<p>De senaste åren har både antalet stämningsansökningar mot revisorer och beloppen som krävs av revisorerna ökat. Idag är skadeståndsansvaret obegränsat för revisor och det innebär att revisorn kan bli stämd på i princip hur mycket som helst. Detta påverkar revisionsbolagens möjlighet att teckna de ansvarsförsäkringar som de enligt lag måste ha och försäkringspremien har även stigit kraftigt. Idag täcker inte försäkringen mer än 5 % av de högsta skadeståndskraven. Detta innebär att flera revisionsbolag riskerar att gå i konkurs om de skulle bli ålagda att betala ett högt skadestånd. Eftersom det idag finns en stor risk för större revisionsföretag att få skadeståndsanspråk mot sig är det färre som vill gå samman till större internationella revisionsföretag. Denna risk hindrar även konkurrensen angående de större uppdragen som finns på revisionsmarknaden, då de mindre revisionsföretagen inte vågar ta sig an dessa klienter på grund av den stora skadeståndsrisken.</p><p>                                                                                     </p><p>På grund av oro att det inte ska finnas nog många stora revisionsnätverk som har tillräcklig kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen har EU-kommissionen lagt fram en rekommendation för hur man ska kunna begränsa revisorers skadeståndsansvar. Justitiedepartementet avlämnade den 17 september 2008 en utredning för hur man i Sverige ska kunna begränsa revisorernas skadeståndansvar, SOU 2008:79. Denna går ut på att det ska införas en begränsning av revisorers skadeståndsansvar och främst så att revisorns ansvar blir subsidiärt mot styrelse och VD, vilket innebär att tredje man inte kan stämma revisorn direkt utan i första hand måste stämma styrelsen och VD för det som är deras ansvar. I SOU 2008:79 finns ytterligare ett förslag och det är ett så kallat maxtak som ska begränsa beloppet på skadeståndet så att det inte överstiger 2500 prisbasbelopp.</p><p> </p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på om SOU 2008:79 kommer att påverka vardagsarbetet för en revisor och i så fall om det är negativa eller positiva förändringar. Vi har undersökt om det finns risk att revisionen blir mindre pålitlig samt hur konkurrensen kan komma att påverkas om förslaget genomförs.</p><p> </p><p>Vi har intervjuat fyra revisorer för att få en empiri som vi ska kunna analysera utifrån vår referensram. I analysen kom det fram att våra respondenter i mångt och mycket tycker att det är ett bra förslag. Naturligtvis skiljer sig åsikterna åt i vissa frågeställningar. I slutsatsen kommer vi fram till att detta är ett förslag som är omtyckt. Det är endast kritikerna, Karin Berggren, Carl-Gustav Buren och Adam Diamant, som ser några problem med förslaget då de hittar olika bekymmer och funderingar utifall förslaget ska genomföras eller inte.</p>

De senaste åren har både antalet stämningsansökningar mot revisorer och beloppen som krävs av revisorerna ökat. Idag är skadeståndsansvaret obegränsat för revisor och det innebär att revisorn kan bli stämd på i princip hur mycket som helst. Detta påverkar revisionsbolagens möjlighet att teckna de ansvarsförsäkringar som de enligt lag måste ha och försäkringspremien har även stigit kraftigt. Idag täcker inte försäkringen mer än 5 % av de högsta skadeståndskraven. Detta innebär att flera revisionsbolag riskerar att gå i konkurs om de skulle bli ålagda att betala ett högt skadestånd. Eftersom det idag finns en stor risk för större revisionsföretag att få skadeståndsanspråk mot sig är det färre som vill gå samman till större internationella revisionsföretag. Denna risk hindrar även konkurrensen angående de större uppdragen som finns på revisionsmarknaden, då de mindre revisionsföretagen inte vågar ta sig an dessa klienter på grund av den stora skadeståndsrisken.                                                                                       På grund av oro att det inte ska finnas nog många stora revisionsnätverk som har tillräcklig kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen har EU-kommissionen lagt fram en rekommendation för hur man ska kunna begränsa revisorers skadeståndsansvar. Justitiedepartementet avlämnade den 17 september 2008 en utredning för hur man i Sverige ska kunna begränsa revisorernas skadeståndansvar, SOU 2008:79. Denna går ut på att det ska införas en begränsning av revisorers skadeståndsansvar och främst så att revisorns ansvar blir subsidiärt mot styrelse och VD, vilket innebär att tredje man inte kan stämma revisorn direkt utan i första hand måste stämma styrelsen och VD för det som är deras ansvar. I SOU 2008:79 finns ytterligare ett förslag och det är ett så kallat maxtak som ska begränsa beloppet på skadeståndet så att det inte överstiger 2500 prisbasbelopp.   Syftet med denna undersökning är att ta reda på om SOU 2008:79 kommer att påverka vardagsarbetet för en revisor och i så fall om det är negativa eller positiva förändringar. Vi har undersökt om det finns risk att revisionen blir mindre pålitlig samt hur konkurrensen kan komma att påverkas om förslaget genomförs.   Vi har intervjuat fyra revisorer för att få en empiri som vi ska kunna analysera utifrån vår referensram. I analysen kom det fram att våra respondenter i mångt och mycket tycker att det är ett bra förslag. Naturligtvis skiljer sig åsikterna åt i vissa frågeställningar. I slutsatsen kommer vi fram till att detta är ett förslag som är omtyckt. Det är endast kritikerna, Karin Berggren, Carl-Gustav Buren och Adam Diamant, som ser några problem med förslaget då de hittar olika bekymmer och funderingar utifall förslaget ska genomföras eller inte.

<p>Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar. Vi har sedan intervjuat fyra revisorer på olika revisionsbyråer om deras syn på oberoendeproblematiken i samband med kombiuppdrag på små aktiebolag. Slutsatsen vi dragit är att synen skiljer sig åt men att majoriteten inte uppfattar kombiuppdragen som ett så stort hot mot oberoendet att det inte är hanterbart.</p>

No description available.

No description available.

Då en av revisorns viktigaste uppgift är att skapa tilltro för ett företags räkenskaper och förvaltning hos dess intressenter är det tvunget att revisorn är oberoende i förhållande till företaget. Detta oberoende hotas av så kallade kombiuppdrag som är en vanlig tjänst hos de flesta revisionsbyråer. Detta innebär att samma revisionsbyrå utför både revision samt redovisning eller rådgivning åt klienten. Vårt syfte var att undersöka revisorernas syn på denna oberoendeproblematik. Detta har vi gjort genom att studera relevant litteratur, aktuell lagstiftning och följt pågående diskussioner i facktidningar. Vi har sedan intervjuat fyra revisorer på olika revisionsbyråer om deras syn på oberoendeproblematiken i samband med kombiuppdrag på små aktiebolag. Slutsatsen vi dragit är att synen skiljer sig åt men att majoriteten inte uppfattar kombiuppdragen som ett så stort hot mot oberoendet att det inte är hanterbart.

No description available.

No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.