A dependência tecnológica das atividades e dos processos de negócios no mundo corporativo impulsionou o desenvolvimento de novas técnicas de auditoria para apurar possíveis falhas sistêmicas, que pudessem afetar os controles internos das companhias. Sendo assim, a necessidade de automação dos testes de auditoria motivou a elaboração do conceito e a implantação de projetos de auditoria contínua de dados no ambiente empresarial. Esta tese avalia os principais aspectos críticos para a construção da auditoria contínua de dados, considerando o uso da tecnologia da informação e das técnicas de auditoria com auxílio do computador. A partir da fundamentação teórica formularam-se quatro premissas básicas, as quais derivaram oito proposições e onze aspectos críticos, os quais foram colocados em prova de conceito, por meio de estudo de casos múltiplos no cenário empresarial brasileiro. A pesquisa afirma que os aspectos críticos para a construção da auditoria contínua de dados, originários da fundamentação teórica e corroborados pelo resultado do estudo de casos múltiplos, servirão como direcionadores para a inicialização de projetos de auditoria contínua, bem como para sua reestruturação. / The technology dependence of activities and business processes in corporate world driving the development of new audit techniques to investigate possible systemic failures, that could affect the internal controls of companies. Thus, the need for automation of auditing tests led to the development of the concept and implementation of projects for continuous auditing of data in the enterprise environment. This thesis evaluates the major critical issues for the construction of continuous auditing of data, considering the use of information technology and the computer assisted audit techniques. From the theoretical foundation formulated four basic premises, which were derived eight propositions and eleven critical aspects, which were placed in a proof of concept, through multiple case study in the Brazilian business scenario. The research argues that the critical aspects for the construction of continuous auditing of data, originated in theoretical foundation and corroborated by the results of multiple case study, will serve as drivers for the initialization of continuous auditing projects as well as for its restructuring.

A dependência tecnológica das atividades e dos processos de negócios no mundo corporativo impulsionou o desenvolvimento de novas técnicas de auditoria para apurar possíveis falhas sistêmicas, que pudessem afetar os controles internos das companhias. Sendo assim, a necessidade de automação dos testes de auditoria motivou a elaboração do conceito e a implantação de projetos de auditoria contínua de dados no ambiente empresarial. Esta tese avalia os principais aspectos críticos para a construção da auditoria contínua de dados, considerando o uso da tecnologia da informação e das técnicas de auditoria com auxílio do computador. A partir da fundamentação teórica formularam-se quatro premissas básicas, as quais derivaram oito proposições e onze aspectos críticos, os quais foram colocados em prova de conceito, por meio de estudo de casos múltiplos no cenário empresarial brasileiro. A pesquisa afirma que os aspectos críticos para a construção da auditoria contínua de dados, originários da fundamentação teórica e corroborados pelo resultado do estudo de casos múltiplos, servirão como direcionadores para a inicialização de projetos de auditoria contínua, bem como para sua reestruturação. / The technology dependence of activities and business processes in corporate world driving the development of new audit techniques to investigate possible systemic failures, that could affect the internal controls of companies. Thus, the need for automation of auditing tests led to the development of the concept and implementation of projects for continuous auditing of data in the enterprise environment. This thesis evaluates the major critical issues for the construction of continuous auditing of data, considering the use of information technology and the computer assisted audit techniques. From the theoretical foundation formulated four basic premises, which were derived eight propositions and eleven critical aspects, which were placed in a proof of concept, through multiple case study in the Brazilian business scenario. The research argues that the critical aspects for the construction of continuous auditing of data, originated in theoretical foundation and corroborated by the results of multiple case study, will serve as drivers for the initialization of continuous auditing projects as well as for its restructuring.

Sammanfattning Titel: Revisionens digitala transformering ställer nya krav på utförandet Författare: Johan Antonsson, Lisa Haack och Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Inledning: I många år har digitaliseringen tagit allt mer plats i samhället, både hos individen men även företagen. Arbetsmarknaden har förändrats då arbeten försvunnit, men även nya uppkommit. Inom revisionsbranschen används nya affärssystem som ska underlätta för revisorn och därmed öka produktiviteten i arbetet. De nya affärssystemen kommer dock även med risker, de kan vara svårförståeliga, tidskrävande eller öppna upp för informationsstöld.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara hur digitaliseringen har påverkat arbetsmetodiken och på så vis hur riskerna inom revisionen förändrats. Vår förhoppning är att resultatet ska leda till att revisionsbranschen och revisionens intressenter får en ökad förståelse för ämnet.   Metod: Vi har använt en abduktiv ansats för att kunna öka förståelse för vårt ämne. För att kunna fördjupa oss i ämnet användes en kvalitativ metod där yrkessamma revisorer intervjuades för att vi skulle kunna uppfylla studiens syfte. Det motiveras även varför vi använt just de källor vi valt samt kritik mot dem.   Slutsats: Vi kom fram till att arbetsmetoden underlättas då nya analysverktyg hjälper revisorn i sitt vardagliga arbete. Det har lett fram till att revisionsriskerna sänkts då programmen kan stå för en stor del av arbetet och revisorn bara behöver lite manuell handpåläggning. Däremot förutsätter det att revisorn besitter en viss IT-kunskap för att revisionsriskerna ska säkerställas som minskade. Om IT-kunskapen inte finns förhöjs riskerna istället, vilket i framtiden kan bli ett mera aktuellt problem. Vi tror att kraven för att bli auktoriserad revisor kan komma behöva förändras. / Abstract Title: The audit's digital transformation requires new demands on the execution Authors: Johan Antonsson, Lisa Haack and Johan Paulsson Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Advisor: Petter Boye Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar   Introduction: For several years digitalization has taken increasingly more room in the society, both for the individual and for the company. The labor market has changed because work has disappeared but new jobs have also been created. Within the accounting profession new ERP systems are being used to make the work easier for the auditor and thereby increase the productivity in the work. The new ERP systems comes with new risks, they can be hard to understand, time consuming or opening up avenues for information thefts.   Purpose: The purpose of this essay is to explain how digitalization has impacted the work process of auditers and how the risks have changed in the auditing process.   Method: We have used an abductive approach to be able to increase our understanding for the subject. To deepen our understanding of the subject we used a qualitative method where auditors were interviewed. We also discuss why we have chosen the sources we chose and critique against them.   Conclusion: Our conclusion is that the work process has become easier due to new analyzing programs which helps the auditor in their daily work. This has led to a decrease in auditing risk because the programs can do a lot of the work and the auditor only need to do some of the manual work. However, this requires that the auditor possess some IT knowledge, otherwise the auditing risk can´t be ensured to be decreased. If the IT knowledge doesn´t exist the risks will increase instead, which in the future might become a more important problem. We believe that the qualifications required to become an authorized auditor may need to change for the future.

Background and research issue: Digitization has changed the conditions for how an effective audit can or should be carried out. Many researchers argue that the development and use of technologies affect the work of the auditor in the audit process. There are also studies that indicate that the application of technical solutions cuts to a greater extent in large agencies than in small agencies.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how digitalisation has changed the auditor's work during the audit process and to identify the differences between large and small audit firms when it comes to digitalisation in audit.  Method: This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with authorized auditors.  Framework: The framework consists of theories and models found in the audit research, basic concepts and previous research.  Empiricism: The empirical data consist of material collected from eleven interviews.  Results: The use of data analysis has enabled the auditors to gain a better understanding of the audited company. Today, a deeper analysis can be performed on a large amount of data and it is also possible to review all material and a complete set of data will be the subject of the selection. The result of the study also indicates that larger firms are developing their own digital systems. / Bakgrund och problemformulering: Digitaliseringen har förändrat förutsättningarna för huren effektiv revision kan eller bör genomföras. Flera forskare hävdar att utvecklingen och användningen av tekniska lösningar påverkar revisorns arbete i revisionsprocessen. Det finns även studier som pekar på att tillämpningen av tekniska lösningar sker i större utsträckning i stora byråer än i små byråer. Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur digitaliseringen har förändrat revisorns arbete i revisionsprocessen samt identifiera på vilket sätt digitaliseringen i revisionen skiljer sig mellan större och mindre byråer. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Referensram: Referensramen utgörs av teorier och modeller som återfinns i revisionsforskningen, grundläggande begrepp samt tidigare forskning. Empiri: Det empiriska underlaget utgörs av insamlat material från elva semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer Slutsats: Nyttjandet av dataanalyser har gjort att revisorerna kan få en bättre förståelse för det reviderade företaget. Idag kan djupare analyser genomföras på en större mängd data och det är dessutom möjligt att granska allt material och en komplett uppsättning data blir föremål för urvalet. Resultatet i studien tyder även på att större revisionsbyråer ligger i framkant när det kommer till att utveckla egna digitala system.

Inom revisionsbranschen tenderar arbetsbelastningen att vara extra hög, framför allt under de två första kvartalen vilket bidrar till hög stress och långa arbetsdagar. I dagens samhälle spelar den teknologiska utvecklingen en stor roll. Det historiska perspektivet visar att teknisk utveckling ur ett företagsekonomiskt perspektiv är en avgörande faktor för att bedriva en väl fungerande verksamhet. I början av 2000-talet introducerades blockchain, främst i samband med kryptovalutor. Tekniken väckte ett intresse hos de stora revisions- och redovisningsbyråerna som såg vilka implikationer detta skulle kunna ha på branscherna. I studien ämnar vi att identifiera tidskrävande arbetsuppgifter en revisor stöter på i sitt praktiska arbete för att sedan undersöka om dessa kan effektiviseras med hjälp av blockchain. Undersökningen har utförts genom intervjuer med revisorer av olika befattningar och erfarenheter på byråer av olika storlekar. Semistrukturerade frågor har använts för att erhålla uttömmande redogörelser kring revisorns praktiska arbete. Studien bidrar med kunskap om tidskrävande arbetsuppgifter och om blockchain har potentialen att effektivisera dessa. Med utgångspunkt i revisorns praktiska arbete har tidskrävande arbetsuppgifter och potentiella effektiviseringsåtgärder identifierats. Sedan gjordes kopplingar till blockchain. I undersökningen framgår det att vissa blockchainapplikationer har potentialen att effektivisera tidskrävande arbetsuppgifter medan andra inte besitter den potentialen / In the audit industry, workloads tend to be particularly high, especially during the first two quarters, leading to elevated levels of stress and long working hours. In today's society, technological advancements play a crucial role, and historical perspectives demonstrate that technological development from a business administration perspective is a critical factor in conducting well-functioning operations. In the early 2000s, blockchain was introduced, primarily in connection with cryptocurrencies. The technology sparked interest among major audit and accounting firms, which recognized the potential implications it could have on the industries. The purpose of this study is to identify time-consuming tasks encountered by auditors in their practical work and investigate whether these tasks can be streamlined using blockchain technology. The study was conducted through interviews with auditors of various positions and experiences in firms of varied sizes. Semi-structured questions were employed to obtain comprehensive insights into the auditors' practical work. The study contributes knowledge about time-consuming tasks and the potential of blockchain to streamline these tasks. Based on the auditors' practical work, time-consuming tasks and potential streamlining measures were identified. Subsequently, connections were made to technological features of blockchain. The findings of the study indicate that certain blockchain features have the potential to streamline time-consuming tasks, while other features do not possess such potential.

In conjunction with the progress of automation and digitalisation in the audit industry, the opportunities for a continuous audit have increased. There are indications that real-time updates of the audit process are becoming more common within the audit profession, which allows auditors to continuously analyse and control the audited company. Today, a clear change can be identified within the industry in the form of a more proactive audit, increased efficiency and more frequent audit and reporting. The purpose of this study is to investigate how certified public accountants in the four leading agencies in the auditing industry are affected by a continuous audit. The investigation is quantitative with a deductive approach. To test our assumptions, a survey was sent to certified public accountants belonging to PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. We use surveys to investigate whether implementation of a continuous audit affects the audit process, generally accepted auditing standards, risk assessment and quality in the audit as previous research shows. The results and conclusion of the study show that the quality of the audit has been positively affected by the implementation of a continuous audit. Specifically, the implementation of a continuous audit has improved the auditors' ability to identify essential errors in the client's accounting and reporting. Furthermore, the result indicates that auditors working in an agency, where a continuous audit has been implemented, ensure the quality of financial information in great extent. In addition, the results show that, the audit process and the risk assessment process become more continuous when implementing a continuous audit. A limitation of the study is that the sample only consists of certified public accountants in PwC, KPMG, Ernst & Young and Deloitte. A suggestion for further research is to implement a similar study with a selection of small or medium-sized audit agencies, with the aim of examining differences in relation to the size of the agencies. Another suggestion for further research is to use a qualitative method to gain a deeper insight into how certified public accountants’ reason about a continuous audit. / I samband med automatiseringens och digitaliseringens framfart inom revisionsbranschen har möjligheterna för löpande revision ökat. Det föreligger indikationer på att realtidsuppdateringar av revisionsprocesser blir allt vanligare inom revisionsyrket, vilket möjliggör för revisorer att löpande följa upp och kontrollera det granskade företaget. Idag kan en tydlig förändring identifieras inom branschen i form av en mer proaktiv revision, ökad effektivitet samt en mer frekvent granskning och rapportering. Syftet med denna studie är att undersöka hur auktoriserade revisorer i de fyra ledande byråerna inom revisionsbranschen förhåller sig till löpande revision. Studien är av kvantitativt slag med en deduktiv ansats. För att testa våra antaganden har enkäter skickats ut till auktoriserade revisorer tillhörande PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Undersökningen görs för att identifiera om implementering av löpande revision påverkar revisionsprocessen, god revisionssed, riskbedömning och kvalitet i revisionen, vilket tidigare forskning påvisar. Studiens resultat och slutsats visar att kvaliteten i revisionen påverkas positivt vid implementeringen av löpande revision. Implementeringen har förbättrat revisorernas förmåga att identifiera väsentliga felaktigheter i klientens redovisning och rapportering. Vidare indikerar resultatet på att revisorer som arbetar i en revisionsbyrå, där löpande revision implementerats, i stor utsträckning säkerställer kvaliteten i finansiell information. Resultatet visar dessutom att det framförallt är gransknings- och riskbedömningsprocessen som blir mer löpande vid implementering av löpande revision. En begränsning med studien är att urvalet endast består av auktoriserade revisorer i PwC, KPMG, Ernst & Young och Deloitte. Ett alternativ till vidare forskning är att utföra en liknande studie med ett urval bestående av små eller medelstora revisionsbyråer i syfte att undersöka skillnader i förhållande till byråernas storlek. Ett annat förslag till vidare forskning är att använda en kvalitativ ansats för att få en djupare insikt i hur auktoriserade revisorer resonerar kring löpande revision.