåga att registrera de sökta ämnena. Två stycken kammare med volymen 1m3 och en liten kammare med volymen 3ml användes. Det visade sig att de båda stora kamrarna visade liknande resultat om tiden efter att lacken applicerats på proverna var densamma. Den mindre visade klart lägre koncentrationer i försöksluften men omräknat till ytspecifik utsöndring var värdena jämförbara. Ämnen med hög kokpunkt var överrepresenterade i den lilla kammaren och ämnen med låg kokpunkt underrepresenterade, vilket gör att kammaren lämpar sig bäst för jämförande studier.</p>

I detta examensarbete undersöks energibehov och emissioner hos mobila krossanläggningar tillhörande NCC Industry AB. Bergtäkterna Eker och Dylta i Örebro län samt Mörtsjön i Södermanlands län har studerats och analyserats. Dessa bergtäkter producerar ballastprodukter som till större del används i anläggningsindustrin och vid asfaltstillverkning. Tester har genomförts på den elektriska konsumtionen i de olika anläggningarna för att beräkna relevanta parametrar som varit eftersökta. Produktionsrapporter och elmätningar har sammanställts, löpande under ett flertal veckor, i ett räknedokument för att kunna erhålla efterfrågade datavärden. De sökta faktorerna har varit energibehov i form av kWh/Ton samt emissioner i form av kg CO2/Ton. Mätningarna avser krossar, siktar och transportband vid maskinuppställningar för mobil krossning. Resultaten visar att värden på elförbrukningen uppgår till 2,1 kWh/ton med en variation från 1,1 till 3,1 kWh/ton beroende på ingående maskiner och driftförhållanden. För CO2-emissionerna var motsvarande genomsnitt 0,9 kg CO2/ton vid dieseldrift med variation 0,4 till 1,6 kg CO2/ton. Vid omräkning till en tänkt nätdrift med el låg genomsnittet på 0,17 kg CO2/ton. Beräkningarna skall bidra till en grönare tillverkningsprocess av ballastprodukter och kom att visa att skillnaderna i utsläpp (kg CO2/Ton) är uppemot 90 % större vid dieseldrift gentemot eldrift på en av de olika anläggningarna. Dessa resultat har sedan analyserats och rekommendationer görs för framtida drift och investeringar i samtliga anläggningar. Dessa rekommendationer utvärderas sedan av NCC för att avgöra huruvida de är relevanta eller icke. Att genomföra ombyggnationer och modifiera utrustningen kan dock vara mycket kostsamt. Elektricitetsproduktionen är inte analyserad i rapporten. Beräkningar är utförda med förutsättningen att elen är av nordisk mix. Dessa uppgifter är inhämtade från Naturvårdsverket. En ekonomisk analys av denna investering ingår inte i denna rapport.

Populationer med utvecklingsstörning behöver kontinuerlig hörseltestning, men konsensus om lämplig testmetod saknas. Syfte: Syftet med Studie I var att utvärdera psykoakustisk testmetod och med Studie II att utvärdera OAE-registrering som komplementär metod. Studie I. 1478 barn och vuxna med lätt till djup utvecklingsstörning, i åldrarna 7-91 år deltog i studien. De testades med tonaudiometri på sex frekvenser på screeningnivån 20 dB HL med lätt modifierad testutrustning. Kriterierna för remittering var tröskelnivåer på ≥ 25 dB HL på två frekvenser eller flera på ett öra eller båda. 1470 (99,5%) barn och vuxna medverkade i screeningen och 1325 (90%) testades på båda öronen på samtliga sex frekvenser. En majoritet, 987 (67,1%), medverkade i vanlig tonaudiometri, 234 (15,9%) i lekaudiometri, och 249 (16,9%) testades med observationsaudiometri. 669 (45%) visade normala värden medan 809 (55%) visade onormala värden relaterat till screeningkriterierna. Av de 809 accepterade 441 (54,5%) remittering för hörselutredning. Studie II. 38 vuxna med måttlig till djup utvecklingsstörning, i åldrarna 31-73 år deltog i studien, alla med ofullständiga testresultat vid tonaudiometri. Portabel utrustning, ILO 288 Echoport och dator Compaq LTE 5100 med mjukvara ILO 88 V 4.2, användes. Otoskopi och tympanometri kompletterade registreringen. Kriterierna för emissioner var S/N 3 dB eller mer och reproducerbarhet på 60% eller mer på åtminstone tre frekvensband. Kriterierna för partiella emissioner var desamma men för en eller två frekvenser. Två personer behövdes för att genomföra testningen: en för att hålla testpersonen lugn och tyst och den andra för att sköta testapparaturen. Reproducerbara TEOAE-svar registrerades från 11 öron (7 personer), partiella svar från 6 öron (4 personer), inga emissioner kunde registreras från 15 öron (10 personer) och 4 öron (4 personer) med otit eller vaxpropp testades inte. Registreringen från 24 öron (13 personer) kunde inte värderas p g a alltför mycket yttre och inre störningar. 8 personer vägrade delta i testningen. Endast 4 personer visade emissioner på båda öronen. Resultatet av undersökningen blev att 34 personer (89.5%) behövde testas om eller bli remitterade för ytterligare utredning, 21 av dem (55%) beroende på störningar vid registreringen eller p g a vägran att medverka. Konklusion: Tonaudiometri med lätt modifiering kan användas för screening av en population med lätt till djup utvecklingsstörning. TEOAE-registrering, som den genomfördes, kan inte uppfylla kraven på en fungerande testmetod för en population med måttlig till djup utvecklingsstörning. I det enskilda fallet kan TEOAE-registrering vara ett komplement till andra hörseltest. Det mest utmanande och tidskrävande är att introducera testprocedurerna på ett sätt som begränsar oro och skapar tillit. Oberoende av testmetod är en audionom med tålamod och vana att samarbeta med personer med utvecklingsstörning en viktig förutsättning för framgångsrik och säker testning.